Gatorna i ...

Industrigatan österut, mot Östra Farmvägen, 12/12 2009.

Industrigatan. Anlades 1904 och hette först Industrivägen, men bytte snabbt namn till Industrigatan. "Omkringliggande tomter i Mellersta Förstaden hade i stadsplanen utlagts till fabriksområde, därav namnet". (Leif Ljungberg, Gatunamnen i Malmö, 1960)

Korsningen Industrigatan/Nobelvägen mot nordost, 30/1 2010.

Nobelvägen söderut, mot korsningen Industrigatan, 2/10 2009.

Nobelvägen. Anlades också 1904. "En princip vid namngivning av gator i Malmö har länge varit, att huvudleder skall uppkallas efter svenska föregångsmän. /... / Från en del håll /... / har uppgivits, att Nobelvägen fått sitt namn efter en där bosatt person 'Nobel' (med tonvikt på första stavelsen), eventuellt skomakare eller soldat. Någon sådan person har icke anträffats i Västra Skrävlinges mantalslängder eller församlingsböcker /... /. Han är ej heller känd av äldre personer i trakten /... /." (Ljungberg)

Men oavsett om det är en krutuppfinnare eller skomakare som gett namn åt Nobelvägen är det alltså svenska män som gäller i sammanhanget. Några svenska föregångskvinnor får man leta förgäves efter, för att inte tala om utländska föregångsmänniskor oavsett kön.

Östra Farmvägen norrut, 2/9 2009.

Korsningen Östra Farmvägen/Industrigatan 2/9 2009. Addoland.

Östra Farmvägen. "1945. Förlängning av redan befintlig väg. 1955. 'Två återvändsgator kom att ingå i Östra Farmvägen'." (Ljungberg)

Så var det med det.

Agneslundsvägen västerut, mot Nobelvägen, 2/10 2009.

Agneslundsvägen österut, mot Östra Farmvägen, 2/10 2009.

Agneslundsvägen västerut, mot korsningen Östra Farmvägen, 28/7 2010. Gatuarbeten vid Kvarteret Grytan.

Agneslundsvägen. "1938. Tidigare 'Kyrkogårdsvägen'. Efter den närbelägna farmen Agneslund". (Ljungberg)

Celsiusgatan österut, mot Nobelvägen, 2/9 2009. Bussgaraget till höger i bild.

Celsiusgatan mellan kvarteren Smedjan och Katrinelund. Rakt fram den gamla Duxfabriken i Kvarteret Smedjan. 2/10 2009.

Celsiusgatan. Fick sitt namn 1904. "Namnet efter den uppländska lärdomssläkten Celsius." (Ljungberg)

Mest känd är väl Anders Celsius (1701 - 44), celsiustermometerns uppfinnare. En gubbe till, således.

Zenithgatan. Från 1902. "Efter den vid denna gata belägna AB Zeniths margarinfabrik, grundad 1899." (Ljungberg)
"I Sverige grundades de första margarinfabrikerna i början av 1880-talet men möttes med skepsis. I Malmö kom den första 1899 öster om Värnhem vid Sallerupsvägen. /... / Fabriksbyggnaden är riven." (Birgit Bender, Gator i Malmö, 1999)

Zenithgatan utgör Sorgenfris västra gräns och har ännu ej utforskats till någon reda av Norra Sorgenfri Nu-redaktionen. En utflykt längs gatan - som slutar borta vid Värnhem - planeras dock.

Katrinelundsgatan. 1960. "Återvändsgata ... till Katrinelunds barnhem inom kv 48 Katrinelund. Katrinelund, beläget å gammal gårdejord, är uppkallat efter ägarens, glasmästare Peter Enelunds hustru, Elna Catharina, f. Krok, f. 1817, d. 1887 /... /." (Ljungberg)

Samma sak här. Katrinelundsgatan är en gränsgata mellan kvarteret där nu Willys håller till och bostadsområdet Katrinelund. Uppgiften om att här en gång legat ett barnhem lockar förstås till vidare efterforskningar.

S:t Knuts väg. 1904. "Uppkallad efter den danske kungen Knut den helige, d. 1086, Danmarks skyddshelgon." (Ljungberg)

Gatan utgör en gräns mellan Kvarteret Verket - där det gamla gasverket låg - och Sankt Pauli Norra Kyrkogård. Har inte heller utforskats i större omfattning, men invid tegelmuren som löper längs gatan på Sorgenfri-sidan finns anledning att stanna till en stund, särskilt om man har sällskap:

S:t Knuts Väg, trottoaren. 15/5 2010.

Vårvandring #2

Vid korsvägen

Hittills har vädret under Sorgenfri-vandringarna inte varit lysande. Först rå vinterkyla, sedan kyligt vårväder och idag regn. Ändå är det en tapper skara som samlas vid Benzons tegelhus för en extrainsatt vårvandring. Vi rör oss upp till korsningen Industrigatan/Nobelvägen. Här har det kommit upp en ny skylt - se ovan. Ännu ett tecken på att Sorgenfri börjar räknas som en del av civilisationen, eller i varje fall till stadens infrastruktur.

