måndag 30 maj 2011

Benco-verken

Då.

Nu.
Benco-verken.

Adressen är Industrigatan 13, byggnaden uppfördes på 40-talet. Den röda och den gröna jänkaren på vykortet står på Industrigatan, med nosarna vända västerut. Utanför vykortets nedre högra hörn, där de lummiga träden står, tog AB Benzons tomt vid.

Enligt Miljöförvaltningens rapport 7/93 av Karl-Gustav Möller, "Markundersökning i Kvarteret Brännaren, Malmö", var Benco-verken ett dotterbolag till Benzon. Bencos stora produkt var mjölkningsmaskiner. Kanske tog de över tillverkningen av den patenterade maskinen Benzona-Perfection från moderbolaget.

Den här skylten - förevigad på bloggen knegus - fanns säkert uppsatt på många lagårdsdörrar runtom i landet. Kanske finns det fortfarande någon maskin som är i bruk - eller åtminstone skulle kunna fungera om det fanns kor kvar att mjölka i stallet - men så småningom var det Alfa-Laval som tog över det mesta av marknaden för mjölkningsmaskiner och separatorer.

Tyvärr är det svårt att få fram mer ingående information om Benco-verken, till exempel när företaget grundades eller hur många anställda man hade. Inga bilder på mjölkningsmaskinerna står att finna på nätet. Det gjordes förstås bruksanvisningar och annonser, och de skulle nog gå att snoka upp om man gav sig tusan på det. En finsk näthandlare verkar ha en manual - på finska - så maskinerna var en exportartikel gångbar åtminstone i de nordiska länderna.

Benco-verken nämns inte i Rikard Smitts Malmöföretagen - förr och nu. Det var alltså bara ett av alla anonyma företag som kommit och gått i Malmös industrihistoria. Till skillnad från moderbolaget Benzon har man, enligt markundersökningen från 1993, inte ens lämnat några föroreningar att tala om efter sig. Det är ganska unikt i ett kvarter där marken är genomdränkt av kemikalier av allehanda slag.

Det finns en liten kuriös notis hos Pennspecialisten i Malmö. Här kan man läsa, i artikeln om Montblanc-pennan: "Efter krigsslutet fick Montblanc ändå svårt att leverera pennor fullt ut. /.../ Men tillverkningen i Tyskland återhämtade sig ändå rekordsnabbt. Mycket på grund av deras stora lager av reservdelar. 1951 kunde Malmöbaserade AB Benco-Verken informera alla Sveriges återförsäljare av pennor: Saknad i 10 år – nu åter i Sverige i en stor annonskampanj." Vad Benco hade för finger med i pennbranschen framgår inte.

I alla fall köptes företaget så småningom upp av Electrolux. Följande står att läsa på Tekniska Museets hemsida, avdelningen Tvättmaskiner, assistenter m. m.: "1968 köpte Electrolux Benco-verken i Malmö och kunde i och med detta presentera sin första egenproducerade golvdiskmaskin. BF 606 hette den och var en helautomatisk frontmatad golvdiskmaskin."

Då hade Benco-verken eventuellt redan flyttat från till Tygelsjö. Enligt uppgift i en uppsats vid sociologiska institutionen i Lund, Meningsskapande i det moderna arbetslivet av Petter Rudhe, 2002, ska Benco ha byggt i Tygelsjö 1966. Om hela eller bara delar av produktionen flyttades hit då framgår inte. Enligt samma källa lade Electrolux ner Benco-verken i slutet av 60-talet. De Sorgenfri-företag som prisgav sig åt de stora hajarna gick det alltså inte så bra för (jämför Addo, som under slutet av 60-talet slog sig ihop med Facit för att snart gå i putten).

Huset.

Om man jämför då och nu ser man att tiden och ombyggnaderna inte gjort Benco-byggnaden fagrare. Det bör väl vara ett hiss-schakt i underhållsfri plåt som byggts på gaveln, och så har man byggt på en våning i samma material. Likaså har man gjort praktiska vind- och regnskydd över de utbytta entrédörrarna. Någon gång, antagligen på 80-talet, har man dragit över fasaden med samma rosa färgkulör som den räknande elefanten i "Fem myror..." stoltserar med.

