Gissa trädet!

Patrik, engagerad trädguide, mitt i grönskan.

Idag invigdes Millennieskogen, en del av det hundra hektar stora park- och rekreationsområde som är under utbyggnad mellan Lindängen och Yttre Ringvägen. I väster avgränsas området av Katrinetorps landeri. Där var det samtidigt skördemarknad. Mycket folk, mycket grönt.

Millennieskogen är en stadspark uppbyggd främst med barrträd, många av dem märkliga och främmande arter i våra nejder. Mest omtalade är kanske mammutträden, som redan - efter att ha stått här i fjorton år - blivit ganska resliga och som om bara ett par hundra år kommer att vara riktigt stora.

Parken kommer att bli en tät skog. Men här finns också tydliga rum, upphöjda cirklar av granit och i mitten en minivariant av Tallriken i Pildammsparken. När Pildammsparken anlades för hundra år sedan låg den i utkanten, som Millennieskogen gör nu.

Hur det ser ut om hundra år - tja, vem vet? Men även om Millennieskogen nu ligger bortom allfarsvägarna är parken värd att besöka. Under de kommande åren kommer den att vara i ständig förändring. Här kommer att vara lugnt och skönt.

Nyplanterad skog är rätt stökig och förvirrande, inte alls välordnad och snygg. Man måste gå nära träden, sjunka in i dem och detaljerna. Det kan man här. Exakt vad det är för träd är egentligen inte så viktigt - fast hos de besökare som följde med på den guidade turen var både kunskapen och nyfikenheten stor. Ett andaktsfullt sus gick genom publiken när trädguiden stannade till vid en tulpanmagnolia - fastän den inte förväntas bära blom förrän om tjugo år sådär.

Bild 1 och 2 tror jag är en lärkvariant. Bild tre, ingen aning men roliga bollar. Bild fyra: sekoia. Bild fem: gingko, som enligt guiden också räknas till barrträden. Goethes favoritträd, det finns mycket gingko i Weimar.    

c/o Mullbärsbacken











28/8 2013, Lindängelund.
Mullbärsbacken är ett initiativ av föreningen Permakultur.

Ny väg till jobbet - blomsterängarna

Ja, det är torrt i markerna. De stora, kortklippta gräsytorna i stadens ytterområdesparker är gulnade och fnösketorra. Men det finns ett undantag. I Nydalaparken och Hermodsdalsparken har man låtit vissa partier växa upp till blomsterängar.

Jag gissar att man fyllt i med lite fröer, men tilltaget har en skönt vildvuxen ruderatmarkskänsla. Humlor surrar, insektslivet är intensivt och kaninerna skuttar omkring. I Nydalaparken har det bildats en stig genom ängen där folk valt att passera genom den.

Den kommunaltjänsteman på Gatukontoret som hittat på det här borde få något slags pris, eller i alla fall ett hedersomnämnande på årets julfest för särskild lovvärd insats under året.

Torkan

Torrt. Hett. Gräsbrand. Det är tuffa tider för urbanodlarna i Lindängelund.

Lågorna har närapå slukat de odlarmödor som lagts på att förvandla slänten till en ärtodling. Men med det hotet avvärjt återstår det kanske största: den ihållande torkan. Den rådande väderleken ställer stadsodlingen inför det avgörande testet. Mitt på dan är det obarmhärtigt hett i söderbacken, det gräs som finns kvar är gulsvett av den gassande solen och växtligheten knäar. Ett tyst skrik efter regn ekar över det ökenliknande, framtida parklandskapet.

Det krävs kontinuitet, uthållighet och ett stort engagemang för att hålla liv i en odling under dessa förhållanden. Ännu är inget vatten framdraget till Lindängelund och hur ärtodlarna och föreningen Permakultur, som håller till i den närbelägna Mullbärsbacken, löser vattningen är något av ett mysterium. Kanske hämtar de vatten i dammen som finns i närheten och i så fall är det ett idogt kånkande av hinkar för att hålla liv i plantorna.

Ändå - än så länge hänger det mesta fast vid livet. Sockerärtorna är saftiga och söta.

Mullbärsbacken, en skogsdunge som gradvis förvandlas till plantering, är vanligtvis ett skönt skuggigt ställe. Men också den ligger i söderläge och mitt på dagen bjuds inte mycket skugga. Odlarna i Permakultur är skickliga. Idén är - antar jag i alla fall - att plantera växter som är motståndskraftiga och har förutsättningar att klara det hårda livet i skogen.

