I Kvarteret Grytan kokar det. Nå, kanske inte riktigt. Men här är saker på gång. Ett byggymnasium ska byggas, eller snarare inkorporeras i den gamla korvskinnsfabriken Tripasins övergivna lokaliteter. När det är klart ska 480 elever kunna undervisas här av 80 anställda. Detaljplanen klubbades så sent som i maj 2009 av Stadsbyggnadsnämnden.AB Tripasin verkade mellan 1937 och 2005. Det hela började när ett tyskt företag ville säkra sin produktion i ett neutralt land under nazitiden. Vid nerläggningen jobbade 120 personer här. Konstgjorda korvskinn var uppenbarligen en stor grej på marknaden, och som också krävde stort utrymme vid produktionen.
Maskinerna som torkade skinnen var 75 meter långa och fabriken - ritad av tyske arkitekten Kurt Klose - blev därefter, en byggnad som sträcker sig genom kvarteret i nord-sydlig riktning. Flera tillbyggnader, ritade av arkitektkontoret Tage Møller, har tillkommit, alla i fint gult tegel. Pärlan är kontorsbyggnaden, ursprungligen från trettiotalet och påbyggd med en våning under femtiotalet, där den ligger mot Industrigatan med sin funkis-strama fasad och sitt torn.
Nu är hela fastigheten en byggarbetsplats, det sjuder av aktivitet. Byggnadernas skal ska behållas, men invändigt verkar det vara total omarbetning som gäller. Jag hejar på en man som det visar sig hyr ett utrymme i en låg sidobyggnad. Snart ska han flytta härifrån till något nytt ställe, det går inte att ha sin verksamhet mitt i skolan. Han visar på asfaltgången mellan huskropparna: här gick det förr ett stickspår från Kontinentalbanan till Tripasins lager. En kille med spackelspaden i näven stannar till och lyssnar - vi tycker båda det är intressant med ett stycke industrihistoria så här på lunchen.
Före detta stickspår
Snart blir jag introducerad för Mikael Håland, fastighetsförvaltare och/eller byggledare. Han berättar att han, när hans företag tagit över fastigheten, hittat ett Tripasin-museum i källaren - en samling som nu skänkts till Malmö museer. Det provisoriska, stökiga byggkontor vi sitter i tänker han göra om till en permanent utställningslokal om korvskinnsverksamheten, lagom till invigningen av skolan om ett år eller så. "Vi försöker ju göra så att det ska bli nåt bra här i området", säger han, och det finns ingen anledning att tvivla på uppriktigheten i hans ambitioner.
I hörnet Östra Farmvägen/Agneslundsvägen hittar jag ett matställe, Bosniska Köket. Det är gott - om man gillar grillade kötträtter - och mycket billigt. Kundkretsen tycks för tillfället bestå av byggarbetare, sexarbetare och män i kostym - säkert en stabil plattform för en näringsverksamhet i snabbmatsbranschen.
Källa: Norra Sorgenfri. Kulturhistoriskt underlag inför planprogram. Byggnadsantikvarisk utredning av bebyggelseantikvarie Olga Schlyter. Enheten för Kulturmiljövård, rapport 2006:026
Från Johan: "Läste om Tripasinfabriken. Visst är det en funkispärla, har alltid njutit av byggnaden ut mot Industrigatan. Den har något av modelljärnväg över sig. Kände inte till dess tyska ursprung, men kanske är det det som gett Märklinkänslan. Har bara tuggat på namnet, trippa är populär maträtt i Italien, mage. Jag trodde det var bläckfisk när jag tog tallriken i en självservering, det var det de vita gummibitarna mest liknande men vid närmare granskning såg tarmludden mest ut som disktrasa. Kanske är det bättre att använda dem som fjälster.
SvaraRaderaAtt området länge använts för sexverksamhet kan jag intyga. I början på 90-talet gjorde vi ombyggnadsförslag på Addos lokaler som då stod helt tomma och då var parkeringen där så full av kådisar att det mer liknade en gummimatta."