Med ledning av det gamla vykortet kan man tro att Bencos byggnader hade putsad fasad, men det var och är en tegelfasad. Så här ser den ut idag, från Industrigatan:

Flygeln in i kvarteret har kvar sitt typiska gula tegel omålat, och den har inte blivit påbyggd. Jämfört med vykortet verkar man ha kortat den, men det är svårt att avgöra. I mötet mellan huskropparna kan man fortfarande ana att det var en smäcker och stilren anläggning när det begav sig.

Huvudentrén. Det cirkelrunda Benco-emblemet är borta sedan länge. Men glaspartiet är kvar, och naturstensbården kring dörren har sluppit få rosa färg på sig. Idag finns Malmö Praktiska Gymnasium här.

Tack till entusiasterna som lägger upp gamla Malmöbilder på facebook. Nu har de kommit en bra bit in på Vykort från Malmö kapitel sex, och det var där jag hittade den gamla bilden med Benco-verken.

torsdag 26 maj 2011

Rätten till staden - Salong Fronesis

Salong Fronesis arrangerar en "samtalssalong" på temat Rätten till staden.

Datum: 13:e juni.
Tid: 18.30 - 01.00
Plats: Nya Tröls, Karlskronaplan, Malmö

Det låter intressant, tycker Norra Sorgenfri Nu-redaktionen. Nedanstående saxat från evenemangssidan på facebook:

"En helkväll om vem som har rätt till staden, i en tid präglad av tilltagande ojämlikhet, gentrifiering och konkurrens städer emellan.

Medverkande:
Lars Mikael Raattamaa - arkitekt och författare
Mats Franzén - professor i sociologi, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet
Karin Grundström - universitetslektor i byggd miljö, Malmö högskola
Sara Hallström - Möllevångsgruppen
Johannes Åsberg - stadsutvecklingsdebattör och bloggare, Göteborg

Salongen är ett sätt att diskutera angelägna frågor under avslappnade, trevliga former - på Nya Tröls Bar och Restaurang i Malmö.

Salong Fronesis andra Malmösammankomst tar sin utgångspunkt i den amerikanske kulturgeografen och marxisten David Harveys nya bok "Ojämlikhetens nya geografi".

Dagens snabba urbanisering kännetecknas av en rad parallella förändringar som kommit att prägla stadsutvecklingen. Å ena sidan ser vi rumsliga processer där förbud mot tiggeri, gatumusik och graffiti ställs mot privatisering och en "cappuccinofiering" av det offentliga rummet. Samtidigt ser vi förändringar som ökat fastighetskapitalets och privata byggherrars inflytande över stadens utveckling, i kombination med marknadsföring av staden som ett varumärke.

Vilka är de teoretiska och ideologiska aspekterna av en sådan utveckling? Och vilka är förutsättningarna för samhällsförändring? Med avstamp i Harveys "Ojämlikhetens nya geografi" kommer företrädare för olika politiska, ekonomiska och rumsliga perspektiv att mötas i ett samtal utifrån den gemensamma frågan vem som har rätt till staden i dag.

Kl 18.30 Insläpp - entré 30 kr.
19.00 Föreläsning: Lars Mikael Raattamaa talar om David Harvey, rätten till staden och om teoretiska och ideologiska aspekter av dagens stadsutveckling.
20.30 Samtal: Vem bör ha rätt till staden?Medverkar i samtalet gör Karin Grundström, Sara Hallström, Mats Franzén och Johannes Åsberg. Dalia Mukhtar-Landgren och Lina Olsson modererar.
21.45 Kvällens plattvändare levererar musik till folket som kan fortsätta diskutera kvällens frågor med öl eller alkoholfritt i handen."

måndag 23 maj 2011

Maskin & Montage - en verkstad i Kvarteret Grytan

Emir har haft sitt företag Maskin & Montage i hörnet Östra Farmvägen/Industrigatan i tjugo års tid. I sin verkstad utför han bland annat reparationsarbeten på hissar, men verkar kunna svetsa, klippa, pressa, bocka och fixa till det mesta i metallväg. Just nu håller han på med slipningsarbete på en diskbänk. Det här är en bra plats, tycker han, det är centralt och kunderna hittar hit. Lätt att komma förbi med sin hiss när den pajat, liksom.

