Hörntomt Östra Farmvägen/Agneslundsvägen
- mitt i den drömda smeten
"Kan man verkligen BYGGA nya hipsterkvarter?" Den retoriska frågan ställs i ett gammalt inlägg på bloggen Betongelit*, Känn ingen sorg för mig, Norra Sorgenfri. Troligen inte, svarar inläggsförfattaren sig själv, och det är väl bara att hålla med.
Möllevången och Norra Grängesbergsgatan är sin sak, för att inte tala om de södra delarna av Sorgenfri. Här fanns redan färdiga platser att invadera för nya grupper (unga människor, inte nödvändigtvis med så mycket stålar men desto mer kulturellt kapital, gärna på väg från en slackertillvaro via en högskoleutbildning eller ett kreativt utövande av sina intressen mot en mer etablerad medelklasstillvaro).
Det får gärna vara lite nergångna stadsdelar med billiga hyror, billiga syltor och multikulti-prägel. Så småningom trängs, enligt formeln, de ursprungliga invånarna och affärsinnehavarna ut i takt med att latte-ställena och designbutikerna blir fler (se exempelvis Friisgatan). En viktig poäng med det som kallas gentrifiering är att folk stannar kvar när de väl blivit etablerade och inte flyttar till något annat ställe så fort de får råd. Det gör också att man redan måste vara etablerad för att kunna flytta in. Detta slags stadskoloniala, i någon mening kapitalistiska övertagande har bland andra Leandro Schclarek Mulinari diskuterat i en artikel - Kolonialt City - i Mana 2006.
När det blir för trångt och dyrt kring Möllan kommer nya generationer uppåtsträvande coola ungdomar att hitta andra platser. Kommer det då att bli Norra Sorgenfri? Det är överhuvudtaget för tidigt för juryn att gå ut och överlägga om saken, men stalltipset är: nej. Förutsättningarna - en etablerad, tät stadsbebyggelse med billiga hyror - finns inte här till att börja med. Planerna på att bevara en del av de befintliga miljöerna är inte tillräckligt, eftersom de kommer att "späs ut" med nybyggnation. Det kommer - bortsett från allt annat - att bli alldeles för tillrättalagt och planerat, hur mycket man än i visionerna trycker på småskalighet och att området ska växa fram lite skönt huller om buller. Exklusivt på fel sätt, alltså.
Det behöver inte betyda att det kommer att saknas karaktär. Tvärtom finns det, som inlägget på Betongelit framhåller, en gyllene chans att göra något riktigt bra. Författaren slänger ut frågan vad gruppen som står bakom bloggen skulle vilja göra med Norra Sorgenfri och fortsättning utlovas (detta skrevs 2007). Tyvärr har bloggen ett uselt söksystem så det går inte att följa tråden framåt i tiden - om den finns.
____________________________
* Några civilingenjörer, landskapsarkitekter och lantmätare med intresse för samhällsplanering, flera av dem verksamma i Öresundsregionen. Bloggen är ibland - vad jag kan se - för coolt intern för sitt eget bästa, men kan nog i sina bästa stunder provocera invanda tankebanor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar