Mer Sorgenfri-relaterat material lånat från facebook-gruppen Vykort från Malmö, kapitel 5. Bilden visar Gasverket i Kvarteret Verket. Det etablerades här redan i slutet av 1890-talet, då det fortfarande var lantligt runtomkring. Byggnaderna, "i fantasifull, historiserande stil"* ritades av arkitekt Alfred Arwidius. Arne Wirén, som lagt upp bilden, menar att fotografen kan ha stått med ryggen mot kyrkogården och riktat kameran norrut, vilket skulle innebära att S:t Knuts väg är vänsterut, Nobelvägen högerut och Industrigatan rakt fram på andra sidan husen. Idag finns det ingen gata mellan gasverkstomten och kyrkogården - som på bilden - men Arne kommer ihåg från när han var påg att det gick en grusväg där.Kontinentalbanan drogs ungefär samtidigt som Gasverket byggdes. Snart lades ett stickspår från järnvägen längs Industrigatan och fram till Gasverket. Den vägen kom stenkolet, det gick åt tusentals ton årligen. Det mesta kom från England.
Byggnaden till vänster på bilden är Retorthuset. En retort var ett slags destilleringsapparat. Retortrar användes industriellt vid torrdestillation av stenkol för att producera stadsgas i gasverk. Som biprodukt fick man koks**. På gaveln (syns inte på bilden) står det att byggnaden uppfördes 1898. Numera är alla byggnader på bilden rivna, om jag ser rätt. Kvar av Arwidius gasverks-arkitektur är ett portvaktshus och en kontorsbyggnad ut mot S:t Knuts väg, samt en laboratoriebyggnad längre in i kvarteret.
Kontorsbyggnaden då.
Kontorsbyggnaden nu. En våning har byggts till och tornet på gaveln har kapats av och blivit en balkong.
Laboratoriebyggnaden är liten, men riktigt fin och enligt Olga Schlyters byggnadsantikvariska utredning den bäst bevarade av Arwidius kvarlämnade hus i kvarteret. Det bör vara den byggnaden som Malmö Energi, enligt landskapsarkitekten Monika Gora, ville riva i samband med att man byggde det nya stora kontoret vid Nobelvägen i skarven mellan 80- och 90-tal. Monika var anlitad att utforma utemiljön runt huvudkontoret. Bland annat gjorde hon en diagonal, överväxt gång som delar den jättelika parkeringen. Monika la den så att den skulle mynna ut vid laboratoriebyggnaden och propagerade för att denna skulle få stå kvar som en naturlig slutpunkt för gången. Så kanske har vi Monika att tacka för att den står där idag:
Dekorativt glaserat tegel och utsmyckningar i natursten. Så där såg hela gasverksrasket ut innan det revs. Känns som en förlust, men förmodligen var byggnaderna svårt förorenade av allt kol som eldats där. Laboratoriebyggnaden står för närvarande oanvänd. Efter hand kom det till flera hus, bland annat en personalbyggnad i funkisstil från 1932. Den ligger vid S:t Knuts väg och byggdes på femtiotalet till med en våning.
Då
Nu
Idag är Kvarteret Verket hemvist för olika verksamheter. E-on förstås, som äger alltihop, men ett bevakningsföretag och en byggfirma hyr också in sig. Malmö opera och musikteater har lager här. Det glunkas lite om en möjlig framtida park på det gamla gasverksområdet. Det skulle kunna bli ett spännande landskap, en innovation i stadens parkflora, om man tar till vara tegelarkitekturen och den industriella känslan gasklockorna ger. Men det är långt dit, så långt att det gränsar till osannolikhet att det skulle hända.
Framtida upplevelsepark?
Kyrkogården till vänster, S:t Knuts väg rakt fram.
Gammal logga på grind.
* Olga Schlyter i den Byggnadsantikvariska utredningen.
**Uppgifterna om vad en retort är har hämtats från Wikipedia.
Framtida upplevelsepark?Kyrkogården till vänster, S:t Knuts väg rakt fram.
Gammal logga på grind.* Olga Schlyter i den Byggnadsantikvariska utredningen.
**Uppgifterna om vad en retort är har hämtats från Wikipedia.
Den gasklocka som står där idag, används den? Man kan ju misstänka att det är en verksamhet som på något vis kräver skyddsavstånd för en eventuell explosion/brand. Man kan ju undra om det kan kombineras med park och lekande barn? Synd att så mycket av Arwidius borgarkitektur försvunnit, i Stockholm har de ju lyckats bevara Bobergs magnifika jättelika gasklocksbygnader för framtida användning till annan verksamhet. Jag imponeras av din outtröttliga entusiasm.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera@Johan: När det gäller outtröttlig entusiasm ligger jag nog i lä för gänget som lägger upp Vykort från Malmö på facebook :).
SvaraRaderaJa, när man ser bilden med de imposanta tegelbyggnaderna blir man lite beklämd över hur där ser ut idag.
Jag var på tekniska museet idag, där stod det lite om stadsgasen. Produktionen över dygnet var konstant, men förbrukningen skiftade. Det var i gasklockorna man samlade överskottet. jag har svårt att tänka mig att det produceras gas i kvarteret Verket nuförtiden - den kommer väl från E-ons kraftverk i hamnen - så med all sannolikhet är inte gasklockorna i bruk.Men osvuret är bäst.
Idag är det väl naturgas i ledningarna så den framställs väl inte här? Så jag trodde kanske det var naturgas i det vita klotet, men det är ju mest en spekulation.
SvaraRaderaJag läste precis onsdagens text om nödbostäderna m.m. Söder om Spånehusvägen, öster om Båstadgatan är det 2-3 kvarter med några äldre gatuhus i 1-3 våningar som en liten enklav. Dessa har jag undrat över länge -varför de ligger som en ö bland senare tids bebyggelse, vet du?
Det bör vara kvarteren runt Arildsgatan. Bostadsmiljöer i Malmö, del 1: "Området bestod fram till början av 1930-talet främst av åkermark med ett flertal gårdar, varav en var Sorgenfri farm. [Det är där Jaenecke/Samuelson-husen står idag] Längs Spånehusvägen fanns dock bebyggelse i form av lantliga gatuhus. /.../ I dessa kvarter finns en mycket blandad bostadsbebyggelse kompletterad med småskalig affärsrörelse. I kvarteret Kraften finns en bilverkstad och en
SvaraRaderaföre detta färgfabrik. Bebyggelsen ut mot Spånehusvägen innefattar såväl hus från sekelskiftet som från 1920-talet, 1940-talet, 1980-talet och 1990-talet." Hur det kommer sig att denna bebyggelse klarat sig när kvarteren runtom detaljplanerats för ny bebyggelse framgår inte. Kanske för att det fanns så mycket åkermark att ta av så att man inte helt behövde tränga undan den äldre bebyggelsen. Östra Sorgenfri framhålls i Bostadsmiljöer i Malmö som ett mycket varierat och spännande områden, där man kan följa stadens utveckling och olika ideal för byggande.