Degeln 4 (Planerad park blir pillerfabrik, del II)

Kulturhistoriskt intressant miljö - snart bebyggd.

Tina Weberg är arkitekt på stadsbyggnadskontoret. Hon handlägger den bygglovsansökan för fastigheten Degeln 4 jag skrivit om här. Läkemedelsföretaget QPharma har sin fabrik på grannfastigheten, Degeln 8, och vill bygga nytt på det som nu är grönyta. I planprogrammet för Norra Sorgenfri från 2008 (Pp 6020) föreslås att denna grönyta i framtiden skulle bli en offentlig park.

När jag når Tina på telefon och frågar hur det kan komma sig att bygglovet verkar gå igenom, trots planprogrammets förslag, hänvisar hon till stadsbyggnadskontorets planavdelning. Där har man enligt henne avbrutit arbetet med ny detaljplan (Dp 5105) för Kvarteret Degeln. Vad betyder det? Med största sannolikhet att stadsbyggnadskontoret börjat planera i enlighet med planprogrammet - alltså för att det skulle bli en park/gröning på Degeln 4 - men att man nu av någon anledning ändrat sig.

I stadsbyggnadsnämndens protokoll från sammanträdet den 7/9 finns det en punkt om detaljplanen för Degeln 4. Stadsbyggnadskontoret har föreslagit att nämnden ska återkalla planuppdraget, det vill säga att arbetet med Dp 5105 inte ska slutföras. Nämnden fattar beslut i enlighet med förslaget. Ärendet avskrivs från vidare handläggning.

Det gör att nämnden, i en senare punkt på mötet, inte har något att erinra mot bygglovsansökan för Degeln 4. Den strider ju inte mot gällande detaljplan, som möjliggör ny industribebyggelse på fastigheten. Alla handlingar i ärendet har inte inkommit, men nämnden uppdrar åt delegat vid stadsbyggnadskontoret att fatta beslut om bygglov när så har skett.*

Folkpartisten och ledamoten i nämnden Henrik Swenson har gjort ett särskilt yttrande i ärendet:

Parkområdet kommer alltså, har nämnden fått veta, att kunna "iordningställas på annat intilliggande område". Det framgår inte av protokollet vem som redovisat detta och var någonstans parken/gröningen ska bli av.

Kerstin Åkerwall är planchef på stadsbyggnadskontoret. Hon berättar att QPharma vill utveckla sin verksamhet, det handlar efter vad hon förstått om att tillverka och sälja p-ringar till utvecklingsländer. Därför, menar Kerstin, är det en överlevnadsfråga för QPharma att de får bebygga Degeln 4 och det kan dessutom ge fler jobbtillfällen. Det har varit en diskussion mellan förvaltningarna - stadsbyggnadskontoret, stadsmiljöavdelningen, fastighetskontoret, gatukontoret - om hur man ska kunna lösa parkfrågan för Norra Sorgenfri.

Då har det visat sig att Fastighetskontoret ligger i förhandlingar med E-on om en del av Kvarteret Verket, där E-on äger all mark men kanske kan vara intresserade av att avyttra en bit till kommunen. Här skulle det gå att göra en park, tänker man sig nu. Det är alltså inte precis ett intilliggande område sett från Kvarteret Degelns horisont, snarare i motsatt ände av Sorgenfri, men Kerstin antar att det är denna information som folkpartiets ledamot i nämnden nöjt sig med.

När det gäller Degeln 4 kommer en 25 meter bred remsa utmed Östra Farmvägen att sparas ut som grönyta, så att "gymnasieeleverna får något att röra sig på" som Kerstin säger. För den delen av kvarteret kommer en ny detaljplan att göras. Ryker gör resterna av den gamla gården Annelunds trädgård som intressant kulturhistoriskt spår. Om intet går också tanken att utnyttja en park i Kvarteret Degeln som en grön länk från innerstaden till Östra Kyrkogården och i förlängningen Rosengård på andra sidan Kontinentalbanan.

Här gör alltså stadsbyggnadskontoret en chansning på att en befintlig gröning i Kvarteret Degeln kan bytas mot en ännu icke existerande sådan i Kvarteret Verket, vilket i sin tur bygger på en framgångsrik förhandling med E-on om marken.