Excenterpress, bra att ha när man vill slå snygga hål i metallskivor

Från gatan ser de låga husen på hörnan ut som övergivna och rivningsfärdiga lagerbyggnader. Men inifrån ser man att det är gedigna betongstrukturer och förvånansvärt rymligt. Emir har två sammankopplade längor för sin verksamhet. Under åren har han samlat på sig en fin maskinpark och ett lager av plåtar, balkar och annat som är bra att ha.


Nu måste Emir snart flytta sin verkstad, till Sturkögatan i hamnen. De här byggnaderna ska rivas, sedan ska det byggas nya bostadshus på fastigheten Grytan 1. Flytten kommer att bli ett hästjobb, de stora maskinerna ser riktigt tunga ut.

Grytan 1. Östra Farmvägen i förgrunden, Industrigatan in till vänster i bild. Ägaren, Deltafastigheter AB, har uppdragit åt mono arkitekter att rita på ett förslag till nybyggnation. Så här någonting kan det komma att se ut:

Det ser ut att bli fyrvåningshus, med lokaler för handel i bottenplanet ut mot gatan och mot ett invändigt kvarterstorg. Den gamla kvarnstensfabriken - med gaveln ut mot Industrigatan - blir ena långsidan av torget. De nya husen ser inte överdrivet excentriska eller nyskapande ut, snarare väldigt konventionella. Uppgifter om fasadmaterial etcetera har jag inte kunnat hitta, inte heller om man har tänkt sig någon ekoprofil eller annat spännande. Gröna tak och väggar tycks i alla fall lysa med sin frånvaro, annars hade det varit ett sätt att fånga upp en tråd från den tidigare grönskande Tripasin-fasaden i kvarterets östra del (hiterst på bilden).

Byggnaden som på skissen utgör torgets kortsida inne i kvarteret, och som alltså ligger parallellt med Industrigatan med gaveln mot Östra Farmvägen, är den nya gymnasiesärskolan. Den håller redan på att byggas:

Blivande invändigt torg i Kvarteret Grytan, med början till den nya gymnasiesärskolan i fonden

Mot Östra Farmvägen blir det en passage mellan skolan och de nya bostadshusen

Gymnasiesärskolans kortsida, ut mot Östra Farmvägen, under uppförande. Till höger sträcker sig G. A. Wangels gamla tegelfasad, som väl kommer att inkorporeras i skolan på något sätt. På stadsbyggnadsnämndens sammanträde i maj var ett bygglovsärende rörande gymnasiesärskolan uppe. Lite udda, kan man tycka, då redan bygget är igång, men ärendet rörde antagligen någon smärre avvikelse från detaljplanen som jag inte kunnat lista ut vad det var. I alla fall fanns det några skisser med i handlingarna till nämnden:

Gymnasieskolans fasad mot söder, och kortsidan mot Östra Farmvägen

Från norr

Huvudsakligen blir det gult tegel, med inslag av grå fasadskivor och aluminium i grått och rött. På plan tre ska det bli smålägenheter, måhända inackordering för elever?

Ganska stora förändringar på gång i Grytan 1, alltså. Maskin & Montage ut, lägenheter, affärer och skola in. Hoppas Emir får generös hjälp av fastighetsägaren med flytten, och att det kommer att funka lika bra på den nya platsen i hamnen! När han försvinner blir Norra Sorgenfri en excenterpress och en småskalig och i området väletablerad verksamhet fattigare.

onsdag 18 maj 2011

Avstickare: H+, Helsingborg

Här ska det hända grejer. Modellen visar den tänkta framtiden för södra delarna av Helsingborg. Den grå klumpen som skymtar till vänster i förgrunden är tåg-, buss-, och färjestationen Knutpunkten. Vi står alltså i norr och kikar söderut. Den första piren - den med den gula klossen längst ut - är Oceanpiren. Längst ut mot Öresund ligger Oslopiren. Mellan pirarna tänker man sig att fylla ut hamnbassängen och bygga nytt på ny mark (det mesta som syns i modellens västra del, hamnen, är utfyllnadsmark).

