Blänkare: Subaltern

Tidskriften Subaltern 2/2010 innehåller ett block med texter om staden. Eder högst intellektuelle Norra Sorgenfri Nu-redaktör medverkar med en text om ödetomter, gerillaodling, spontanbyggda skejtramper med mera. Territorialdefinieringar har redaktionen döpt den till. Den röda tråden är förstås alla förväntningar/förhoppningar/konflikter knutna till Sorgenfri och utvecklingen här. En intervju med kontnären Björn Carnemalm från tidigt i våras - om Cirkulationscentralen, Kzon och konstnärernas närvaro i området - har en central plats i artikeln.

I samma avdelning betraktar kultursociologen Carl Cassegård hur man försvarar en park i Tokyo. Urbanhistorikern Håkan Forsell skriver i artikeln I dåligt sällskap om urbansociologins födelse och lockelsen till det förespeglat mörka och farliga i stadens obekanta landskap. Ett utdrag ur baksidestexten: "Kännetecknas samhället av en total politisering av tillvaron? Eller är det tvärtom så att den moderna demokratin fungerar avpolitiserande? Möjligen rör det sig om en dubbel process av politisering och avpolitisering, som förvandlar samhällets demokratiska och politiska grundval till ett landskap där gränserna mellan ekonomi och politik, marknad och demokrati, suddats ut och ersatts med nya samhällsformer och motsättningar som fortfarande återstår att tänkas".

Om du blir sugen och rör dig i Malmö kan du hitta ett exemplar av Subaltern på Kulturcentralen, kanske också i Konsthallens bokhandel eller i skivaffären Rundgång vid Möllan. Anarkisternas bokcafé Amalthea kan också tänkas tillhandahålla tidskriften. I Lund kommer bokcaféet India Däck att ha det här numret.

Man kan också beställa på nätet från h:ströms förlag.

Här är några av de bilder som skickades som förslag på illustration men som inte kom med:

Kvarteret Degeln, 2/9 2009

Kvarteret Brännaren, hörnet Agneslundsvägen/Östra Farmvägen 2/10 2009

Stäppen, Kvarteret Brännaren, 31/1 2010

Stäppen, 10/5 2010

Östervärn, vid Kontinentalbanan, 1/11 2009

Fler bostadsrätter

När Riksbyggen lägger upp en första blänkare om sitt kommande byggprojekt på Brännaren 2 (det vill säga den östra delen av ödetomten) utlovar man en stadsdel som ska bli "rik på variationer, småskalighet, unik karaktär med bostäder, lokaler och allmänna platser". Men just på den egna fastigheten tar man mer av ett helhetsgrepp och planerar för ca 110 stycken bostadsrätter. Det är 100 % av beståndet, inte ens 20 klädsamma % hyresrätter som Granen har slängt in på grannfastigheterna i kvarteren Brännaren och Smedjan.

Det är som att de blandade upplåtelseformerna och småskaligheten gärna får finnas någon annanstans i området, men just på den egna plätten passar inte det så bra. Det är väl så det är nuförtiden - de flesta byggherrar vill uppföra bostadsrätter, sälja huset till föreningen och dra vidare till nästa utvecklingsområde. MKB har hittills inte synts till i det långsamma rejset för att få mark att bygga på i Norra Sorgenfri. Annars har man ju stolta traditioner från Östra Sorgenfri på andra sidan kyrkogården från Agneslundsvägen räknat.

I ett tidigare inlägg kan du läsa om förslaget till utformning av Riksbyggens nya bostadskvarter. Förslaget är framtaget av Sweco (se även deras blogg) och är tänkt som ett underlag för ny detaljplan för Brännaren 2. Jag har inte sett någon uppgift om hur långt den processen har kommit.

Blänkare: stadsbyggnadsdirektörens blogg Hela Staden

Första gången jag hörde stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson nämna att han hade en blogg på gång var under en workshop om stadsplanering på stadshuset i våras. Andra gången var under en kulturlunch på Cirkulationscentralen i slutet av september.

Och nu är den här! Den har fått namnet Hela Staden. Om stadsplanering i allmänhet och Malmö i synnerhet. Norra Sorgenfri Nu-redaktionen kommer förstås - sin mer avgränsade och lokala prägel till trots - att följa bloggen med spänning.