I Kvarteret Verket låg fordomdags Malmös gasverk. Många tusen ton kol förbrändes genom åren till gas. Marken här är den mest förorenade i Sorgenfris industriområde. Här finns idag lagerbyggnader, gasklockor och annat smått och gott.

Kvarteret Verket, vy mot öster från S:t Knuts väg. 15/5 2010

________________________________
*Tina Weberg i ett förtydligande mail om den fortsatta gången: " /.../ ärendet handläggs nu vidare på kontoret. Beslut om bygglov kommer alltså att fattas på delegation, under förutsättning att inga avstyrkande yttrande från berörda remissinstanser inkommer eller annan uppgift tillförs ärendet."

Breaking news!

Gunilla Kronvall kan vara på väg tillbaka som projektledare för Norra Sorgenfri. Enligt vanligtvis välunderrättad källa har Malmö Stad köpt tillbaka Gunilla från den privata arkitektfirma, vars stadsplaneringsavdelning hon arbetat för en tid. Det är en ännu obekräftad uppgift, men jag väljer ändå att publicera den. Herregud, det här är ju bara en blogg och det vet ju vem som helst att vad man läser på bloggar får man ta med en nypa salt. Men om det stämmer att Gunilla träder in i sin gamla roll igen kan det bli en intressant händelseutveckling.

På tal om bloggar har också stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson en nyhet. Nästa vecka lanserar han sin blogg Hela Staden. Den kan bli ett intressant bidrag till det pågående samtalet om stadsplanering och byggandet av den socialt och ekologiskt hållbara staden.

Men nu måste vi backa ett steg. Hur har jag snappat upp dessa tidender? Jo, under fredagen avhålls en kulturlunch på Cirkulationscentralen. Temat för dagen är stadsplanering och kultur. Mycket folk har samlats på gården till Nobelvägen 125. Christine Owman underhåller medan publiken minglar, knyter kontakter och får sig det senaste skvallret till livs (se ovan).

Inlevelse på verkstadsgård. Christine Owman lättar sitt hjärta.

Skvaller är också det enda man får sig till livs, ja förutom en banan eller ett äpple som finns i en skål vid incheckningen. Jag är hungrig och har spetsat in mig på ett uppdukat bord med läckerheter i Cirkulationscentralens lokaler, men tji får jag. Menigheten visas istället in i ett rum där det är uppbullat för diskussion mellan Julia Svensson, journalist, Björn Carnemalm*, konstnär, och sagde Christer Larsson. Sedermera tvingas redaktören lämna evenemanget för att återgå till sitt dagjobb, utan att ha fått korn på den mat från veganska köket Chez Madame som utlovats i programmet. På vägen ut på gatan stoppar jag därför fickorna fulla med överblivna bananer och äpplen.

Gott om folk, men var är käket? Kanske i rummet i fonden? Norra Sorgenfri-redaktionen har inte knäckt de kulturella koderna vid dylika evenemang. Bananer finns det i alla fall (se bildens nedre högra hörn).

Intresset för vad Björn Carnemalm och Christer Larsson har att säga är stort. Först ut är Björn, som drar paralleller mellan Soho i New York och Norra Sorgenfri: industriområde på dekis - konstnärer som flyttar in - stegrad hipphetsfaktor - ökade hyreskostnader - ut med packet - in med bracket. Norra Sorgenfri befinner sig nu mellan stadium två och tre, kanske man kan säga. Så vad kommer att hända nu? Björn - som är kassör i Cirkulationscentralens ateljéförening - hoppas förstås att han och det dryga hundratalet yrkesverksamma konstnärer som finns i området ska kunna vara kvar, och även bidra till att konst och kultur får en direkt påverkan på områdets utveckling.

Han är inte ensam om den ambitionen. Den finns tydligt uttalad i det visionsprogram för Norra Sorgenfri som tagits fram. Den finns i talet om småskalighet och blandade verksamheter. Den finns också i KZON, en intressegrupp som verkar för att kulturen och konstnärerna ska kunna finnas kvar i området när det nu börjar sin resa mot - får man anta - attraktiv stadsdel. Vad man strävar efter är att hitta samverkansformer mellan konstnärer och markägare, inte minst för att det ska finnas lokaler för ateljéer till rimliga priser.

