söndag 9 januari 2011

Vinterbesök

Lena Knutson Udd är industriantikvarie. Hon har bland annat skrivit en bok om Hallsta Pappersbruk. Nyligen har hon gjort en utredning för Fortifikationsverket om högbryggan i Klintsbrovik på Fårö, en unik betongkonstruktion som sannolikt till stora delar kommer att rivas.

Anders Udd är konstnär. Han uppsöker gärna industrimiljöer, hamnar och övergivna urbana landskap för att få inspiration till sina verk.

Full fart längs Industrigatan. Astrid sitter säkert i vagnen.

Norra Sorgenfri är därför ett givet utflyktsmål när Lena och Anders har vägarna förbi. Vi ses i hörnet Industrigatan/Nobelvägen och tar en tur runt Kvarteret Spårvägen. Det är en vintrig dag och solen tittar fram emellanåt. Anders är inte helt nöjd med ljuset - han gillar när det är mer dämpat och mer gråskalor - men kan ändå uppskatta stämningen och färgerna vid det gamla bussgaraget, som här fasaden ut mot Nobelvägen.

Anders berättar hur han en gång såg en målning av Edward Hopper och blev tagen av lugnet i den horisontella kompositionen. Sedan dess använder han sig mycket av denna i sina egna verk. Men, menar han, det skulle inte funka att försöka gestalta bussgaragets fasad - den är redan liksom färdig och en målning av den skulle inte tillföra något. Om jag har förstått Malmö stads planer för kvarteret rätt kommer de två byggnadsskeppen till vänster att rivas snart.

Den här delen av bussgaraget, mot Celsiusgatan, kommer att bevaras.
Vy söderut över Kvarteret Spårvägen, från Celsiusgatan. Detaljplanearbete pågår, så småningom ska det bli nya bostadskvarter här. På andra sidan Industrigatan ligger Kvarteret Verket, med bland annat de gamla gasklockorna.

Bussgaraget från dess sydvästra hörn. Längst bort, mot Celsiusgatan, skymtar de två äldsta båghallarna från trettiotalet, ritade av Frans Ewers. Säkert, som Lena antar, med bärande konstruktion av limträbalkar. De två lägre skeppen i mitten är från fyrtiotalet och är ritade av Jaenecke/Samuelson. Den sista utbyggnaden av bussgaraget, mot söder, ritades också av Jaenecke/Samuelson. Anders har helt rätt som tror att den är av senare datum, medan jag bestämt hävdar att även den är från fyrtiotalet. Den byggdes 1968. Vilken guide man är, va!

Nu ska i alla fall den senast byggda delen rivas. Lena, som gillar och arbetar för bevarande av industrialismens betongstrukturer, tycker inte det är någon särskilt bra idé. Jag förstår henne. Även om väl betongbyggnader som denna inte är direkt utrotningshotade ännu, är det sådana som får stryka på foten när en miljö ska "utvecklas". Båghallarna är pittoreska, men den råa betongen ger vid första påseendet ett brutalt och ogästvänligt intryck. Här har man dessutom vid något senare tillfälle förstört fasaden med fula skjutdörrar för bussarna. Det skulle krävas en del jobb för att få liv i fasaden och man vill förstås använda ytan för bostadsbyggande, vilket också är begripligt. Ändå är det en bit av ett industriellt arv som sopas bort varje gång en betongbyggnad rivs.

"Malmö Stad förbereder mark i Kv. Spårvägen för utveckling av bostäder och verksamheter i en blandad och tät stadsmiljö. Kvarteret ingår i utvecklingen av Norra Sorgenfri, ett projekt som samordnas av Malmö Stad." Kanske ett blivande skatteparadis?

När vi är här måste vi förstås också titta till Stäppen. Här ligger snön djup och det är svårt att ta sig fram, inte minst med barnvagn. Vi tar oss i alla fall fram till skejtparken och resterna av fabriksväggen innan vi lämnar Norra Sorgenfri för vidare äventyr.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar