Ett viktigt steg mot ny detaljplan för Kvarteret Spårvägen tas den 11:e november, när ärendet anmäls till Stadsbyggnadsnämnden. Planen kommer att betecknas DP 5102 och beräknas kunna vinna laga kraft i december 2011. Byggandet här kommer alltså att starta 2012, om allt går som det ska.
"Syftet med planen är att göra det möjligt att bygga bostäder och blandad stad på kv Spårvägen", står det i underlaget.
"Utvecklingen av Kv Spårvägen blir, tillsammans med övriga tidiga detaljplaner i området, vägledande för genomförande och ambitionsnivå för hela Norra Sorgenfri", står det vidare. "Föreslagen planstruktur har arbetats fram för ett gott mikroklimat, samt för att förverkliga stadens mål om en tät innerstadsmiljö med blandade bostäder och upplåtelseformer och ett rikt och varierat offentligt rum och stadsliv."
Det är alltså inte bara en plan vilken som helst, utan ett statement om var staden vill lägga ribban för områdets framtid. Här äger man marken och kan ställa särskilda krav på de byggherrar som får byggrätt. Det gäller bland annat lösningar för ekologisk hållbarhet. Liksom i Västra Hamnen kommer det också att bli många byggherrar, för att gynna småskalighet. Kvartersstrukturen har arbetats fram i samarbete med forskare i mikroklimat vid arkitekthögskolan i Lund, läs mer
här. Med all säkerhet är det för att föra arbetet med detaljplanen framåt på önskvärt sätt som Gunilla Kronvall anlitats på konsultbasis av stadsbyggnadskontoret. Det är ju hon som gjort förarbetet och är en viktig bärare av idéerna från visionsdokumentet och planprogrammet.
Det är inga dramatiska avsteg från den kvadratiska kvartersstrukturen, men den förskjutning som planen visar ska - tillsammans med utformningen av innergårdarna och plantering av träd på strategiska ställen - kunna påverka mikroklimatet såpass att utesäsongen förlängs en månad på våren och en månad på hösten. Det ser ut att bli sju eller åtta nya bostadskvarter. De äldre delarna av bussgaraget sparas, så som det var tänkt i planprogrammet.
Det föreliggande underlaget går inte in på detaljer om blandade upplåtelseformer och annat, så det återstår att se hur det blir med det. Även i hur hög grad DP 5102 kommer att bli vägledande för genomförande och ambitionsnivå i övriga Norra Sorgenfri står skrivet i stjärnorna. De föreslagna detaljplanerna för
Brännaren 19 och Smedjan 8 - där ägaren, fastighetsbolaget Granen, kommer att bygga - tycks inte alls bygga på något nytänkande när det gäller kvartersstrukturen. Någon småskalighet blir det inte tal om och om 80 % bostadsrätter/20 % hyresrätter innebär en blandning av upplåtelseformer går ju att diskutera. Nej, det lutar mer åt att Kvarteret Spårvägen blir ett undantag som bekräftar regeln att det är enkla lösningar och marknadskrafter som styr.
Den 11/11 händer också en annan sak. Då ska stadsbyggnadsnämnden anta DP 5116, som ska göra det möjligt att bygga en station på Kontinentalbanan i anslutning till Amiralsgatan.
Det här är en detaljplan som - när den förverkligats - kommer att få stor betydelse för det framtida Malmö:
"Den nya stationen ska kunna ansluta till framtida kollektivtrafik på Amiralsgatan och den ska erbjuda bra gång- och cykelkontakter. Stationen ska ha en god koppling till Rosengårdsstråket och till Amiralsgatan. Syftet är att skapa förutsättningar för persontrafik på kontinentalbanan med god betjäning av intilliggande stadsdelar. Planer finns bland annat på en ringlinje Kontinentalbanan – Citytunneln – Öresundsbanan. Pågatåg kan då betjäna station Rosengård med lokal tågtrafik bland annat mot stationerna Hyllie, Triangeln, Malmö C och Svågertorp.
Planen ska också göra det möjligt att bygga ett torg söder om Amiralsgatan. Det ska vara en samlingsplats som annonserar stationen och som bidrar till den stadsutveckling som pågår i
området. En plats med liknande funktion ska byggas vid Rosengårdsstråket i stationens södra ända."
I det ursprungliga planprogrammet för Norra Sorgenfri ingår en lokalstation vid korsningen Industrigatan/Kontinentalbanan. Den lösningen har av allt att döma skrotats till fördel för stationen vid Amiralsgatan. Det är nog vettigt. Satsningen på det som nu kallas Rosengårdsstråket står för en helt annan tanke om stadsutveckling än de idéer om att peka ut och riva bort så kallade ghetton som frodas på andra sidan sundet.