Björn är en aktiv medlem av KZON, liksom Pia Hansson från Ateljéföreningen Addo. Gunilla Kronvall var en av initiativtagarna och har fortsatt arbeta med KZON efter att hon lämnade posten som projektledare för Norra Sorgenfri. Det man nu riktar in sig på är att få de många fastighetsägarna i området intresserade av att så att säga bygga in kulturen och konsten i sina exploateringsplaner. Konkret handlar det om att få dem att satsa pengar i ett utställningsevenemang som ska gå av stapeln under 2011. Meningen är att områdets konstnärer ska bjudas in till en tävling, där de vinnande bidragen ska ställas ut på de fastigheter där ägarna varit med och betalat en andel i projektet. I alla fall var det vad KZON sysslade med i våras, redaktionen ber att få återkomma i frågan.

Julia Svensson och Björn Carnemalm.

Är då detta att konsten och konstnärerna ska ha en överlevnadsmöjlighet i ett gentrifierat område enbart drömmar, eller finns det en realistisk chans till det? Christer Larsson menar i sitt anförande att Norra Sorgenfri är en nyckel för att "få ihop den här delen av stan" och att kulturen har en självklar plats. Och vad skulle han annars kunna säga, i ett trångt rum proppfullt av områdets kulturarbetare? I alla fall. Kontentan av det han säger är att kulturen har ett värde i sig - i synnerhet i ett område som detta och för den tänkta boendepublik som ska lockas hit - och att smarta fastighetsägare kommer att fatta detta. Från stadsplanerarnas sida är kulturens närvaro en självklarhet och en viktig faktor för en hållbar stad, menar Christer.

"Skulle man då kunna tänka sig att ha en slags 'kulturkoefficient' i nya stadsplaner, ungefär som man har det för grönytor?", kommer en fråga från publiken. "Javisst", svarar Christer, "det kan man mycket väl tänka sig". Han strävar efter samförstånd på ett generellt plan, det är tydligt. Men många i publiken är verksamma konstnärer i området och lever med hotet om att så småningom få maka på sig.

En representant från Utkanten påpekar att fastighetsägaren vill göra dyra bostadsrätter av huset där allaktivitetshuset nu har sin verksamhet. "Allt genomförande är en kanp", säger Christer, men vill ändå vara optimistisk när det gäller möjligheterna att påverka.

Samtidigt framhåller han hela tiden, när det kommer till konkreta frågor, att som planerare kan han bara lägga ut planerna i stort, sedan måste processen ha sin gång. Stadsbyggnadskontorets ansvar är - något kryptiskt uttryckt - att "skapa värden som går mot en vision".

Vid något tillfälle nämner Christer att kommunen ändå har ett planmonopol, vilket man väl kan tolka som att det finns ett starkt maktmedel för att styra. Där någonstans börjar jag formulera en fråga. Den handlar om hur det då kan komma sig, att de detaljplaner och bygglov som stadsbyggnadskontoret nu tycks berett att klubba igenom står i strid mot det befintliga planprogrammet för Norra Sorgenfri. Bygglovet för en industribyggnad i Kvarteret Degeln, exempelvis, strider mot behovet av grönytor i området. Och då kan man ju fråga sig vad man har olika koefficienter till, som stipulerar andelen grönytor eller kultur eller vad det månde vara?

Men många andra har redan räckt upp handen för att få ordet och så är tillfället förbi. Diskussionen avslutas. Kanske har de andra i publiken koll på var maten finns och för min del kallar som sagt arbetet. Tur att Christer snart ska starta sin blogg. Då kommer vi att kunna ställa våra frågor till honom i lugn och ro och han kommer att kunna svara på dem.
__________________
* Björn, om du läser detta kanske du undrar var redogörelsen från samtalet vi hade i våras - om KZON, gentrifiering och konstnärernas överlevnadspotential i Norra Sorgenfri - tagit vägen. Den hamnade i en artikel för tidskriften Subaltern, i ett temanummer om staden som ska komma under hösten.

Planerad park blir pillerfabrik

Det här är en stor grönyta i Kvarteret Degelns nordvästra hörn, plåtad för exakt ett år sedan. Här låg en gång i tiden Agneslunds gård, byggnaderna fanns kvar fram till 1970-talet. Fortfarande kan man se att här en gång varit en trädgård, gamla päron- och syrenträd finns kvar.

