Ödetomtens flora II

Ymnigt förekommande, klängande sak som blommar under augusti (bilderna från 4/8). Det är den första växt man lägger märke till när man går Industrigatan fram - den hänger på stängslen utmed den före detta bussparkeringen i Kvarteret Spårvägen och flödar över planket som skiljer trottoaren från Kvarteret Brännarens ödetomt. Susann (se kommentarstråden) tror att det kan vara skogsclematis, och det tror jag också efter jämförande koll med den virtuella floran. "En risigt grenig, klängande, lianlik buske som kan bli flera meter lång."

Det här är i alla fall björnbär, som växer i väldiga snår i den södra delen av Stäppen. Mer snår än bär den här säsongen, och förmodligen är de som finns inte så nyttiga att äta med tanke på dioxiner, bensen, tungmetaller och annat skit som kan ha berikats i dem. De få som var mogna den 4:e augusti var rätt sura också. Inte bästa växtplatsen för bär, kanske. Mager mark, torrt och besvärligt.

Det är tuffa omständigheter, men de växter som etablerat sig här har ofta gjort det med besked och finns i stora bestånd. Kardborren är ett exempel. Den har annekterat ett stort område mitt på tomten och de stoltaste stånden är nästan manshöga.

Kardborre, men vilken slags? Ullig, stor eller lund-? Antagligen ullig, för den är vanligast och förekommer ofta på skräpmark enligt Den Nordiska Floran. Kvarteret Brännaren 4/8.

Men här finns också mer blyga blomster, som den marknära gynnaren nedan. Eller mark och mark förresten, den tycks växa direkt på betongen i det fabriksgolv som fanns här en gång i tiden. Det skulle kunna vara vit fetknopp, innan blomningen. Ett återbesök på fyndplatsen krävs alltså, för att utröna om det blir några blommor.


Hur är det då på andra sidan gatan, på ödetomten i Kvarteret Smedjan? Jämfört med den relativt frodiga Stäppen är här kargare och - vad det verkar - färre arter. Inga skyddande plank, så väder och vind får fritt spelrum. En större del av ytan är asfalterad, vilket bidrar till det ökenliknande mikroklimatet. Här finns en massa olika gräs, förstås, men det skulle leda för långt att försöka dokumentera och artbestämma alla dem. Om man tar sig för att studera dem lite närmre är många av dem riktigt fina:

Kvarteret Smedjan, 4/8.

Kvarteret Brännaren 27/7.

I Kvarteret Smedjan finns ändå en del botaniska upptäckter att göra. Såpnejlika finns det gott om, och det är en art som inte finns på Stäppen. Så här står det i Den virtuella floran: Såpnejlika har använts både som läkeväxt och istället för såpa, Hoffberg (1792) skriver att den "Renar bloden, mycket tjenlig i Gicht och Gulsot. Decokten af sönderskurna roten loddrar sig som såpa, renar kläder, borttager flottfläckar och kan brukas til twätt."

Här landar jag i floran bland ärtväxterna, och min gissning blir puktörne. Emellertid svårt att se om det finns några tornar, det kollade jag inte efter. Möjligen skulle det kunna vara stallört, som enligt floran "luktar getabock" och inte har några tornar. Men troligen puktörne, återigen för att den brukar finnas på skräpmark. Jag kan ej heller erinra mig någon getabocksdoft.

Nästan utblommad mjölkört, eller rallarros som den ibland kallas. Humlorna är fortfarande i farten. Kvarteret Smedjan, 4/8.

En humla till, Kvarteret Brännaren 27/7.

Källa: Den nordiska floran. Mossberg, Bo / Stenberg, Lennart / Ericsson, Stefan. W & W. Fjärde tryckningen, 1994.