Osäkert om tisteln är planterad eller har etablerat sig här på egen hand. Klarar sig i alla fall i alla väder och är dekorativ mot pilevallen som fungerar som vindskydd.

Mullbärsbacken är ett ambitiöst projekt. Här finns många arter, som om de etablerar sig här kommer att bilda en mångfaldig, vacker och i vissa delar ätlig skogsrabatt. Det är den första, kritiska säsongen, men redan kan man ana vilken potential som finns här - och i förlängningen för de blivande odlingsterrasserna i Lindängelund.

Hettan gör det inte lämpligt för att sitta ner och meditera i backen. Svetten rinner, hjärnan kokar och några djuplodande filosofiska resonemang infinner sig inte. Men det går ändå inte att undvika att göra en koppling: precis som växterna här behöver vatten och näring behöver odlingsengagemanget det för att överleva. För en aktiv grupp räcker förmodligen frukten av de gemensamma mödorna, den sociala bekräftelsen och rörelsen i projketet för att det ska klara även perioder av torka. Men liksom i naturen kommer en del odlingsprojekt att växa sig starka och frodas, medan andra kommer att tvina bort.

Stadsodlingen i sin nya tappning - som är något annat än den nytto- och nöjesodling på kolonier och odlingslotter som alltid funnits och som fortfarande utgör merparten av urban odling - har ännu att finna sina former. Eller så handlar det mer om att det kommer att uppstå en mängd olika former, som på olika sätt fångar upp den urbana befolkningens intresse och passion för odling.

Ta till exempel odlingsbäddarna utanför mötesplatsen Lindgården i Lindängen centrum, en liten bit från Mullbärsbacken och ärtodlingen. Förra säsongen etablerades bäddarna här, som ett gemensamt projekt mellan stadsdelen, fastighetsägaren Willhem och ett odlingsnätverk i området. Det blev en lyckad säsong som avslutades med en uppskattad skördefest i centrat.

Av olika anledningar, som kanske kan sammanfattas med att det saknades ett fast rotat och livskraftigt engagemang för odlingen, blev det ingen fortsättning den här säsongen. Så odlingsbäddarna stod där övergivna. En del växter, som smultron, mynta, lavendel och någon bärbuske klamrade sig fast som på nåder. Mest svämmades bäddarna över av ogräs. Alla var överens om att det var en sorglig syn och att man saknade förra årets frodiga plantering, ingen gjorde något åt saken.

Förrän Folkuniversitetet, som har ett engagemang i Lindängen, anordnade en inspirationsdag för odling. Bäddarna röjdes från ogräs och det planterades nytt. Nu är det ett gäng barn och ungdomar som på eget initiativ tar ansvar för att vattna växterna så att de ska klara sig genom sommaren.

Så - var det ett misslyckat odlingsinitiativ från början, eftersom det inte fick en fortsättning som det var tänkt? Eller var det tvärtom ett lyckande, eftersom bäddarna fanns där redo för ett annat initiativ? Jag håller på det senare, som ett exempel på att det inte alltid - snarare sällan - blir som vi tänkt oss men kan bli bra ändå. Som det ju är med det mesta som har med odling att göra. Det oväntade, icke planerade. Fröet som plötsligt gror till en planta i en rabatt, utan att odlaren avsett det men som kanske då tar slumpen tillvara och får en ny art att kultivera.

Avstickare: Odlingsterrasser i Lindängelund

Framtida stadspark

Idag, på själva skärtorsdagen, fattade tekniska nämnden ett beslut som gör det möjligt för Gatukontoret att gå vidare med sina planer för Lindängelund.

Lindängelund är en stor framtida stadspark i Malmös sydliga utkant. Stor är en underdrift, det handlar om ett hundra hektar stort område som avgränsas av Katrinetorp, Yttre Ringvägen och bostadsområdet Lindängen. Det är här det finns vissa planer på att anlägga en botanisk trädgård, men de verkar ha lagts på is på obestämd framtid.

