Parken i Degeln - ett varv till

Grönyta, sedd från Östra Farmvägen. Nu inhägnad. Kommer här att bli en offentlig park i framtiden?

Malmö stad halverar investeringarna i gator, parker, torg och lekplatser, kunde man läsa i Sydsvenskan 24/5. Stora projekt, som en ombyggnad av Stortorget och den botaniska trädgården vid Lindängen, läggs på is. De grandiosa planernas tid tycks förbi i Malmö, i alla fall för den här gången.

Enligt Sydsvenskan-artikeln sa tekniska nämnden den 23/5 nej till en park i kvarteret Degeln för sex miljoner kronor. En utbyggnad av Varvsparken i Västra Hamnen för 17,5 miljoner ska också ha fått nobben på nämndmötet.

Ödet för parken i Degeln har länge påmint om sagan där en beställd kostym blir en tummetott. Men nu ser det alltså inte ut att bli ens en plätt av parken - eller?

När QPharma fick bygglov för en ny fabrikslåda ca 30 meter från gatan krympte parkplanerna betydligt.

När jag pratar med Pernilla Theselius - arkitekt på gatukontorets stadsmiljöavdelning - blir bilden mer nyanserad. Det som hänt är att tekniska nämnden har återremitterat ärendet om parken i Degeln till gatukontoret. Förmodligen kommer ärendet upp igen på nämndens junimöte, då i två delar: en del som handlar om köpet av marken där parken ska bli och en del som handlar om själva genomförandet.

Enligt Pernilla har markköpet i princip godkänts, vilket ju är en förutsättning för det fortsatta projekteringsarbetet. Däremot kan genomförandet av parkprojektet komma att skjutas på framtiden. Det återstår i vilket fall som helst detaljplanearbete och andra formella delar i processen innan det praktiska arbetet kan påbörjas.

Pernilla ser alltså ganska positivt på möjligheterna att det till slut ska bli en liten park i Degeln. Vilka konsekvenser åtstramningarna kommer att få för andra delar av Norra Sorgenfri-projektet är svårt att överblicka idag - den nya situationen är precis det: alldeles ny.

När det gäller Industrigatan tror Pernilla att den kommer att förnyas i etapper, i samband med att olika delar av området bebyggs. När exempelvis detaljplanen för kvarteret Spårvägen färdigställs kanske den biten av Industrigatan görs om samtidigt.

Den lösningen behöver i och för sig inte vara kopplad till det stramare budgetläget - det finns sedan länge en diskussion om huruvida man ska förnya Industrigatan innnan kvarteren bebyggs (i förhoppningen att driva på utvecklingen), efteråt när allt är klart eller i bitar samtidigt som delar av området utvecklas. Pernilla tycker det finns en poäng i att göra det i samklang med detaljplanerabetet för kvarteren och hur bebyggelsen i dem växer fram.

Pernilla berättar vidare att det finns en gatukostnadsmodell för Norra Sorgenfri, vilken innebär att fastighetsägarna ska stå för en del av kostnaderna för den allmänna platsmarken (gator och torg). Hon nämner en annan lösning, som används exempelvis i det gamla industriområdet Killebäcken i Göteborg. Här har kommunen och fastighetsägarna bildat ett slags halvprivat bolag som ansvarar för utvecklingen av området. Byggherrarna får sig inte tilldelat en bestämd del av området utan man har genom bolaget - tillsammans med kommunen - ett gemensamt ansvar för helheten. Bland annat har man gjort en urban odling i området för att etablera det i folks medvetande. Intressant.

I Norra Sorgenfri har man alltså valt en väg där de olika fastighetsägarna, byggherrarna och kommunen måste förhandla och processa sig fram till ett resultat. Hur de nu annonserade, långsiktiga indragningarna av anslag från kommunens sida kommer att påverka utbyggnaden av Norra Sorgenfri återstår att se.