"Det finns ingen bebyggelse i kvarteret Degeln av antikvariskt värde. Däremot är vegetationen där Agneslundsgården låg ett intressant kulturhistoriskt spår som bör bibehållas", skriver byggnadsantikvarie Olga Schlyter i sin utredning från 2006 (Malmö kulturmiljö, Enheten för kulturmiljövård, Rapport 2006:026). Hon fortsätter: "Större delen av kvarterets västra del har varit en obebyggd grönyta en längre tid. Det finns ett kulturhistoriskt värde i att bibehålla kontinuiteten här och bevara och tillvarata grönskan."

I det övergripande planprogrammet för Norra Sorgenfri från 2008 (se här), går stadsbyggnadskontoret på Olgas linje. "I den västra delen av kvarteret finns rester av en gammal trädgård. /.../ Denna idag obebyggda fastighet [Degeln 4, reds. anm.] föreslås i framtiden omvandlas till en offentlig park. Den aktuella ytan ligger direkt öster om Södra kyrkogården och kan därmed utgöra en fond till det gröna stråk som leder genom kyrkogårdarna ända till Föreningsgatan och S:t Pauli kyrka. Längre fram i tiden kan denna gröna koppling tänkas sträcka sig än längre österut och angöra mot Östra kyrkogården på andra sidan kontinentalbanan. Denna koppling kan utformas på olika sätt och antingen gå genom kvarteret eller längs gatorna så länge dagens verksamheter finns kvar."

Det är vackra föresatser, som om de blev verklighet skulle tillgodose områdets behov av grönytor och också vara ett led i demonteringen av barriärer, i det här fallet den mellan centrum och Rosengård bortom järnvägen och industriområdet Emilstorp. Ännu tydligare framhålls behovet när man i planprogrammet hänvisar till 2003 års grönplan för Malmö, där det konstateras att Sorgenfri har brist på grönytor. "I samband med att delar av Sorgenfris industriområde omvandlas till ett mer blandat stadsområde menar grönplanen att det är angeläget att mark avsätts för en park på minst 5 ha, gärna 10 ha, i området. En ny park i detta läge kommer att vara nödvändigt för att reducera bristen på grannskapspark och stadsdelspark vid såväl befintliga som planerade bostäder."

Nu verkar inget av detta bli av, i alla fall inte på Degeln 4. Företaget som idag har sin verksamhet på grannfastigheten Degeln 8 - den farmaceutiska industrin QPharma - har sökt om bygglov för en "utvecklingsbyggnad för läkemedelsindustrin" i två plan på 2 500 kvm. Enligt stadsbyggnadskontorets handling (Dnr 10-2168) ska det bli en fastighetsreglering "så att mark från Degeln 4 tillfaller Degeln 8 och byggnaden i sin helhet hamnar på Degeln 8".

Det inringade området är fastigheten Degeln 4, som ligger ut mot Östra Farmvägen i väster och Agneslundsvägen i norr. På andra sidan Agneslundsvägen ligger Kvarteret Grytan, där Norra Sorgenfris Gymnasium nu håller på att etablera sig. Enligt bygglovsförslaget kommer fastigheten alltså att till större delen uppgå i Degeln 8, enligt nedan:

Det är lite svårt att se, men det går inte att tolka ritningen på annat sätt än att det som blir kvar av Degeln 4 - det vill säga det som kan bli offentlig plats - är den smala remsan ut mot Östra Farmvägen. Där kan det inte bli mycket till park. Av allt att döma kommer den föreslagna industribyggnaden att uppföras på det skuggade området. "För fastigheten gäller detaljplan PL1131 vilken medger industri. Förslaget innebär ingen avvikelse från gällande plan", slås det fast i stadsbyggnadskontorets handling. Det är säkerligen riktigt. Men bygglovet strider i högsta grad mot förslaget i planprogrammet.

Och så här spännande och till miljön anpassat kommer huset att bli, om bygglovet beviljas:

Så vad har hänt? Vet inte den ena handen vad den andra gör? Eller är det helt enkelt så, att planprogrammet när det kommer till kritan är ett till intet förpliktande dokument som lika gärna kunde ha titeln "vision" eller "dröm"?