Emellertid har tekniska nämnden alltså, i och med dagens beslut, gett klartecken att börja arbetet med den första etappen av Lindängelund - odlingsterrasserna. De ska anläggas i parkens norra del, alldeles intill kvarteret Vårsången. En del boende i Vårsången är hängivna odlare och det finns redan odlingslotter i närheten, vilka kommer att gränsa till eller bli en del av terrasserna. Visionen är att föreningar ska ta hand om olika delar av terrasserna, men man får väl anta att det kommer att finnas utrymme för enskild odling här också. Föreningen Permakultur har också etablerat sig här, i en strategiskt belägen dunge på en höjd i söderläge:

Här är plats för en stor damm också - på bilderna ovan från tidigare i vintras, då liksom nu i väntan på en varmare årstid.

Projektet är intressant på många sätt. "Terrasserna ska också användas för att öka sysselsättningen i stadsdelen Lindängen genom att boende engageras i utformningen och uppbyggnaden av terrasserna", skriver tekniska nämnden i ett pressmeddelande. Själva anläggningsarbetena kan komma igång tämligen omgående. Maskinförarutbildningen vid Norra Sorgenfri gymnasium och mark- och anläggningsutbildningen ska enligt pressmeddelandet förläggas hit, och syn för sägen har man redan iordningställt en inhägnad yta vid de befintliga odlingslotterna för maskinparken. En koppling till Norra Sorgenfri, alltså! Det ger redaktionen all anledning att frekvent återkomma i rapporteringen kring vad som kommer att hända strax söder om Lindängen framöver.

Vårsångens odlare är redan etablerade i området

Parken i Degeln - markköpet

Kvarteret Degeln, QPharmas nybygge.

Idag rapporterar Sydsvenskan - i en artikel full av indignerade formuleringar - om den uteblivna parken i kvarteret Degeln. Något sent, kan man tycka. Malmö Fria Tidning skrev om detta för två år sedan, i samband med att läkemedelsföretaget QPharma fick igenom bygglovet för en ny fabriksbyggnad på sin mark. Det var då framtiden för fastigheten Degeln 4 som allmän plats avgjordes.

Senast Norra Sorgenfri Nu skrev om parkfrågan var i maj 2012. Då hade frågan om markköpet - det vill säga att kommunen köper den 19 meter breda och 119 meter långa gräsremsan mot Östra Farmvägen - skjutits fram. Det är beslutet om markköp som ska tas upp i kommunfullmäktige idag, ett beslut som är avgörande för om det överhuvud taget ska bli någon allmän plats här.

Oppositionsrådet Anja Sonesson (M) tycker, enligt Sydsvenskans artikel, att de sex miljoner det beräknas kosta att göra om marken till park är "ett fullständigt orimligt slöseri med skattebetalarnas pengar. Allt för att flytta ett staket några meter".

"Det kanske inte blir någon park, men det är inget värdelöst område. Det finns många gröna platser runt om i staden som är mindre än denna", svarar kommunalrådet Anders Rubin (S).

Bloggposten i maj handlade om nedskärningar i anslagen till att utveckla parker och torg i Malmö. Så även om markköpet går igenom kan ett eventuellt färdigställande av parkmarken dröja.

Vilket öppnar för kreativa lösningar. Det går att tänka sig en mängd användningar av dessa 3 600 kvadratmeter - sannerligen ingen liten yta, en normal odlingslott brukar vara på 150 kvadrat. I den heta diskussionen om förtätning av staden är de trots allt förekommande allmänna utrymmena, pocketparker, stadsodling, allmänningar en viktig del.  När det nu blivit som det blivit, är det kanske dags att försöka tänka bortom den traditionella uppfattningen om vad en park är och börja drömma om vad en eventuell  allmänning i kvarteret Degeln skulle kunna bli.

En gröning i Degeln

Som tidigare rapporterats är Malmö stad inne i en åtstramningsperiod. Detta påverkar inte minst utvecklingsprojekt för gator och torg.

Pernilla Theselius är arkitekt på gatukontorets stadsmiljöavdelning och arbetar bland annat med Norra Sorgenfri. När jag pratade med henne om vad nedskärningarna kommer få för konsekvenser för den planerade parken i kvarteret Degeln, nämnde hon en "trädgård vid Sorgenfrivägen" som blir av större intresse att ha i åtanke nu när nya parkplaner kan komma att skjutas på framtiden.

Syn för sägen: en stor grönyta öster om det stora parkeringshuset. Tämligen anonym där den brer ut sig mellan QPharmas anläggning och gatan, men som synes efterhållen och välklippt.

