Redskap i konsten (Ödetomtens Flora IV)

Susann Rönnertz är konstnär. Hon arbetar gärna med tusch och har länge använt växter som redskap. Här är det en röllika som fått agera pensel:

Röllika. Ur boken linjelagren, Susann Rönnertz och Charlotte Walentin. Publikation ( ), Malmö 2008.

Röllika, eller möjligen ängsröllika. Kvarteret Brännaren, 4/8 2010.

Kungsljus. Ur linjelagren.

Kungsljus. Kvarteret Brännaren, 4/8 2010.

Susann har sin ateljé i det travertinklädda Förlagshuset i Kvarteret Smedjan. Hon passerar ödetomterna ofta, på väg till och från ateljén, och har tagit för vana att botanisera där. Vi träffas i hörnet Industrigatan/Nobelvägen en bister septemberdag och tar en tur på Stäppen. Susann är mycket växtkunnig, och går nu dessutom en trädgårdsingenjörsutbildning i Alnarp. Jag passar på att fråga om en del inslag i floran jag inte kunnat identifiera, till exempel detta:

15/9 2010.

Samma växt, 28/7 2010.

"Besksöta", slår Susann fast utan att tveka. Bären ser aptitliga ut, men Susann avråder från att äta dem - de är giftiga. Man skulle kanske inte dö om man stoppar dem i sig, fast risken finns. I floran står det inget om att besksötan är giftig, men den står på samma uppslag som spikklubba vilket väl är ett tecken så gott som något.

Jag tänker hursomhelst inte testa. Susann borde veta: hon använder ofta växter som använts i trolldoms- eller medicinska syften - och som fel använda inte alls är nyttiga - som redskap i sin konst. Just nu är hon inne på reseda, som det finns gott om på ödetomten. Inte nödvändigtvis en nyttig eller giftig växt. Men med märkliga, och som penslar säkert lämpade, formationer som spretande sträcker sig mot ljuset:

Kvarteret Brännaren, 15/9 2010.

Kvarteret Brännaren, 4/8 2010.

Susann har haft en paus från sin konst och lagt krutet på utbildningen i Alnarp, men nu har hon kommit igång med målandet igen. Resedan har definitivt ett finger med i spelet, som inspirationskälla. Vi tar en runda på ödetomten i Kvarteret Smedjan också. Susann har börjat spana på tistlarna - de borde kunna fungera utmärkt att måla med. När man tar sig en närmre titt på dem upptäcker man att de är en vacker och varierad liten värld i sig själv.

Tistlar, olika arter. Kvarteret Smedjan, 15/9 2010.

Vi rundar kvarteret och kommer till Förlagshuset. Vid husväggen, mot Celsiusgatan, hittar vi en släkting till besksötan, nämligen nattskatta. Inte heller nyttig att sätta i sig.

I Förlagshuset delar ett antal konstnärer på ett våningsplan. I Susanns ateljé är växternas närvaro påtaglig. Rader av tuschmålningar täcker en vägg. Resedamålningarna bör vara raden näst längst ner på väggen.

Ateljébilder: Susann Rönnertz, september 2010.

Man kan absolut se framför sig en tistel/tusch-kollektion på ateljéväggarna någon gång i framtiden. Stort tack, Susann, för initierad floravandring och inblick i hur växterna blir en del i konsten!