Dnr 10-2168 är daterad 2010-09-07. Handläggare är Tina Weberg. Förslag till beslut: "Uppdras åt delegat att bevilja bygglov". Vad betyder det? Att bygglovet redan beviljats, som en ren formalitet? Det betyder i alla fall att stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson när du läser detta har fått ett mail med en länk till blogginlägget. Det betyder också att utan någon som har (och tar) ett helhetsgrepp på utvecklingen i området, så drar det snabbt iväg åt alla möjliga och i förhållande till visionen oönskade håll. När katten är borta, och så vidare. Det blir allt mer påkallat att någon snarast får i uppdrag att försöka ta vid där förra projektledaren Gunilla Kronvall slutade.

Detaljplaner

Detaljplanerna för olika delar av Norra Sorgenfri börjar sakteliga ta form. För Kvarteret Grytan finns redan en (Dp 5045) som vunnit laga kraft och en (Dp 5123) som snart är i mål.

På gång nu är detaljplaner för delar av kvarteren Brännaren och Smedjan. Planerna ska upp för samråd i byggnadsnämnden nästa vecka, 30/9. Det är markägaren, fastighetsbolaget Granen, som nu vill bebygga fastigheterna. Handläggare är Ted Gustavsson, arkitekt på Stadsbyggnadskontorets planavdelning. Om allt går enligt tidsschemat ska planerna ställas ut i januari 2011 och vinna laga kraft i april 2011. När det kommer till den formella gången i sådana här ärenden utgör inte Norra Sorgenfri Nu-redaktionen någon expertis, men här kan man sätta sig in i ämnet om man så vill.

Det är alltså den här delen av Kvarteret Brännaren det gäller, gränsande mot Nobelvägen i väster och Industrigatan i norr. Strax utanför planområdet syns Benzons hus, invid Industrigatan. I anslutning till det, delvis inom planområdet, kommer det att bli ett torg. I stadsbyggnadskontorets sammanfattning står det att läsa:

"Detaljplanen möjliggör en tät kvartersstruktur i mestadels 3-5 våningar (med en indragen våning). I korsningen Nobelvägen, Industrigatan ges möjlighet för 6 våningar. Användningen utgörs av en blandning av bostäder och centrumfunktioner. Ett finmaskigt vägnät möjliggörs i kvarteren genom nya allmänna gator. I detaljplanen ges möjlighet för en passage genom fastigheten. Planområdets nordöstra del utgör en del av det torg som kan utgöra
en av Norra Sorgenfris viktigaste centrala platser.

Planen möjliggör omkring 200 lägenheter. Av lägenheterna avses omkring 20% att utgöras av hyresrätter och 80% av bostadsrätter."

Och så här föreslår Granen att det ska se ut:

Naturligtvis är det svårt att säga något om byggnadernas utformning, men intrycket är att man gjort en kvartersstruktur enligt standardmall 1A. Fyrkantigt och prydligt och ganska så traditionellt. Inget tyder på ett ekologiskt/klimatologiskt tänk liknande det som förre projektledaren för Norra Sorgenfris utveckling, Gunilla Kronvall, beskrev under en intervju i januari 2010. Det handlar om planarbetet för Kvarteret Spårvägen, som ägs av Malmö kommun:

"Gunilla ritar in de tänkta kvarteren och berättar att hon tagit hjälp av en forskare i mikroklimat på arkitekthögskolan. Det har lett till en del ganska små men betydelsefulla förändringar i planen. Genom att göra gatorna mellan kvarteren svängda istället för raka, genom att plantera träd på strategiska platser och genom att arbeta med ljusinsläppet på gårdarna kan mikroklimatet förändras så att utesäsongen förlängs både på våren och hösten. Dessutom bryts den ursprungliga kvadratiska kvartersformen upp - ett exempel på vad som händer när man tänker utanför den arkitektoniska boxen."

Självklart finns här heller inte plats för den skejtpark som nu växer fram i planområdets sydvästra del. Pontus Alv och hans kompisar - som haft en lång het sommar av skejtande på Stäppen - kommer så småningom att få se sitt verk demoleras.