Här finns också en inhägnad hundrastgård, delvis gräsklädd och delvis grusad. Det är svårt att säga om den öppna grönytan används av de boende på andra sidan Sorgenfrivägen, men jag skulle tro att hundrastplatsen är ganska välbesökt. Rent estetiskt tillför den inte mycket och ligger mitt i gröningen - man kan anta att det skulle bli protester från hundägarna om den togs bort för att göra en sammanhållen parkanläggning här.

  

Mellan hundrastplatsen och Branteviksgången är det en ganska fin, kullig gräsyta. Men det är själva gången som är samlingsplatsen här. Den smala passagen mellan QPharmas inhägnad och Kontinentalbanan är ett kärt tillhåll för skateboardåkare. Vem som fixat hindren, skejtarna själva eller gatukontoret, är oklart. De har i alla händelser funnits här innan hösten 2009.

Man får hoppas att eventuella planer på att göra den offentliga platsmarken här mer attraktiv plockar upp hur den redan används och på något sätt kopplar den till den välanvända spontanidrottsplats som finns mittemot, på andra sidan Sorgenfrivägen. Läget mellan en fabrik, ett bostadsområde, ett parkeringshus och en järnväg gör den intressant - det finns inte många sådana här överblivna och undanskymda miljöer kvar i den centrala staden.

Parken i Degeln - ett varv till

Grönyta, sedd från Östra Farmvägen. Nu inhägnad. Kommer här att bli en offentlig park i framtiden?

Malmö stad halverar investeringarna i gator, parker, torg och lekplatser, kunde man läsa i Sydsvenskan 24/5. Stora projekt, som en ombyggnad av Stortorget och den botaniska trädgården vid Lindängen, läggs på is. De grandiosa planernas tid tycks förbi i Malmö, i alla fall för den här gången.

Enligt Sydsvenskan-artikeln sa tekniska nämnden den 23/5 nej till en park i kvarteret Degeln för sex miljoner kronor. En utbyggnad av Varvsparken i Västra Hamnen för 17,5 miljoner ska också ha fått nobben på nämndmötet.

Ödet för parken i Degeln har länge påmint om sagan där en beställd kostym blir en tummetott. Men nu ser det alltså inte ut att bli ens en plätt av parken - eller?

När QPharma fick bygglov för en ny fabrikslåda ca 30 meter från gatan krympte parkplanerna betydligt.

När jag pratar med Pernilla Theselius - arkitekt på gatukontorets stadsmiljöavdelning - blir bilden mer nyanserad. Det som hänt är att tekniska nämnden har återremitterat ärendet om parken i Degeln till gatukontoret. Förmodligen kommer ärendet upp igen på nämndens junimöte, då i två delar: en del som handlar om köpet av marken där parken ska bli och en del som handlar om själva genomförandet.

Enligt Pernilla har markköpet i princip godkänts, vilket ju är en förutsättning för det fortsatta projekteringsarbetet. Däremot kan genomförandet av parkprojektet komma att skjutas på framtiden. Det återstår i vilket fall som helst detaljplanearbete och andra formella delar i processen innan det praktiska arbetet kan påbörjas.

Pernilla ser alltså ganska positivt på möjligheterna att det till slut ska bli en liten park i Degeln. Vilka konsekvenser åtstramningarna kommer att få för andra delar av Norra Sorgenfri-projektet är svårt att överblicka idag - den nya situationen är precis det: alldeles ny.

När det gäller Industrigatan tror Pernilla att den kommer att förnyas i etapper, i samband med att olika delar av området bebyggs. När exempelvis detaljplanen för kvarteret Spårvägen färdigställs kanske den biten av Industrigatan görs om samtidigt.

Den lösningen behöver i och för sig inte vara kopplad till det stramare budgetläget - det finns sedan länge en diskussion om huruvida man ska förnya Industrigatan innnan kvarteren bebyggs (i förhoppningen att driva på utvecklingen), efteråt när allt är klart eller i bitar samtidigt som delar av området utvecklas. Pernilla tycker det finns en poäng i att göra det i samklang med detaljplanerabetet för kvarteren och hur bebyggelsen i dem växer fram.