Hanna uppmärksammar en annan skylt, som anger högsta tillåtna hastighet längs Industrigatan till 40 km/timme. Det är definitivt en nyhet, kanske är det inte många av bilisterna som fattat det än för många håller synnerligen god fart. Fartbegränsningen är med all säkerhet ett led i att göra Industrigatan till ett gästvänligare ställe. Det har gatan aldrig varit. Eva säger att hennes mamma Gun - som cyklade här hundratals gånger från fyrtiotalet och framåt - alltid höll högsta möjliga fart om hon behövde passera här när det var mörkt.

Jag får alltid reda på något nytt på de här vandringarna. Nu berättar Johan om de tre gräsbevuxna kullarna här i hörnet, inne på Eons tomt. Kullarna tillsammans med belysningen över parkeringen längre in i kvarteret utgör en konstnärlig installation, som gjordes när Malmö Energi byggde sitt huvudkontor här i början av nittiotalet. Sedan köptes Malmö Energi upp av Sydkraft, och nu är det alltså Eon som har verksamhet här.

Vi fortsätter, tittar till bussgaragen - där inget tycks hända - och travertinbeklädnaden på Förlagshuset. Vi promenerar Celsiusgatan ner. Här, någonstans mellan Wibergs gamla kappfabrik och Ferrosans fabrik, låg Kaffe och Kolonial som gjorde egen marsipan man kunde gå hit och köpa. Vid Östra Farmvägen fanns Malmö Wienerkorvfabrik. Om detta och mycket mer berättade Gun när vi sågs i Lödde i vintras.

Efter att ha gått en bit längs Östra Farmvägen är vi tillbaka på Industrigatan. Vi stannar till vid Addo-kvarteret och kan konstatera att Tripasin-husets entré fortfarande inte har återställts.

Det regnar, som sagt. Därför blir det ingen grillning idag. När vi gjort varvet och står utanför Benzon-huset igen är det dags att avsluta evenemanget. Kanske blir det fler vandringar mot slutet av sommaren.

Lotta, Hanna, Rut och Johan visar glatt humör trots regnet

Eva - tillrest från Helsingborg - och hennes son Isak, som nu flyttat från Seved till Abbekåsgatan.

Travertin

Travertin är ett byggnadsmaterial med klassiska anor - enligt Wikipedia användes det bland annat till Colosseum och andra kejserliga byggnader i Rom. Namnet kommer från latinets lapis Tiburtinus, som betyder "sten från Tibur". Tibur = Tivoli, i vars närhet en av världens största travertin-fyndigheter finns. Det är ett slags kalksten.

I Norra Sorgenfri finns det gott om travertin. Den sitter på fasaden till Förlagshuset Nordens pampiga byggnad i hörnet Nobelvägen och Celsiusgatan, uppförd 1937 i gammal god funkisstil.


Huvudingången från Nobelvägen är stilig, med sin kontrast mellan ljus och mörk sten och den rostfria metallen. Porten hade jag ärende in genom några gånger under tidigt nittiotal, när jag gjorde ett par knäck för förlaget Corona som är en avläggare till Förlagshuset Norden.

Det var i den avlägsna forntid då man använde sådana där fyrkantiga plastdisketter för att forsla information från ett ställe till ett annat. Så hit knallade jag över från Södra Förstadsgatan och levererade det beställda i redaktörens hand. Sedan sattes det hela och blev till bok i tryckeriet, allt i samma hus.

Och ännu trycks det böcker här, men de där disketterna är sedan länge ett minne blott. Med nya elektroniska kommunikationsmöjligheter har besöken på redaktionerna så gott som upphört. Kanske är det ett ensamt jobb att vara redaktör nuförtiden, när alla skickar sina texter med e-post?

Ett fint hus. Det är omsorg och noggrannhet i detaljerna. Fönstren är utbytta till en modern och tråkig aluminiumbåge, men ändå inte med så förödande resultat som på många Malmö-hus från den här tiden (och framför allt, om någon byggnadsantikvariskt intresserad näringsidkare skulle få för sig att byta tillbaka till fönster som liknar originalet skulle det nog låta sig göras).

Till och med det här lilla oansenliga uthuset på baksidan har fått travertin på sig:

Det måste ha kostat en slant att bygga det hela. Då, 1937, hette företaget Svensk uppslagsbok AB. Namnbytet till Förlagshuset Norden skedde under tidigt 40-tal, då man förvärvat även Nordisk familjebok. På femtiotalet lanserades en ny bästsäljare, Lilla Uppslagsboken i tio band. "Redan första året", skriver Rikard Smitt i Malmöföretagen - förr och nu, "inkom 170 000 beställningar av detta verk, som kostade totalt 100 kronor plus porto!".