Frågan är väl hur mycket av ruderatmarkens flora som kommer att införlivas i innergårdarnas planteringar, eller om Juan Carlos Peirones ugn kommer att få stå kvar på det nya torget (den vita, igloo-liknande grejen lite till höger i bilden nedan). Sådant kommer nog inte att beredas plats i den nya, välordnade kvartersstrukturen.

I Kvarteret Smedjan är det det inrutade området nedan som Granen vill bygga på. I söder Industrigatan, i öster Östra Farmvägen. På hörnet låg bensinmacken, där håller man nu på med schaktarbeten. Direkt väster om rutan är det ödetomt, där visades utebio i somras. I kvarterets nordvästra del ligger Förlagshuset och norr om planområdet finns gamla Ferrosan-fabriken och kontorshusen där nu Migrationsverket har sin verksamhet:

En del av området syns på bilden nedan. De röda tegelbyggnaderna i bakgrunden är Addos gamla fabrikshus på andra sidan Östra Farmvägen. I den grå byggnaden i bildens högerkant finns idag emballage-tillverkaren Antpac. Huset kommer att rivas, vilket inte kommer att göra någon ledsen, förutom kanske då Antpac som måste maka på sig.

Stadsbyggnadskontorets sammanfattning:

"Detaljplanen möjliggör en tät kvartersstruktur i mestadels 3-4 våningar (med en indragen våning). På innergården på nuvarande Smedjan 8 ges möjlighet för gårdshus på 1 våning. Användningen utgörs av en blandning av bostäder, skola och centrumfunktioner. Ett finmaskigt vägnät möjliggörs i kvarteren genom nya allmänna gator. I detaljplanen ges möjlighet för en passage genom fastigheten.

Planen möjliggör omkring 240 lägenheter. Av lägenheterna avses omkring 20% att utgöras av hyresrätter och 80% av bostadsrätter.

Utmed Industrigatan ligger idag en långsträckt, mycket enkelt utformad kontorsbyggnad i två våningar från 1975 med tillverkning av emballage. I övrigt utgörs fastigheten mestadels av
asfaltsytor för transporter och parkering."

Och så här vill Granen bygga:

Här kanske det blir en skola, således - måhända på hörnet Industrigatan/Östra Farmvägen (planområdets sydöstra hörn). Även här tänker man sig en fyrkantig kvartersstruktur, ganska luftigt vad det verkar. Man ser framför sig rätlinjiga, fyrkantiga hus. Det är inte precis böljande, organiska former inspirerade av Frank Gehry eller skejtparkens betongvågor. Det här är ju gubevars inte Manhattan, eller Västra Hamnen. Men ändå. Kanske kunde man önska sig lite lekfullhet, trots att målgruppen - att döma av de planerade 80 procenten bostadsrätter - kommer att bli den försiktiga och foträta medelklassen.

Frank Gehry-arkitektur, till vänster i bild, möter gammal industribebyggelse. Chelsea, Manhattan. Vy från The High Line mot nordväst.

Framsida blir baksida - och tvärtom?

Tripasin-husets entré mot Industrigatan har varit på tapeten tidigare. Den har ännu inte blivit återställd, som utlovats. Tvärtom har den blivit än mer sluten, i och med att det nya teglet är kvar och en gallergrind dessutom har satts in i öppningen.

Fabriksgården mot Industrigatan, 6/9 2009. Där asfalten är mörkare gick det tidigare ett stickspår, som sträckte sig in i byggnaden med den gröna porten. Öppningen har sedan satts igen med tegel.

I detaljplanen för kvarteret Grytan slår man fast följande: "Mot Industrigatan finns AB Tripasins kontorsbyggnad från sent 1930-tal. Byggnaden i gult tegel och med ett torn är distinkt i sin tegelfunktionalism och har fina detaljer såsom äldre träfönster bevarade. Sammanbyggd med kontorsbyggnaden vid gatan är den långsträckta fabriksbyggnaden, tillbyggd i etapper men enhetlig i gult tegel. AB Tripasins kontors- och fabriksbyggnad har med sin enhetlighet, gedigenhet och arkitektoniska utformning stora kvaliteter och kulturhistoriska värden.
/.../
Tripasinhuset samt de platsbildningar och miljöer som finns intill bevaras och anpassas till ny användning. Gården mot Industrigatan, en viktig miljö i området, bevaras och görs allmänt tillgänglig. Den ges en utformning med särskild omsorg genom grönytor och sittplatser. Gården utformas utan avgränsning mot Industrigatan. Offentligt tillgängliga verksamheter möjliggörs mot gården samt mot Industrigatan."