Pernilla berättar vidare att det finns en gatukostnadsmodell för Norra Sorgenfri, vilken innebär att fastighetsägarna ska stå för en del av kostnaderna för den allmänna platsmarken (gator och torg). Hon nämner en annan lösning, som används exempelvis i det gamla industriområdet Killebäcken i Göteborg. Här har kommunen och fastighetsägarna bildat ett slags halvprivat bolag som ansvarar för utvecklingen av området. Byggherrarna får sig inte tilldelat en bestämd del av området utan man har genom bolaget - tillsammans med kommunen - ett gemensamt ansvar för helheten. Bland annat har man gjort en urban odling i området för att etablera det i folks medvetande. Intressant.

I Norra Sorgenfri har man alltså valt en väg där de olika fastighetsägarna, byggherrarna och kommunen måste förhandla och processa sig fram till ett resultat. Hur de nu annonserade, långsiktiga indragningarna av anslag från kommunens sida kommer att påverka utbyggnaden av Norra Sorgenfri återstår att se.

Parken som blev en plätt, återbesökt

Jävlar, nu har man missat något igen - det går inte lämna stan utan att det händer grejer!

Enligt Malmö Stads hemsida var det idag, torsdag, ett av stadsbyggnadskontoret anordnat samrådsmöte i korsningen Sorgenfrivägen/Östra Farmvägen. Det handlade om utformningen av den parkremsa som planeras utefter Östra Farmvägen enligt detaljplaneförslaget (Dp 5190) nedan:

"Eftersom området lider brist på grönytor", står det att läsa, "har Stadsbyggnadskontoret tagit fram ett planförslag som gör det möjligt att anlägga en park längs Östra Farmvägen (gulmarkerat på bilden ovan). Parken kommer tillsammans med S:t Pauli södra kyrkogård bli en del av ett grönt stråk som är tänkt att binda samman innerstaden med Bulltofta rekreationsområde."

Det man inte nämner är att planprogrammets ursprungliga avsikt var att ett mycket större område - hela fastigheten Degeln 4 - skulle bibehållas som gröning. Men sedan har markägaren ansökt om och fått bygglov för den byggnad som finns markerad på planskissen. Helt enligt statuterna, egentligen, då nuvarande detaljplan säger att marken är ämnad för industribebyggelse och markägaren har byggrätt. Det handlar förstås också om möjliga arbetstillfällen i framtiden om den faramceutiska fabriken QPharma tillåts expandera.

Lite surt känns det ändå. Det som allmänheten nu inbjuds att påverka är ju bara en kvarleva av det som kunde blivit en grön lunga i området, som det ju påpekas lider brist på grönytor.

Men låt oss inte vara bittra och låt oss hoppas att många dök upp idag med idéer. Låt oss också hoppas att den cirka 20 meter breda remsan blir en hejdundrande succé, en spännande oas som områdets boende kommer att vallfärda till i framtiden.

Ja, vem vet var det kommer att sluta?

Parken som blev en plätt

Onsdag 16/2 anmäls ett ärende till stadsbyggnadsnämnden. Det gäller ändring av detaljplanen för en del av fastigheten Degeln 4 (se skissen ovan). Det streckade området i underlaget är tänkt att bli en grönyta - alltså en park. Gatorna som ramar in skissen är Östra Farmvägen i väster, Agneslundsvägen i norr och Sorgenfrivägen i söder. I öster Kontinentalbanan. På grannfastigheten, Degeln 8, har läkemedelsföretaget QPharma sin verksamhet.

Sökande är Gatukontoret, då det handlar om att en del av fastigheten ska omvandlas till allmän platsmark. Gator, parker och annan allmän platsmark är Gatukontorets ansvarsområde. I praktiken innebär det att Malmö Stad köper loss en del av fastigheten, om förslaget till ny detaljplan blir verklighet. I gällande detaljplan är den idag obebyggda fastigheten ämnad för industri och annan verksamhet. Ägaren, QPharma, har byggrätt.

Norra Sorgenfri Nu har tidigare skrivit om parkfrågan här och här.

Så här skriver ärendets handläggare, Mats Andersson, till nämnden:

"Syftet med planen är att göra det möjligt att på del av fastigheten Degeln 4 anlägga en ca 25 meter bred grönyta längs Östra Farmvägen.

I översiktsplanen 2005 anges markanvändningen för kvarteret Degeln till service och småindustri. I kapitlet 'Mer och bättre innerstad' finns det ett antal mål och riktlinjer som understryker utvecklingen av Norra Sorgenfri. I översiktsplanen identifieras Norra Sorgenfri som ett område med potential att utvecklas till en attraktiv stadsdel med blandad bebyggelse och innerstadskaraktär.