Produktion och försäljning av uppslagsverk var alltså grundfundamentet i verksamheten - inte vad ett förlag idag skulle sätta sin tilltro till. Och inte då heller, i det långa loppet. 1967 lades utgivningen av Svensk uppslagsbok ner. Färg-teven introducerades då på allvar för de svenska hemmen och man trodde konkurrensen om slantarna skulle bli för svår. Men bokbinderiet har överlevt, även om nu delar av huset hyrs ut till yogaverksamhet och annat och det finns kontorslokaler som står tomma.

Källor:
Olga Schlyter: Norra Sorgenfri. Kulturhistoriskt underlag inför planprogram. Byggnadsantikvarisk utredning. Enheten för Kulturmiljövård, rapport 2006:026
Rikard Smitt: Malmöföretagen - förr och nu, Lund 2007. Eget förlag.

Bussgaraget

Från hörnet Industrigatan/Nobelvägen

Bussarna har flyttat till Spillepengen. Här i kvarteret Spårvägen bodde de från 1932 till 2008. Kvar finns deras garage, utbyggt i flera omgångar, en hel del saneringsbehov och storstilade kommunala planer:

"Bussgaraget omvandlas till en mötesplats med blandade aktiviteter och attraherar en stor bredd av besökare från hela Malmö samt från regionen. Under ett förvaltarskap kan till exempel fritidsaktiviteter, kulturutbud, nöje, handel och bostäder samsas i Bussgaraget. /.../

För att byggnaden ska fungera som en social mötesplats för olika besökare, är det viktigt att utforma Bussgaraget så att det finns visuell och fysisk närhet mellan de olika verksamheterna samt att olika aktiviteter vetter mot en gemensam offentlig gata eller plats. Ett exempel som kan fungera som förebild är omvandlingen av Spitalfields Market i London. /.../
Området kring bussgaraget används för evenemang av skilda slag i ett tidigt skede. Arrangemangen fungerar som en katalysator för områdets omvandling och gör att allmänheten får upp ögonen för Norra Sorgenfris kvaliteter. Aktiviteten gör området både tryggare och intressantare. De stora ytorna ger möjlighet för evenemang såsom konserter, marknader, filmvisningar och stora konstinstallationer."

Källa: Malmö stads hemsida om Kvarteret Spårvägen

Det är alltså här den ska börja, den sprudlande utvecklingen. Bussgaraget ska bli DU med Malmöborna. Kanske kan vi komma att älska det, ungefär som vi efter att ha sett arkitekten Sten Samuelson som en förfulare av den malmöitiska stadsbilden nu börjat älska honom (eller?). Samuelsson har satt sitt bomärke även här - tillsammans med arkitekt Fritz Jaenecke ritade han de senare utbyggnaderna av garaget.

Men det började alltså 1932, med två garage längs med Celsiusgatan:

Lite senare byggdes ytterligare två, lite lägre skepp till mot söder. Bortom dem ser man också den sista tillbyggnaden, ritad av Samuelson/Jaenecke och uppförd 1968:

Samuelson/Jaeneckes första tillbyggnad skedde österut, mot Nobelvägen, i mitten av 40-talet. Här ser vi Celsiusgatan sydöst mot Nobelvägen, ett klassiskt hörn av Malmö:

Från Nobelvägen/Industrigatan.

Slutligen, hela Samuelson/Jaenecke-komplexet i sin utsträckning. Fulsnyggt, kanske är ett ord som dyker upp:


Det är svårt att sia om framtiden. Idag känns kommunens färggranna multikulti-drömmar avlägsna, medan grävskoporna går loss på byggnaderna utanför bildens vänsterkant. Jämförelsen med Spitalfields Market, som ligger i Londons heta East End och där det varit marknad sedan 1600-talet... haltar något. Men vem vet? Kanske blir det här den sjudande smältdegel som kan fjutta igång exploateringen av stadsdelen så småningom.

Källa: Norra Sorgenfri. Kulturhistoriskt underlag inför planprogram. Byggnadsantikvarisk utredning av bebyggelseantikvarie Olga Schlyter. Enheten för Kulturmiljövård, rapport 2006:026

Rivning i Kvarteret Spårvägen

Entrén till Malmö kommuns gamla lönekontor innan rivning.

Från Celsiusgatan 2/9 2009.

Från Celsiusgatan 2/9 2009.
Rivning av Malmö kommuns gamla lönekontor.

Sett från Industrigatan, 2/9 2009.

Rivning av kontorsbyggnad/verkstad


Från Industrigatan 2/9 2009.
Rivning av verkstad


Från Industrigatan 2/9 2009.
Rivning av verkstad.

Se artikel i Sydsvenskan 1/9: Rivs för att ge plats åt bostäder.