Christer Larsson är, vad jag kunnat uppfatta de gånger jag hört honom tala, en man med visioner. I kollisionspunkten mellan visionerna och verkligheterna skapas ett dynamiskt spänninsgfält som är avgörande för hur Malmö kommer att bli i framtiden. De närmsta fem-tio åren kommer det att hända mycket i stan. Än är stadsbyggnadsdirektörens blogg i vardande, men i bästa fall kan den bli ett intressant forum för diskussion om utvecklingen i Malmö.

Östra Farmvägen och det nya gymnasiet revisited

Det är inte kul att vistas utomhus för tillfället. Jag håller mig i stugvärmen och tittar igenom gamla bilder från en solig dag i mitten av oktober, då jag var förbi entrén till Norra Sorgenfri gymnasium.

Det har varit en hel del strul med det nya byggymnasiet. Skolan var långt ifrån färdig när terminen startade, vilket lett till att eleverna fått lära sig bygga i teorin (bland annat var nämligen inte de nya bygghallarna för de praktiska momenten färdigbyggda). Jag har försökt komma i kontakt med rektorn utan att ha lyckats och har därför inte kommit innanför skolans väggar. Det har också varit bommat in till skolgården mot Östra Farmvägen, men den här sena eftermiddagen är grinden öppen.

Under asfalten och konstgräset (!) är det garage. Som skolgård betraktad är platsen inte särskilt tilltalande och har något definitivt provisoriskt över sig. Kanske är det inte alls klart. Kanske blev det bråttom att få upp flaggstången och fixa till lite grönska - om än konstgjord - när Ilmar Reepalu för ett tag sedan kom och invigde den ofärdiga skolan. Om konstgräset är en permanent lösning får man hoppas att de snyggar till kanterna lite.

Norrut i kvarteret pågår det förberedelser för ett nybygge mellan G A Wangels gamla tegelbyggnader ut mot gatan och den före detta Tripasin-fabriken. Gymnasiesärskolan kommer så småningom att flytta hit och så ska det bli bostäder också.

Mellan skolgården och Östra Farmvägen har Gatukontoret anlagt en öppen plats. En mur och en grind bildar gräns mellan den offentliga platsen och skolområdet. Byggherren gör en balansakt i förhållande till detaljplanen, som stipulerar fri syn in på skolområdet. Om man står på tå kan man kika över muren. Det känns ganska tillbommat. Men det finns förstås en gallergrind man kan kika in genom och dessutom den här snurrgrinden, som samspråkar med en likadan som står kvar i grannkvarteret Tangenten sedan Addos glansdagar:

Det är den hittills tydligaste referensen till områdets industrihistoria jag kunnat se i nyinstallationerna, måhända oavsiktlig men i alla fall.

Det är för tidigt att säga något om hur det nya torget kommer att bli när det är klart. Det skulle det ha varit till första oktober, men så skedde inte. Den här dagen var arbetet i full gång. Träd ska planteras och det ska bli något slags utsmyckning på de cementplattor som Jimmy Windeborn och hans kollegor nu fått på plats. Enligt Stina Linder, landskapsarkitekt på Gatukontoret, har det emellertid blivit något fel med plattleveransen. Det har uppstått tveksamheter kring huruvida plattorna kommer att klara vinterkylan och därför kommer man att vänta med färdigställandet till våren.

Den undre bilden visar kvarterets sydvästra hörn, alltså korsningen Östra Farmvägen/Agneslundsvägen. Grunden till ett nybygge har lagts. Enligt Norra Sorgenfri Nu:s vanligtvis välunderrättade källor finns det ett bygglov för ett gatukök på hörnet, men enligt de byggare jag pratat med på platsen ska det uppföras en 7-Eleven-butik. Bosniska köket, som höll till här ett tag och som verkligen var ett gatukök, har nu flyttat till Norra Grängesbergsgatan. Kanske var det där detta fina etablissemang höll till innan det gästspelade på Sorgenfri, men jag saknar det lika fullt och hade gillat om det blivit permanent här.

Allt som allt mycket att följa upp när vädret blir tjänligt igen.

Kvarteret Spårvägen - detaljplan

Ett viktigt steg mot ny detaljplan för Kvarteret Spårvägen tas den 11:e november, när ärendet anmäls till Stadsbyggnadsnämnden. Planen kommer att betecknas DP 5102 och beräknas kunna vinna laga kraft i december 2011. Byggandet här kommer alltså att starta 2012, om allt går som det ska.