Ett planprogram har utarbetats för Norra Sorgenfri som föreslår en tät kvartersstruktur med en blandning av bostäder och verksamheter. I planprogrammet anges en park för området, placerad på Degeln 4 i anslutning till S:t Pauli södra kyrkogård. Denna park var tänkt för boende dels i det framtida Norra Sorgenfri men även boende i befintliga bostadsområden runt omkring [främst Östra Sorgenfri, reds anm].

En tidigare anmälan, som behandlades av stadsbyggnadsnämnden 2009-09-10, innebar att hela fastigheten Degeln 4 skulle bli en park i enlighet med planprogrammet för Norra Sorgenfri. Anmälan återkallades emellertid efter beslut i stadsbyggnadsnämnden 2010-09-07, då ägaren av fastigheten (QPharma) behöver del av fastigheten för sin expansion. Efter förhandlingar med företaget har överenskommelse träffats om att en ny produktionsbyggnad placeras på del av fastigheten Degeln 4 och en ca 25 m bred remsa längs Östra Farmvägen avsätts till allmän platsmark i form av park [reds kursivering].

Bygglov för produktionsbyggnaden beviljades 2010-12-08."

Stadsbyggnadskontoret har alltså inte släppt planprogrammets intention om att det ska bli en park i Degeln. Och en park ser det nu ut att kunna bli, men då som sagt i form av en remsa utmed Östra Farmvägen.

I QPharmas bygglovsansökan ser nybygget ut så här. Agneslundsvägen sneddar över nedre vänstra hörnet, Östra Farmvägen över nedre högra. Den allmänna grönytan ligger således mellan byggnaden och Östra Farmvägen. QPharmas befintliga anläggning är den vita lådan i bildens vänstra kant. Grönytan mellan de båda industribyggnaderna och i förlängningen av den nya byggnadens kortsida ligger på QPharmas mark. Man kan anta att det blir ett stängsel i tomtgränsen, kanske liknande det som finns runt fastigheten idag - ett trådnätsstängsel.

Ungefär här kommer den nya byggnaden att uppföras. Bilden tagen från hörnet Agneslundsvägen/Östra Farmvägen i september 2009, mot sydöst. QPharmas fabrik i blått.

Att anta en ny detaljplan är en utdragen process. Om Stadsbyggnadsnämnden beslutar att godta ärendet blir det, enligt tidsschemat, samråd i maj 2011. Det innebär väl att man kollar av om berörda parter är överens och om man kan gå vidare. Om allt rullar på blir det utställning av planen i oktober 2011. Stadsbyggnadsnämnden antar sedan planen i januari 2012 och då kan den vinna laga kraft i mars 2012 - om lite drygt ett år alltså.

Några frågor infinner sig. Vad är det som gör att företaget inte kan bygga ännu längre in i kvarteret - närmre sin befintliga anläggning på Degeln 8 - och lämna en större areal till park? Hur har man tänkt när man ritat den nya byggnaden som en skolåda, och hur har man på stadsbyggnadskontoret resonerat när man givit bygglov för att uppföra den med detta utseende? I översiktsplanen identifieras ju Norra Sorgenfri som "ett område med potential att utvecklas till en attraktiv stadsdel med blandad bebyggelse och innerstadskaraktär". Kanske inte just detta hörn av Norra Sorgenfri?

Tji park...

Håkan Thulin är avdelningschef på Fastighetskontorets exploateringsavdelning. Han ger ett mycket sympatiskt intryck när jag når honom på telefon. Det är lunchtid, men han tar sig tid att svara ingående på mina frågor, särskilt om Kvarteret Spårvägen där han är direkt inblandad i utvecklingsarbetet.

När jag frågar om planerna för en park i Kvarteret Verket* - nu när det inte blir någon i Kvarteret Degeln - uttrycker sig Håkan emellertid i försiktiga termer. Det är förståeligt. Min slutsats av det han säger är att det inte finns några sådana planer. I alla fall inga konkreta. Inte heller pågår vad man skulle kunna kalla förhandlingar mellan kommunen och markägaren E-on om att förvärva mark för parkändamål.

Kvarteret Verket, oktober 2010. Vy mot öster, E-ons kontorsbyggnad.