Just nu är det fortfarande en byggarbetsplats. När allt är klart kommer här att se annorlunda ut. Grinden in till gården måste rimligen tas ner för att göra denna offentligt tillgänglig. Frågan är hur platsen ska göras attraktiv för verksamheter att etablera sig på - det ska bli intressant att följa. Det har kommit upp en skylt där det står Uppdrag Malmö, med stadens logga på. Vad sysslar de med? Är det en offentligt tillgänglig verksamhet? Något att undersöka!

För tillfället är det dött mot Industrigatan, en typisk baksida. Det är mot Östra Farmgatan det händer. Här närmar sig arbetet en extatisk kulmen. Betongplattorna Jimmy Windeborn berättade om har kommit. De är stora och tunga och läggs på plats med hjälp av en särskild maskin:

G. A. Wangel-fasaden står kvar mot gatan. Säkert kommer det att bli nya fönster i bottenvåningen, men kanske inte med träramar och -bågar. Resten av byggnaden, gaveln, sparas också och kommer att utgöra en kortsida för det nya torget. Detaljplanen igen:

"I anslutning till Östra Farmvägen och Agneslundsvägen möjliggörs förutom skola även för offentligt tillgängliga verksamheter. Skolans tilltänkta entré, mot Östra Farmvägen utformas, utan avgränsning mot planområdesgräns alternativt utformas en avgränsning med särskild omsorg för att tillföra upplevelsevärden genom grönytor och sittplatser samt att det är möjligt att se in på planområdet."

Det har byggts en mur i avgränsningen mellan torget och skolgården, det är här man ska kunna se in på planområdet (kan gå, om man står på tå). Här öppnar kvarteret upp - innan var det en tegelmur ut mot gatan och en ödetomt bakom den. En studie i konsten att göra om en baksida till en framsida.

Från vänster till höger: bevarad och delvis nymålad Tripasin-byggnad (här får man tänka sig en kommande 7-Eleven-butik på hörnan), öppen plats där det ska planteras någon form av grönska, markarbeten för cykelväg, mer betongplattor som en del av torget samt den avsmalnade och snart reasfalterade Östra Farmvägen.

Detaljplan 5045, Grytan, antagen av stadsbyggnadsnämnden vid sammanträde 2009-05-26.

Kvarteret Ugnen

Kvarteret Ugnen har flugit under radarn länge nu. Det är inte så konstigt. Maken till anonym och - med förlov sagt - tråkig plats får man leta efter. Här finns bara några få byggnader och de går inte till historien för sin skönhet. Mest prominent är en långsträckt lagerbyggnad i tegel parallellt med järnvägen. Här finns också en biltvätt, som en vardagseftermiddag i september kan vara ganska välbesökt. Vid fyra-halv femtiden är det kraftig trafik längs Industrigatan, som avgränsar Kvarteret Ugnen norrut, och många bilister passar kanske på att ge sitt fordon en uppfräschning på väg hem från jobbet.


Mot öster finns en kraftig barriär av höga trådstängsel och järnvägsspår. Cykelbanan invid banvallen når man från den nedsänkta Industrigatan efter att ha släpat cykeln uppför en brant trappa. Inte med bästa vilja i världen kan man kalla detta en slumrande diamant i aska.

Lagerbyggnaden uppfördes 1966 av Plyfa AB och kanske är det det företaget som fortfarande har sitt lager här. Det ligger i alla fall en svag doft av masonit och plywood över nejden. Innan Plyfa byggde fanns det en skrotnisse här, Blecher & Co. Byggnadsantikvarie Olga Schlyter är kortfattad i sin kommentar om kvarteret: "Lagerbyggnaden är inte betydelsefull ur kulturmiljösynpunkt". Fritt fram att riva och bygga nytt, således. Men det går förstås inte att bygga bostäder, det är för nära järnvägen. Kanske kommer det här i framtiden vara ett av få minnesmärken över den råa industriepoken som finns kvar.

