Visar inlägg med etikett Zenithgatan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Zenithgatan. Visa alla inlägg

lördag 12 februari 2011

Zenithgatan

Fransmannen Auguste Pellerin var en pionjär inom nordisk margarinindustri. Pellerins Margarinfabrik fanns i Göteborg, men runt 1898 expanderade företaget till Malmö. Dotterbolaget Zeniths Margarinfabrik bildades och etablerade sig vid Sallerupsvägen. Bilden ovan är tagen från den nyligen uppförda arbetsinrättningen en bit österut. Margarinfabriken är under uppbyggnad. Den stora byggnaden till vänster i bilden är den nya Östra Förstadsskolan, som invigdes 1899 (numera är det Rörsjöskolans huvudbyggnad). Möllan står väl ungefär vid nuvarande Värnhemstorgets sydöstra hörn. I högerkanten en bondgård vid Sallerupsvägen. Bilden är lånad här.

Och så här blev det när det var färdigt. En stor anläggning, det måste ha tillverkats mycket margarin här genom åren. Sallerupsvägen går snett över bildens nederkant. Nobelvägen snett över bildens vänstra hörn. Zenithgatan - som piper in mellan fabriken och bostadskvarteret till höger - fick sitt namn några år efter att bygget var klart, 1904.

Bilden hämtad från facebook-gruppen
Vykort från Malmö, kapitel 5.

Fabriken revs någon gång på sextiotalet. Idag ser det ut så här i hörnet Sallerupsvägen/Zenithgatan, där den en gång låg:

Sallerupsvägen i fronten, Zenithgatan in till höger i bild.

Bostadshusen på den gamla bilden, mittöver Zenithgatan från fabriken sett, är alla rivna. Nu finns här ett stort tegelkomplex som upptar hela kvarteret och avslutas med det höga AG Favör-huset - numera Coop-huset - mot Värnhemstorget.

Grangatan från Zenithgatan, mot Föreningsgatan och Värnhemstorget.

Zenithgatan och Grangatan är hårda gator. Det måste bo massor av människor här, men det vilar en översiggiven stämning över grannskapet. Man skyndar sig fram, här finns ingen anledning att stanna till och gör man det är det därför starkt misstänkt. Slutna, bruna tegelfasader, inga förmildrande omständigheter och ingen pardon. Öster om Zenithgatan sträcker sig långa huskroppar från gatan in i kvarteret, åtta våningar höga. Det är en gated community med grindar och stängsel.


Fult? Snyggt? Fulsnyggt? Arkitekturen vid Zenithgatan påminner om vissa gator i New York, fast där skulle husen varit tjugo-trettio våningar högre.

Ehrensvärdsgatan/Zenithgatan.

Zenithgatan, moderna delen, norrut mot Sallerupsvägen. Vänder vi oss 180 grader är scenen en annan. Här är det tegel från en annan epok som gäller, röda lite nationalromantiska byggnader i stadens tjänst från sekelskiftet 1900.


Rörsjöskolan, ritad av stadsarkitekt Salomon Sörensson. Här är ett foto från förr i tiden, måhända från sena 20-talet, lånat från Malmö stads hemsida:

Det är en intressant bild. Överst, till vänster om Zenithgatan, ser man spårvagnsstallarna i sin fulla utbredning i Kvarteret Spårvägen. Några av Epidemisjukhusets byggnader verkar finans kvar hitom Celsiusgatan, som är tvärgatan till vänster från Zenithgatan. Tornbyggnaden och Rörsjöskolan med sina flyglar nederst i bild, till höger om Zenithgatan. Byggnaden ovanför flygelbyggnaden kan vara den ursprungliga Rörsjöskolan, som var en skola bara för pojkar grundad 1878. Föreningsgatan skymtar i bildens yttersta högra kant.

Mittemot skolan, till vänster om Zenithgatan, är det en gröning med trädplanteringar. Det var en gång i tiden Malmös avrättningsplats. Enligt Wikipedia flyttades avrättningarna hit från Ribersborgsstranden under senmedeltiden. Det var en grym hantering där sätten att ta livet av folk var många: hängning, halshuggning med yxa eller svärd, stegling eller - ett alternativ för kvinnor - att "stå sin dom under balja". Det innebar att den som skulle sona sitt brott blev levande begravd med en balja över huvudet så att hon sakta kvävdes.

"Kranie från avrättningsplatsen vid Rörsjön. Huvudet har varit uppspikat på en påle" (Källa: Wikipedia).

En plats med blodig historia. Här någonstans, i Kvarteret Lärkträdet, låg fordomdags Malmös avrättningsplats. Numera är det mindre mordiska verksamheter här. Dagis till vänster, äldreboende rakt fram och till höger. Kanske var den äldre tegelbyggnaden en del av Epidemisjukhuset, som fanns här i krokarna i början av förra seklet.

När vi passerat korsningen Zenithgatan/Celsiusgatan är vi hemma igen. På höger hand ännu en av dessa röda fabriksbyggnader som Malmö en gång var översållat med. Det här var en gång Malmö Skofabriks Aktiebolag. Nu är det ett företagshotell, där bland annat Kvarnby folkhögskola har lokaler. Under förberedelserna inför European Social Forum, som hölls i Malmö i september 2008, fanns högkvarteret här.

Före detta skofabrik. Industrigatan i fronten, Zenithgatan rakt fram.

