tisdag 5 oktober 2010

Degeln 4 (Planerad park blir pillerfabrik, del II)

Kulturhistoriskt intressant miljö - snart bebyggd.

Tina Weberg är arkitekt på stadsbyggnadskontoret. Hon handlägger den bygglovsansökan för fastigheten Degeln 4 jag skrivit om här. Läkemedelsföretaget QPharma har sin fabrik på grannfastigheten, Degeln 8, och vill bygga nytt på det som nu är grönyta. I planprogrammet för Norra Sorgenfri från 2008 (Pp 6020) föreslås att denna grönyta i framtiden skulle bli en offentlig park.

När jag når Tina på telefon och frågar hur det kan komma sig att bygglovet verkar gå igenom, trots planprogrammets förslag, hänvisar hon till stadsbyggnadskontorets planavdelning. Där har man enligt henne avbrutit arbetet med ny detaljplan (Dp 5105) för Kvarteret Degeln. Vad betyder det? Med största sannolikhet att stadsbyggnadskontoret börjat planera i enlighet med planprogrammet - alltså för att det skulle bli en park/gröning på Degeln 4 - men att man nu av någon anledning ändrat sig.

I stadsbyggnadsnämndens protokoll från sammanträdet den 7/9 finns det en punkt om detaljplanen för Degeln 4. Stadsbyggnadskontoret har föreslagit att nämnden ska återkalla planuppdraget, det vill säga att arbetet med Dp 5105 inte ska slutföras. Nämnden fattar beslut i enlighet med förslaget. Ärendet avskrivs från vidare handläggning.

Det gör att nämnden, i en senare punkt på mötet, inte har något att erinra mot bygglovsansökan för Degeln 4. Den strider ju inte mot gällande detaljplan, som möjliggör ny industribebyggelse på fastigheten. Alla handlingar i ärendet har inte inkommit, men nämnden uppdrar åt delegat vid stadsbyggnadskontoret att fatta beslut om bygglov när så har skett.*

Folkpartisten och ledamoten i nämnden Henrik Swenson har gjort ett särskilt yttrande i ärendet:

Parkområdet kommer alltså, har nämnden fått veta, att kunna "iordningställas på annat intilliggande område". Det framgår inte av protokollet vem som redovisat detta och var någonstans parken/gröningen ska bli av.

Kerstin Åkerwall är planchef på stadsbyggnadskontoret. Hon berättar att QPharma vill utveckla sin verksamhet, det handlar efter vad hon förstått om att tillverka och sälja p-ringar till utvecklingsländer. Därför, menar Kerstin, är det en överlevnadsfråga för QPharma att de får bebygga Degeln 4 och det kan dessutom ge fler jobbtillfällen. Det har varit en diskussion mellan förvaltningarna - stadsbyggnadskontoret, stadsmiljöavdelningen, fastighetskontoret, gatukontoret - om hur man ska kunna lösa parkfrågan för Norra Sorgenfri.

Då har det visat sig att Fastighetskontoret ligger i förhandlingar med E-on om en del av Kvarteret Verket, där E-on äger all mark men kanske kan vara intresserade av att avyttra en bit till kommunen. Här skulle det gå att göra en park, tänker man sig nu. Det är alltså inte precis ett intilliggande område sett från Kvarteret Degelns horisont, snarare i motsatt ände av Sorgenfri, men Kerstin antar att det är denna information som folkpartiets ledamot i nämnden nöjt sig med.

När det gäller Degeln 4 kommer en 25 meter bred remsa utmed Östra Farmvägen att sparas ut som grönyta, så att "gymnasieeleverna får något att röra sig på" som Kerstin säger. För den delen av kvarteret kommer en ny detaljplan att göras. Ryker gör resterna av den gamla gården Annelunds trädgård som intressant kulturhistoriskt spår. Om intet går också tanken att utnyttja en park i Kvarteret Degeln som en grön länk från innerstaden till Östra Kyrkogården och i förlängningen Rosengård på andra sidan Kontinentalbanan.

Här gör alltså stadsbyggnadskontoret en chansning på att en befintlig gröning i Kvarteret Degeln kan bytas mot en ännu icke existerande sådan i Kvarteret Verket, vilket i sin tur bygger på en framgångsrik förhandling med E-on om marken.

I Kvarteret Verket låg fordomdags Malmös gasverk. Många tusen ton kol förbrändes genom åren till gas. Marken här är den mest förorenade i Sorgenfris industriområde. Här finns idag lagerbyggnader, gasklockor och annat smått och gott.

Kvarteret Verket, vy mot öster från S:t Knuts väg. 15/5 2010
________________________________
*Tina Weberg i ett förtydligande mail om den fortsatta gången: " /.../ ärendet handläggs nu vidare på kontoret. Beslut om bygglov kommer alltså att fattas på delegation, under förutsättning att inga avstyrkande yttrande från berörda remissinstanser inkommer eller annan uppgift tillförs ärendet."

3 kommentarer:

  1. Johan Frohnert6 oktober 2010 22:27

    Det är alltid spännande att se hur det går till i beslutsprocesser. Arbetslinjen är ju den vi styr riket efter så att arbetsplatser går först kan jag förstå, men det gäller ju att inte tappa parken som i planarbetet bedömts vara viktig. Man undrar ju också om indikationer på att kv Verket kan bli ny park är en garanti för att det blir så och om eon vill. Det kan ju verka lite osäkert och som du poängterar så är väl marken kraftigt förorenad. Jmfr Marie hage vid turbinen där man rev dagis och totalsanerar marken nu.
    Det känns lurigt när man fortfarande har ena foten kvar i gällande planer samtidigt som man är på väg mot en samlad vision om ny markanvändning.

    SvaraRadera
  2. Ja, det är faktiskt fascinerande. Man förstår ju att det är mycket som ska klaffa och många viljor att få ihop. Apropå gällande planer kontra visioner skriver stadsantikvarie Olga Schlyter så här, när jag uppmärksammar henne på de ändrade planerna för Degeln 4: "Det är svårt för staden att agera mot gällande detaljplan, den reglerar ju vilka rättigheter fastighetsägaren har, och i det här fallet innebar detaljplanen byggrätt." Olga menar att det är synd på parken där, men att det kan bli bra i kvarteret Verket också. "Då kanske någon gasklocka eller liknande skulle kunna sparas som 'industriminne' i parkmiljö." Det är en tilltalande idé, där finns även några fina gamla tegelhus som skulle kunna bli fina serveringar, utställningslokaler och dylikt. Men som sagt, det finns i nuläget inga garantier för att det blir nån park där.

    SvaraRadera
  3. Det här kommer att bli intressant framöver. Precis som du skriver är de gamla gasklocketomterna några av de mest förorenade fd industritomter som över huvud taget finns. Såväl i Sverige som i Storbritannien finns åtskilliga exempel på detta. Men det måste ju göras förr eller senare, och då är ju förr att föredra!

    SvaraRadera