Västerpå, i gränsen mellan kvarteren Ugnen och Grytan, löper det en annan cykelväg. Den är trevligare. I detaljplanen för området är man noga med att passagen ska hållas öppen - den får inte bebyggas. Det är en allé med jättevitoxel som kantar cykelvägen, får jag veta när jag ringer Mattias Thelander på Gatukontoret. På försommaren bör träden vara översållade med vita blommor. Nu hänger det klasar med bär från grenarna, bären är fortfarande gröna men kommer att bli röda så småningom.

Enligt Gatukontorets databas är träden planterade 1995. "Här ska finnas en stackars rönn någonstans också", säger Mattias, som nu när han blivit uppmärksam på att här finns en cykelväg med plantering ska besiktiga den vid tillfälle. Annars är han för tillfället mest involverad i hörnet Östra Farmvägen/Agneslundsvägen. Där ska det också planteras träd. Landskapsarkitekten och entreprenören har bett honom kolla på markarbetena, det är alltid lite knepigt med gatuplantering av träd.

På bilden ovan, till vänster, skymtar en av de nya byggnader som uppförts åt det nya gymnasiet. Norrut till höger Addos kontorsbyggnad i Kvarteret Tangenten. Till vänster om denna skymtar Apoteksbolagets anläggning i gult tegel i Kvarteret Spiralen.

Utkanten hänger på gärsgår'n

Den gamla fabriksgården i Kvarteret Spiralen, 6/9 2009. Utkantens svarta fana vajar stolt

Allaktivitetshuset Utkanten har sagts upp av hyresvärden. Enligt en redogörelse på Utkantens hemsida gäller uppsägningen per den 1/3 2011. I redogörelsen menar Utkantens infogrupp bland annat att uppsägningen kommit efter påtryckningar från polisen. Det kan så vara, men tanken att hyresvärden nu vill slå två flugor i en smäll infinner sig: bli av med en provocerande frihetlig hyresgäst + få fritt fram att exploatera fastigheten, antingen genom att riva husen eller göra om dem till bostäder. Nu har det nämligen dragit igång på allvar i de intilliggande kvarteren. I kvarteret Grytan har det nya gymnasiet just invigts. Schaktnings- och saneringsarbete pågår på hörntomten på andra sidan Östra Farmvägen, i kvarteret Smedjan, där det förut låg en bensinmack.

Söndagen 29/8 var det öppet möte på Utkanten med anledning av uppsägningen. Norra Sorgenfri Nus utsända reporter, tillika kunnig i juridiska spörsmål, rapporterar att ett trettiotal föreningsaktiva deltog i mötet. Förutom uppsägningen har hyresvärden dragit Utkanten inför hyresnämnden. Man måste nämligen ha särskilda skäl för att säga upp en hyresgäst, som ju har besittningsrätt. Hyresvärden lutar sig mot de brottsmisstankar som riktats mot Utkanten, men som inte kunnat styrkas och som inte lett till åtal. Hyresvärden hävdar också att Utkanten förstört lokalerna de hyr, vilket ter sig ganska absurt med tanke på att Addo la ner verksamheten cirka 1972 och inte mycket underhåll verkar ha utförts på byggnaderna sedan dess. Däremot har föreningen gjort en del förbättringar, bland annat dragit om elen. Polisens föregivna skäl att göra tillslag i december 2009 var att brandsäkerheten var bristfällig, men en brandinspektion som gjordes strax efteråt fann att lokalen uppfyllde kraven.

Under mötet - och även på Utkantens hemsida - kan man förmärka en viss uppgivenhet: man tycks redan ha ställt sig in på att flytta. Mötet handlade mest om var man kan hitta en ny lokal. Men kanske är det synd att ge upp slaget redan innan det börjat. En inlaga till nämnden ska skrivas. Fortsättning lär följa. Under tiden kan man ju alltid besöka Utkantens evenemang och därigenom bidra till hyran. 13 000 kronor i månaden tar hyresvärden för lokalerna. Det är en nätt summa för en gammal fabriksbyggnad som bara står där. Men säkert småsmulor i förhållande till hur mycket ägaren hoppas kunna håva in i framtiden.

Sprillans nytt i Utkantens närhet. Norra Sorgenfris gymnasium mot Östra Farmvägen, 1/9 2010

Här rör det också på sig. Schaktning i Kvarteret Smedjan, 1/9 2010