Vi är tillbaka i Kvarteret Spårvägen och känd terräng. I ryggen Industrigatan. Några av spårvagnsstallarna har bevarats. Fint tegelarbete, rejäla och slagtåliga byggnader, säkert står de pall för förskole- och skolverksamheten som nu bedrivs här. Snart blir det nya grannar, när den stora tomma ytan mellan stallarna och bussgaragen bebyggts. Det är som det ska vara. Zenithgatan är ett bevis på att staden aldrig upphör att förändras, på gott och ont. Vad som i en era anses som en styggelse kan i en annan hållas fram som ett omistligt kulturhistoriskt arv. Då är det många gånger för sent, då det åtråvärda redan rivits. Kanske är det just det faktum att det är borta som gör det extra åtråvärt?

tisdag 24 augusti 2010

Gatorna i ...

Industrigatan österut, mot Östra Farmvägen, 12/12 2009.

I
ndustrigatan.
Anlades 1904 och hette först Industrivägen, men bytte snabbt namn till Industrigatan. "Omkringliggande tomter i Mellersta Förstaden hade i stadsplanen utlagts till fabriksområde, därav namnet". (Leif Ljungberg, Gatunamnen i Malmö, 1960)

Korsningen Industrigatan/Nobelvägen mot nordost, 30/1 2010.

Nobelvägen söderut, mot korsningen Industrigatan, 2/10 2009.

Nobelvägen. Anlades också 1904. "En princip vid namngivning av gator i Malmö har länge varit, att huvudleder skall uppkallas efter svenska föregångsmän. /... / Från en del håll /... / har uppgivits, att Nobelvägen fått sitt namn efter en där bosatt person 'Nobel' (med tonvikt på första stavelsen), eventuellt skomakare eller soldat. Någon sådan person har icke anträffats i Västra Skrävlinges mantalslängder eller församlingsböcker /... /. Han är ej heller känd av äldre personer i trakten /... /." (Ljungberg)

Men oavsett om det är en krutuppfinnare eller skomakare som gett namn åt Nobelvägen är det alltså svenska män som gäller i sammanhanget. Några svenska föregångskvinnor får man leta förgäves efter, för att inte tala om utländska föregångsmänniskor oavsett kön.

Östra Farmvägen norrut, 2/9 2009.

Korsningen Östra Farmvägen/Industrigatan 2/9 2009. Addoland.

Östra Farmvägen. "1945. Förlängning av redan befintlig väg. 1955. 'Två återvändsgator kom att ingå i Östra Farmvägen'." (Ljungberg)

Så var det med det.

Agneslundsvägen västerut, mot Nobelvägen, 2/10 2009.

Agneslundsvägen österut, mot Östra Farmvägen, 2/10 2009.

Agneslundsvägen västerut, mot korsningen Östra Farmvägen, 28/7 2010. Gatuarbeten vid Kvarteret Grytan.

Agneslundsvägen. "1938. Tidigare 'Kyrkogårdsvägen'. Efter den närbelägna farmen Agneslund". (Ljungberg)

Celsiusgatan österut, mot Nobelvägen, 2/9 2009. Bussgaraget till höger i bild.

Celsiusgatan mellan kvarteren Smedjan och Katrinelund. Rakt fram den gamla Duxfabriken i Kvarteret Smedjan. 2/10 2009.

Celsiusgatan. Fick sitt namn 1904. "Namnet efter den uppländska lärdomssläkten Celsius." (Ljungberg)

Mest känd är väl Anders Celsius (1701 - 44), celsiustermometerns uppfinnare. En gubbe till, således.

Zenithgatan.
Från 1902. "Efter den vid denna gata belägna AB Zeniths margarinfabrik, grundad 1899." (Ljungberg)
"I Sverige grundades de första margarinfabrikerna i början av 1880-talet men möttes med skepsis. I Malmö kom den första 1899 öster om Värnhem vid Sallerupsvägen. /... / Fabriksbyggnaden är riven." (Birgit Bender, Gator i Malmö, 1999)

Zenithgatan utgör Sorgenfris västra gräns och har ännu ej utforskats till någon reda av Norra Sorgenfri Nu-redaktionen. En utflykt längs gatan - som slutar borta vid Värnhem - planeras dock.

Katrinelundsgatan. 1960. "Återvändsgata ... till Katrinelunds barnhem inom kv 48 Katrinelund. Katrinelund, beläget å gammal gårdejord, är uppkallat efter ägarens, glasmästare Peter Enelunds hustru, Elna Catharina, f. Krok, f. 1817, d. 1887 /... /." (Ljungberg)

Samma sak här. Katrinelundsgatan är en gränsgata mellan kvarteret där nu Willys håller till och bostadsområdet Katrinelund. Uppgiften om att här en gång legat ett barnhem lockar förstås till vidare efterforskningar.

S:t Knuts väg. 1904. "Uppkallad efter den danske kungen Knut den helige, d. 1086, Danmarks skyddshelgon." (Ljungberg)

Gatan utgör en gräns mellan Kvarteret Verket - där det gamla gasverket låg - och Sankt Pauli Norra Kyrkogård. Har inte heller utforskats i större omfattning, men invid tegelmuren som löper längs gatan på Sorgenfri-sidan finns anledning att stanna till en stund, särskilt om man har sällskap:

S:t Knuts Väg, trottoaren. 15/5 2010.