Hamnen och dess verksamheter ska vara kvar, liksom uppmarschområdet till färjorna söder om Knutpunkten. Det gör H+-projektet, som detta storskaliga stadsförnyelseprojekt kallas, intressant: hur ska man få ihop industriell verksamhet och infrastrukturlösningar med relativt småskaliga bostadsmiljöer?

Något man kommer att göra är att gräva ner järnvägsspåren söderut i en tunnel, för att få bort en av de besvärliga barriärerna i området. Det arbetet börjar så smått till sommaren, då man kommer att flytta spår från växelområdet till Ramlösa. Södertunneln beräknas vara klar 2018.

Järnvägsgatan, som går förbi Knutpunkten söderut, är idag en bred tillfartsled med tung trafik. Den kommer att rätas ut och bli mer av en stadsgata, vilket ska möjliggöra att Söder och H+-området länkas samman. Här drömmer man om framtida spårvagnstrafik.

På bilden ovan ses H+-området från söder, som det kanske kommer att se ut om 20-25 år. Spårområdet är borta, Järnvägsgatan är uträtad. I förgrunden har det gamla husarregementets byggnader bevarats - idag är det yrkesgymnasium här, Rönnowska skolan - och blivit hjärtpunkten i ett blågrönt stråk som sträcker sig från Jordbodalen i sydöst till Öresund. Längs Bredgatan har man dragit en kanal, så att de idag kulverterade vattendragen kommer i dagen.

Modellen ställs just nu ut på Bredgatan 11 i Helsingborg, i en del av den gamla Tretornfastigheten där H+-kontoret har sitt säte. Anledningen är att en fördjupad översiktsplan för H+ (FÖP H+) ställs ut. Om du vill läsa mer om stadsförnyelseprojektet H+ och FÖP H+ kan du läsa min artikel i HD här.

SHIP, Bredgatan 11. H+-kontoret är strategiskt placerat mitt i det område som ska utvecklas. Österut i samma före detta industrikomplex finns Campus Helsingborg. Västerut, i en konverterad sockerfabrik, IKEA:s huvudkontor. De gamla Tretornkåkarna gör sig rätt bra som lärosäte:


måndag 16 maj 2011

Mellan asfalten och skyn i människobyn - Vårvandring III

Vårens Norra Sorgenfri-vandring bjöd på en del nyheter. Först och främst: vackert väder. Bara enstaka regndroppar föll, och för det mesta sken solen medan de mörka molnen höll sig på avstånd.

Första anhalten blev Kvarteret Grytan, där vi inspekterade den nya platsbildningen framför skolan - se här, här och här för att följa arbetet med denna. Sedan följde en annan nymodighet: vi följde Östra Farmvägen söderut och tog oss till slut utanför industriområdet.

Vi passerade den planerade parken som nu kommer att bli en plätt och stannade till i hörnet av Kvarteret Vänligheten. Här fanns en gång Pinnahusen, eller Hollywood som nödbostäderna också kallades. Eva - som kommit ner från Helsingborg - fick tillbaka sin bok Sorgenfri, Mary Anderssons dokumentärroman som jag lånat för mer än ett år sedan.

Vi vandrade genom Kvarteret Sorgenfri och kollade på Jaenecke och Samuelssons femtiotalshus.

Snart nådde vi fram till Nobelvägen och kunde ta oss tillbaka till industriområdet. Väl där gjorde vi en miniexkursion på ödetomten och kunde konstatera att artrikedomen är stor även så här års (här, här, här och här finns en inventering av sensommarens flora). Förutom björk, lönn och ek hittade vi bland allt annat grönt förgätmigej och mängder av spirande skogsclematis.

Nu var vi redo att ta oss uppför brandtrappan på gården till Nobelvägen 125. Väl där, i galleri högt ovanför, mötte oss utställningen Mellan asfalten och skyn i människobyn och Kafé Lilla Sorg. Krossade drömmar och kaffe för den fikasugne, en krämig soppa för den hungrige.

Det fladdrar till i en tyllgardin

Målningar av Robert Alnestedt

Henning har koll på serveringen

David vänder plattorna

Ett avskilt hörn i ett avskilt hörn av stan

Vädret var som sagt gynnsamt, så de flesta kafégästerna slog sig ner på taket. Här har man bra överblick och befinner sig verkligen mellan asfalten och skyn i människobyn.