Det som har skett är att företrädare för Fastighetskontoret haft några samtal med E-on, om hur företaget ser på användningen av Verket i framtiden. Det är normalt, säger Håkan, att ha en dialog grannar emellan och Malmö Stad har ju stora planer för nybyggen på sin mark i Kvarteret Spårvägen på andra sidan Industrigatan. Så självklart är man från kommunens sida intresserad av vad den inflytelserika nabon tänker sig.

Kanske blir det så att E-on kommer fram till att de inte behöver all mark i Verket. Kanske vill de då sälja av en del av den och kanske köper i så fall Malmö kommun den. Kanske blir det då ett beslut om att använda marken till en offentlig park. Det är, som Håkan säger, många moment som ska till innan en park blir verklighet. Även om man bortser från saneringsbehoven.

Kvarteret Verket, oktober 2010. Till höger det gamla gasverkets kontorsbyggnad, ritad av Alfred Arwidius i slutet av 1800-talet och ombyggd på 40-talet.

När det gäller Degeln bekräftar Håkan de tidigare uppgifterna från Stadsbyggnadskontoret. Företaget som äger marken har ett utvecklingsbehov, som gör att de behöver bygga ut. Detta är på många sätt bra för Malmö, bland annat kan fler arbetstillfällen skapas. Därför har staden backat angående planerna för en grönyta på Degeln 4. Fortfarande tänker man sig en grönyta någon annanstans i Sorgenfri, men var den till slut hamnar och på vilket sätt den kommer att utformas är i dagsläget osäkert.

Obekräftade uppgifter om att det skulle kunna bli i Kvarteret Spårvägen dementeras av Håkan. Inga ändringar av planprogrammets intentioner för marken där är aktuella. Där ska det byggas bostäder. Nästa steg är att göra en fördelning av byggrätter till de byggherrar som anmält sitt intresse. Sedan kommer detaljplanearbetet att fortskrida i dialog mellan kommunen och byggherrarna. Visserligen finns det en andel grönyta inplanerad i de nya kvarteren, men det kommer knappast att bli något som liknar en sammanhängande park.

Så var skulle det då kunna bli en större gröning i Sorgenfri? Vad finns det för ytor som idag inte är bebyggda, och som redan används som ett slags offentliga rum? Hmmm, låt se... Kanske här?

Stäppen, vy från Industrigatan mot sydväst. 2/9 2009.

För när man tänker efter: bristen på grönytor i Sorgenfri är relativ. Enligt de gällande detaljplanerna - och kanske när man först betraktar området - är de få. Men i verkligheten finns de, även om de inte ser ut som det vi vanligen associerar med "park". Hursomhelst. Stäppen utgörs av två fastigheter, Brännaren 19 och Brännaren 2. Brännaren 19 ägs av Granen och där finns nu ett detaljplaneförslag om byggande av nya bostadskvarter. Brännaren 2 ägs av Riksbyggen, som givit Sweco i uppdrag att ta fram ett underlag för detaljplan. Så här ser det förslaget ut, enligt ett inlägg på Swecos blogg i februari 2010.

Swecos förslag till bebyggelse på Brännaren 2, utfört åt markägaren Riksbyggen. Benzons hus vid Industrigatan blir centralpunkten på ett tänkt torg. Nya gator ramar in kvarteret och avgränsar mot Brännaren 19 västerut och den befintliga industribebyggelsen i öster och söder.

Så nej, Stäppen förblir nog inte stäpp så länge till och grönytorna i Sorgenfri riskerar att krympa till nära noll. I ett tidigare inlägg var jag kritisk mot landskapsarkitekten och professorn Erik Skärbäcks kritik av idén om att förtäta staden genom att bebygga ödetomterna. Det var utifrån planprogrammets förslag att behålla Degeln 4 som gröning jag inte höll med honom. Nu ber jag att få ändra mig och istället hålla med professor Skärbäck. Att behålla en del av ödetomten i Brännaren som offentlig gröning skulle vara ett alternativt sätt att bevara ett "intressant kulturhistoriskt spår", vilket Degeln 4 karaktäriseras som i den byggnadsantikvariska utredningen om Sorgenfri. Men det lär som sagt knappast hända.

________________________________________

*Uppgiften om en eventuell framtida park i Kvarteret Verket kommer från Stadsbyggnadskontorets planchef, Kerstin Åkerwall.