Då och nu Kvarteret Smedjan

Robert Wahlströms fotomontage med Benzon-motiv inspirerade till ett eget försök i genren. Bilderna på kvarteret Smedjan är tagna från korsningen Industrigatan/Nobelvägen mot nordöst. Den övre är från 1970, enligt Olga Schlyters byggnadsantikvariska utredning varifrån den är lånad. Det ser ut som en Saab 95 Combi framför porten till UBA Växthusspecialisten, och en Folkabuss framför Läderfabriken Skandia/Öresund.

Läderfabriken, byggd runt 1917, hade varit en pärla för vilket gammalt industriområde i omvandling som helst. Men den brann tyvärr ner i juni 1996, efter att bland annat ha inrymt badmintonhall, tandborstfabrik och ateljéförening och - till det bittra slutet - fungerat som övningsplats för brandkåren. Nu är det en ödetomt på platsen och man har fri sikt ända bort till Ferrosans gamla pillerfabrik.

UBA Växthusspecialistens tillbyggnad ser riktigt femtiotalsfräck ut i original. Mosaikerna på tegelväggen finns kvar i ursprungligt skick. 

Industrigatan och Nobelvägen anlades 1904 och det är väl tveksamt om de korsande grusvägarna på den övre bilden kan kallas gator. Hur som helst är fotot - också det lånat från den byggnadsantikvariska utredningen - från början av 1900-talet.

Olga Schlyter: "AB S Barnekows teknisk-kemiska laboratorium var en av de tidigaste industrierna att etablera sig i Norra Sorgenfri, någon gång mellan sekelskiftet och 1912. Det låg i hörnan Industrigatan-Nobelvägen /.../. Barnekows laboratorium var grundat 1878 av den danske ingenjören Sophus von Barnekow, och man tillverkade mejeripreparat såsom ostlöpe och smörfärg (en lösning som användes för gulfärgning av smör). Verksamheten var banbrytande då det var den första att tillverka mejeripreparat industriellt. Från sent 1950-tal har företaget Uno Borgstrands AB (UBA) huserat i Barnekows gamla lokaler".

Här har det byggts till och ändrats om i omgångar, som ju ofta sker med industrifastigheter. Inget konstigt med det och man kan fortfarande ana den ursprungliga byggnaden, främst i gaveln och i de bortre fönstren mot Nobelvägen. Huset är ett fint exempel på hur gammal bebyggelse kan återanvändas för nya funktioner, istället för att bara tas bort.

Innanför takkupan mot Nobelvägen finns ett fint sammanträdesrum, med mycket mer femtiotalskänsla än vad utanpåverket skvallrar om. Här träffade jag projektsamordnare Ulrika Lundquist, Clara Norell från ISU och kulturförvaltningens representanter, innan vi tidigt i våras gick och kollade på bussgaraget. Över huvud taget är inredningen i UBA:s kontorsdel välbevarad, bland annat med mönsterslipade glasdörrar med (om jag minns rätt) tidstypiska fågelmotiv.

Logotyper

Kanske inte vad vi idag skulle kalla en logga, men klassisk skyltkonst och idag ett starkt varumärke i området trots att verksamheten sedan länge upphört. G. A. WANGEL AB. FÄRGERI & KEM. TVÄTT lyder texten i sin helhet. Enligt Malmö Stads projektledare Gunilla Kronvall vill fastighetsägaren byta ut texten - med bibehållande av typsnitt och stil - till Mölledalsgymnasiet eller liknande. Det är ju det som kommer att finnas bakom fasaden i framtiden. Det är fortfarande en öppen fråga hur det kommer att bli. Fasad mot Östra Farmvägen.

Naturinwerk var det tyska moderbolaget till AB Tripasin, som startade sin verksamhet i Kvarteret Grytan 1937/38. Mot slutet återkom Naturin som delägare. Naturin ingick i det Spanien-baserade företaget Viscofan, med tillverkning i låglöneländer som Thailand och Mexico. Tripasin lades ner 2005. Fasad mot Industrigatan.

Ferrosan, ett läkemedelsföretag, etablerade sig i området ungefär samtidigt som Tripasin och byggde successivt ut i kvarteret Smedjan. Galler för källarfönster ut mot gatan. Celsiusgatan.

Nu håller Migrationsverket till i Ferrosans gamla kontorsbyggnader. En mycket officiell och stram logga. Man förstår att den ska symbolisera något slags bro, eller måhända en förbindelse mellan människors medvetanden. För många av besökarna torde den krystade symboliken eka tomt och hånfullt. Celsiusgatan.

Den mest elaborerade loggan: mosaik på gaveln till Uno Borgstrands Aktiebolag, som sysslat med färg och växthustillbehör sedan femtiotalet. Hörnet Nobelvägen/Industrigatan.

Flitiga som myror är de tydligen på denna förpackningsanläggning. Eller så packar de myror. Industrigatan.

Den här blir man nyfiken på. Vad sysslar det här företaget med? Klatschig design, gediget: skylten är målad på en träskiva. Kvarteret Tangenten, f. d. Addo-fabriken.

Säger vad det handlar om, men man blir kanske inte så sugen på att underkasta sig en behandling hos Tre Kotor? Utsikterna att ryggraden ska se ut så där efteråt skrämmer lite. F. d. Wibergs Kappfabrik, Celsiusgatan.

Utsmyckning

Förskönande inslag är inte så vanligt förekommande i industriområdet Sorgenfri. Men på UBA Växthusspecialistens fasad mot Industrigatan finns det en fin mosaik. Den visar vad det handlar om: verktygen, glaset och blomman som frodas därbakom. Som en påminnelse - även i de mörkaste av dagar - om att solen kan komma åter.

Uno Borgstrand flyttade in sin verksamhet i hörnfastigheten Nobelvägen/Industrigatan på 50-talet. Kanske kom mosaiken till samtidigt. I alla fall finns den med på ett foto från 1970. På det fotot ser man också grannen, Läderfabriken Skandia (sedermera Öresund). Klassiska gamla fabriksbyggnader i rött tegel som hade varit guld att nu kunna omvandla till fräcka utrymmen för verksamheter och bostäder. Om de inte brunnit ner 1996, vill säga. Nu är det en ödetomt.

UBA:s byggnader har omvandlats rejält det senaste halvseklet. Ursprunget är också här en rödteglad fabriksbyggnad, som fortfarande kan anas bakom till- och utbyggnader. Från början av 1900-talet fram till femtiotalet hade S Barnekows teknisk-kemiska laboratorium sin verksamhet där. Barnekows laboratorium tillverkade mejeripreparat, till exempel ostlöpe, industriellt. Man gjorde också smörfärg, som användes för att göra smöret gulare långt före E-ämnenas tidevarv.

Källa: Olga Schlyter: Norra Sorgenfri. Kulturhistoriskt underlag inför planprogram. Byggnadsantikvarisk utredning. Enheten för Kulturmiljövård, rapport 2006:026