Vandrare Eva

Fler vandrare, från vänster: Joachim, Lasse, Lotta, Karin och Jens

Stort tack till alla som följde med på vandringen, och till Henning och David som fixade drömmarna.

fredag 13 maj 2011

Vårvandring + Kafé Lilla Sorg = sant!!

Henning och David från Kafé Lilla Sorg meddelar att kaféet kommer att hålla öppet i samband med vårvandringen på söndag, mellan klockan 11 och 17 på Nobelvägen 125.

Kafé Lilla Sorg är en mobil verksamhet, som dyker upp här och var och då och då. Dagen till ära håller man alltså hus och låda i den här byggnaden ovanpå en annan byggnad:

Här kommer att servereras Saras creme ninon med ringlad spenatchiliröra, kaffe med avec, kakmeny.

Via brandtrappan på Nobelvägen 125 tar vi oss, när vi vandrat färdigt, upp hit för samkväm, taffel och konst.

Konst därför att här även finns det konstnärsdrivna galleriet högt ovanför | uppför brandtrappan. Just nu pågår en utställning av Robert Alnestedt:

När bilden av takbyggnaden togs - i februari 2010 - höll just ateljéföreningen K.P.S.T. på att flytta in. Innan dess fanns galleriet Wuthering Heights här, så det finns en lång tradition av konstnärlig verksamhet och utställningar på platsen.

Välkomna således, till en vandring med lekamlig och andlig spis utöver det vanliga!

fredag 6 maj 2011

Stadsbyggnadsnämnden - omvandlingens epicentrum

När stadsbyggnadsnämnden sammanträder den 12:e maj kommer man förmodligen att anta detaljplanen (DP 5099) för en del av kvarteret Cementen i Limhamn. Så här står det i handlingarna: "ÖP [översiktsplan, reds anm] 2005 anger Industri som angiven markanvändning för största delen av kvarteret Cementen. Planförslaget följer inte översiktsplanen utan bygger på en helt annan gestaltning och markanvändning i enlighet med planprogram. Aktuellt planområde står inför en ny tid med ett nytt innehåll".

Det är en talande formulering, som kunde gälla för mycket av det detaljplanearbete som pågår på stadsbyggnadskontoret. Området vid den gamla cementfabriken ska omvandlas till stadsbebyggelse med bostäder, skola och park. I närheten ligger den gamla Dragörkajen, den ska också bebyggas. Den framtida detaljplanen DP 5134 ska upp för samråd den 12:e. Så här kan det komma att se ut på platsen där Limhamn-Dragör-färjorna fordomdags la till och ut:

Norra Sorgefri-redaktionen är inte så bevandrad i Limhamns-topografin, det verkar vara läge för en avstickare dit snart, för att kolla hur där ser ut idag innan omvandlingen sätter igång på allvar.

Mer känd terräng är Sofielund. Hörnet Lantmannagatan/Ystadgatan är en strategisk port till området när man kommer från Möllevången, och det är också en nyckelpunkt längs det så kallade Rosengårdsstråket, gatukontorets projekt för att binda samman centrum och Rosengård. "Hörnfastigheten", står det i handlingarna, "utgör en mindre del av Briggens fastigheter i södra Sofielunds industriområde. Fastighetsägaren planerar långsam omvandling längs Ystadgatan (Rosengårdsstråket) till blandad stadsbebyggelse och vill börja processen i kv. Intäkten. /.../ Idag står befintliga byggnader tomma och den södra delen av fastigheten används som parkering. Syftet med den nya planen är att göra det möjligt att även bygga bostäder samt att öka byggrätten".

Nu anmäls detaljplanen (DP 5199) i stadsbyggnadsnämnden, vilket är första steget i en ofta lång process. Men tidsaxeln säger att planen ska kunna vinna laga kraft redan i april 2012. Och här har vi väntat länge på att någonting ska hända. Mest spännande är att se hur/om den här pärlan på hörnan - för närvarande svårt på dekis - ska få nytt liv i ett nytt sammanhang:

Förtätning, förtätning. I nästa inlägg blir det en titt på några av bygglovsansökningarna.