"Syftet med planen är att göra det möjligt att bygga bostäder och blandad stad på kv Spårvägen", står det i underlaget.
"Utvecklingen av Kv Spårvägen blir, tillsammans med övriga tidiga detaljplaner i området, vägledande för genomförande och ambitionsnivå för hela Norra Sorgenfri", står det vidare. "Föreslagen planstruktur har arbetats fram för ett gott mikroklimat, samt för att förverkliga stadens mål om en tät innerstadsmiljö med blandade bostäder och upplåtelseformer och ett rikt och varierat offentligt rum och stadsliv."

Det är alltså inte bara en plan vilken som helst, utan ett statement om var staden vill lägga ribban för områdets framtid. Här äger man marken och kan ställa särskilda krav på de byggherrar som får byggrätt. Det gäller bland annat lösningar för ekologisk hållbarhet. Liksom i Västra Hamnen kommer det också att bli många byggherrar, för att gynna småskalighet. Kvartersstrukturen har arbetats fram i samarbete med forskare i mikroklimat vid arkitekthögskolan i Lund, läs mer här. Med all säkerhet är det för att föra arbetet med detaljplanen framåt på önskvärt sätt som Gunilla Kronvall anlitats på konsultbasis av stadsbyggnadskontoret. Det är ju hon som gjort förarbetet och är en viktig bärare av idéerna från visionsdokumentet och planprogrammet.

Det är inga dramatiska avsteg från den kvadratiska kvartersstrukturen, men den förskjutning som planen visar ska - tillsammans med utformningen av innergårdarna och plantering av träd på strategiska ställen - kunna påverka mikroklimatet såpass att utesäsongen förlängs en månad på våren och en månad på hösten. Det ser ut att bli sju eller åtta nya bostadskvarter. De äldre delarna av bussgaraget sparas, så som det var tänkt i planprogrammet.

Det föreliggande underlaget går inte in på detaljer om blandade upplåtelseformer och annat, så det återstår att se hur det blir med det. Även i hur hög grad DP 5102 kommer att bli vägledande för genomförande och ambitionsnivå i övriga Norra Sorgenfri står skrivet i stjärnorna. De föreslagna detaljplanerna för Brännaren 19 och Smedjan 8 - där ägaren, fastighetsbolaget Granen, kommer att bygga - tycks inte alls bygga på något nytänkande när det gäller kvartersstrukturen. Någon småskalighet blir det inte tal om och om 80 % bostadsrätter/20 % hyresrätter innebär en blandning av upplåtelseformer går ju att diskutera. Nej, det lutar mer åt att Kvarteret Spårvägen blir ett undantag som bekräftar regeln att det är enkla lösningar och marknadskrafter som styr.

Den 11/11 händer också en annan sak. Då ska stadsbyggnadsnämnden anta DP 5116, som ska göra det möjligt att bygga en station på Kontinentalbanan i anslutning till Amiralsgatan.

Det här är en detaljplan som - när den förverkligats - kommer att få stor betydelse för det framtida Malmö:

"Den nya stationen ska kunna ansluta till framtida kollektivtrafik på Amiralsgatan och den ska erbjuda bra gång- och cykelkontakter. Stationen ska ha en god koppling till Rosengårdsstråket och till Amiralsgatan. Syftet är att skapa förutsättningar för persontrafik på kontinentalbanan med god betjäning av intilliggande stadsdelar. Planer finns bland annat på en ringlinje Kontinentalbanan – Citytunneln – Öresundsbanan. Pågatåg kan då betjäna station Rosengård med lokal tågtrafik bland annat mot stationerna Hyllie, Triangeln, Malmö C och Svågertorp.

Planen ska också göra det möjligt att bygga ett torg söder om Amiralsgatan. Det ska vara en samlingsplats som annonserar stationen och som bidrar till den stadsutveckling som pågår i
området. En plats med liknande funktion ska byggas vid Rosengårdsstråket i stationens södra ända."

I det ursprungliga planprogrammet för Norra Sorgenfri ingår en lokalstation vid korsningen Industrigatan/Kontinentalbanan. Den lösningen har av allt att döma skrotats till fördel för stationen vid Amiralsgatan. Det är nog vettigt. Satsningen på det som nu kallas Rosengårdsstråket står för en helt annan tanke om stadsutveckling än de idéer om att peka ut och riva bort så kallade ghetton som frodas på andra sidan sundet.

Redskap i konsten (Ödetomtens Flora IV)

Susann Rönnertz är konstnär. Hon arbetar gärna med tusch och har länge använt växter som redskap. Här är det en röllika som fått agera pensel:

Röllika. Ur boken linjelagren, Susann Rönnertz och Charlotte Walentin. Publikation ( ), Malmö 2008.

Röllika, eller möjligen ängsröllika. Kvarteret Brännaren, 4/8 2010.

Kungsljus. Ur linjelagren.

Kungsljus. Kvarteret Brännaren, 4/8 2010.

Susann har sin ateljé i det travertinklädda Förlagshuset i Kvarteret Smedjan. Hon passerar ödetomterna ofta, på väg till och från ateljén, och har tagit för vana att botanisera där. Vi träffas i hörnet Industrigatan/Nobelvägen en bister septemberdag och tar en tur på Stäppen. Susann är mycket växtkunnig, och går nu dessutom en trädgårdsingenjörsutbildning i Alnarp. Jag passar på att fråga om en del inslag i floran jag inte kunnat identifiera, till exempel detta:

15/9 2010.

Samma växt, 28/7 2010.

"Besksöta", slår Susann fast utan att tveka. Bären ser aptitliga ut, men Susann avråder från att äta dem - de är giftiga. Man skulle kanske inte dö om man stoppar dem i sig, fast risken finns. I floran står det inget om att besksötan är giftig, men den står på samma uppslag som spikklubba vilket väl är ett tecken så gott som något.

Jag tänker hursomhelst inte testa. Susann borde veta: hon använder ofta växter som använts i trolldoms- eller medicinska syften - och som fel använda inte alls är nyttiga - som redskap i sin konst. Just nu är hon inne på reseda, som det finns gott om på ödetomten. Inte nödvändigtvis en nyttig eller giftig växt. Men med märkliga, och som penslar säkert lämpade, formationer som spretande sträcker sig mot ljuset:

Kvarteret Brännaren, 15/9 2010.

Kvarteret Brännaren, 4/8 2010.

Susann har haft en paus från sin konst och lagt krutet på utbildningen i Alnarp, men nu har hon kommit igång med målandet igen. Resedan har definitivt ett finger med i spelet, som inspirationskälla. Vi tar en runda på ödetomten i Kvarteret Smedjan också. Susann har börjat spana på tistlarna - de borde kunna fungera utmärkt att måla med. När man tar sig en närmre titt på dem upptäcker man att de är en vacker och varierad liten värld i sig själv.

Tistlar, olika arter. Kvarteret Smedjan, 15/9 2010.

Vi rundar kvarteret och kommer till Förlagshuset. Vid husväggen, mot Celsiusgatan, hittar vi en släkting till besksötan, nämligen nattskatta. Inte heller nyttig att sätta i sig.

I Förlagshuset delar ett antal konstnärer på ett våningsplan. I Susanns ateljé är växternas närvaro påtaglig. Rader av tuschmålningar täcker en vägg. Resedamålningarna bör vara raden näst längst ner på väggen.

Ateljébilder: Susann Rönnertz, september 2010.

Man kan absolut se framför sig en tistel/tusch-kollektion på ateljéväggarna någon gång i framtiden. Stort tack, Susann, för initierad floravandring och inblick i hur växterna blir en del i konsten!

Tji park...

Håkan Thulin är avdelningschef på Fastighetskontorets exploateringsavdelning. Han ger ett mycket sympatiskt intryck när jag når honom på telefon. Det är lunchtid, men han tar sig tid att svara ingående på mina frågor, särskilt om Kvarteret Spårvägen där han är direkt inblandad i utvecklingsarbetet.

När jag frågar om planerna för en park i Kvarteret Verket* - nu när det inte blir någon i Kvarteret Degeln - uttrycker sig Håkan emellertid i försiktiga termer. Det är förståeligt. Min slutsats av det han säger är att det inte finns några sådana planer. I alla fall inga konkreta. Inte heller pågår vad man skulle kunna kalla förhandlingar mellan kommunen och markägaren E-on om att förvärva mark för parkändamål.

Kvarteret Verket, oktober 2010. Vy mot öster, E-ons kontorsbyggnad.

Det som har skett är att företrädare för Fastighetskontoret haft några samtal med E-on, om hur företaget ser på användningen av Verket i framtiden. Det är normalt, säger Håkan, att ha en dialog grannar emellan och Malmö Stad har ju stora planer för nybyggen på sin mark i Kvarteret Spårvägen på andra sidan Industrigatan. Så självklart är man från kommunens sida intresserad av vad den inflytelserika nabon tänker sig.

Kanske blir det så att E-on kommer fram till att de inte behöver all mark i Verket. Kanske vill de då sälja av en del av den och kanske köper i så fall Malmö kommun den. Kanske blir det då ett beslut om att använda marken till en offentlig park. Det är, som Håkan säger, många moment som ska till innan en park blir verklighet. Även om man bortser från saneringsbehoven.

Kvarteret Verket, oktober 2010. Till höger det gamla gasverkets kontorsbyggnad, ritad av Alfred Arwidius i slutet av 1800-talet och ombyggd på 40-talet.

När det gäller Degeln bekräftar Håkan de tidigare uppgifterna från Stadsbyggnadskontoret. Företaget som äger marken har ett utvecklingsbehov, som gör att de behöver bygga ut. Detta är på många sätt bra för Malmö, bland annat kan fler arbetstillfällen skapas. Därför har staden backat angående planerna för en grönyta på Degeln 4. Fortfarande tänker man sig en grönyta någon annanstans i Sorgenfri, men var den till slut hamnar och på vilket sätt den kommer att utformas är i dagsläget osäkert.

Obekräftade uppgifter om att det skulle kunna bli i Kvarteret Spårvägen dementeras av Håkan. Inga ändringar av planprogrammets intentioner för marken där är aktuella. Där ska det byggas bostäder. Nästa steg är att göra en fördelning av byggrätter till de byggherrar som anmält sitt intresse. Sedan kommer detaljplanearbetet att fortskrida i dialog mellan kommunen och byggherrarna. Visserligen finns det en andel grönyta inplanerad i de nya kvarteren, men det kommer knappast att bli något som liknar en sammanhängande park.

Så var skulle det då kunna bli en större gröning i Sorgenfri? Vad finns det för ytor som idag inte är bebyggda, och som redan används som ett slags offentliga rum? Hmmm, låt se... Kanske här?

Stäppen, vy från Industrigatan mot sydväst. 2/9 2009.

För när man tänker efter: bristen på grönytor i Sorgenfri är relativ. Enligt de gällande detaljplanerna - och kanske när man först betraktar området - är de få. Men i verkligheten finns de, även om de inte ser ut som det vi vanligen associerar med "park". Hursomhelst. Stäppen utgörs av två fastigheter, Brännaren 19 och Brännaren 2. Brännaren 19 ägs av Granen och där finns nu ett detaljplaneförslag om byggande av nya bostadskvarter. Brännaren 2 ägs av Riksbyggen, som givit Sweco i uppdrag att ta fram ett underlag för detaljplan. Så här ser det förslaget ut, enligt ett inlägg på Swecos blogg i februari 2010.

Swecos förslag till bebyggelse på Brännaren 2, utfört åt markägaren Riksbyggen. Benzons hus vid Industrigatan blir centralpunkten på ett tänkt torg. Nya gator ramar in kvarteret och avgränsar mot Brännaren 19 västerut och den befintliga industribebyggelsen i öster och söder.

Så nej, Stäppen förblir nog inte stäpp så länge till och grönytorna i Sorgenfri riskerar att krympa till nära noll. I ett tidigare inlägg var jag kritisk mot landskapsarkitekten och professorn Erik Skärbäcks kritik av idén om att förtäta staden genom att bebygga ödetomterna. Det var utifrån planprogrammets förslag att behålla Degeln 4 som gröning jag inte höll med honom. Nu ber jag att få ändra mig och istället hålla med professor Skärbäck. Att behålla en del av ödetomten i Brännaren som offentlig gröning skulle vara ett alternativt sätt att bevara ett "intressant kulturhistoriskt spår", vilket Degeln 4 karaktäriseras som i den byggnadsantikvariska utredningen om Sorgenfri. Men det lär som sagt knappast hända.

________________________________________

*Uppgiften om en eventuell framtida park i Kvarteret Verket kommer från Stadsbyggnadskontorets planchef, Kerstin Åkerwall.