Då och nu Kvarteret Smedjan

Robert Wahlströms fotomontage med Benzon-motiv inspirerade till ett eget försök i genren. Bilderna på kvarteret Smedjan är tagna från korsningen Industrigatan/Nobelvägen mot nordöst. Den övre är från 1970, enligt Olga Schlyters byggnadsantikvariska utredning varifrån den är lånad. Det ser ut som en Saab 95 Combi framför porten till UBA Växthusspecialisten, och en Folkabuss framför Läderfabriken Skandia/Öresund.

Läderfabriken, byggd runt 1917, hade varit en pärla för vilket gammalt industriområde i omvandling som helst. Men den brann tyvärr ner i juni 1996, efter att bland annat ha inrymt badmintonhall, tandborstfabrik och ateljéförening och - till det bittra slutet - fungerat som övningsplats för brandkåren. Nu är det en ödetomt på platsen och man har fri sikt ända bort till Ferrosans gamla pillerfabrik.

UBA Växthusspecialistens tillbyggnad ser riktigt femtiotalsfräck ut i original. Mosaikerna på tegelväggen finns kvar i ursprungligt skick. 

Industrigatan och Nobelvägen anlades 1904 och det är väl tveksamt om de korsande grusvägarna på den övre bilden kan kallas gator. Hur som helst är fotot - också det lånat från den byggnadsantikvariska utredningen - från början av 1900-talet.

Olga Schlyter: "AB S Barnekows teknisk-kemiska laboratorium var en av de tidigaste industrierna att etablera sig i Norra Sorgenfri, någon gång mellan sekelskiftet och 1912. Det låg i hörnan Industrigatan-Nobelvägen /.../. Barnekows laboratorium var grundat 1878 av den danske ingenjören Sophus von Barnekow, och man tillverkade mejeripreparat såsom ostlöpe och smörfärg (en lösning som användes för gulfärgning av smör). Verksamheten var banbrytande då det var den första att tillverka mejeripreparat industriellt. Från sent 1950-tal har företaget Uno Borgstrands AB (UBA) huserat i Barnekows gamla lokaler".

Här har det byggts till och ändrats om i omgångar, som ju ofta sker med industrifastigheter. Inget konstigt med det och man kan fortfarande ana den ursprungliga byggnaden, främst i gaveln och i de bortre fönstren mot Nobelvägen. Huset är ett fint exempel på hur gammal bebyggelse kan återanvändas för nya funktioner, istället för att bara tas bort.

Innanför takkupan mot Nobelvägen finns ett fint sammanträdesrum, med mycket mer femtiotalskänsla än vad utanpåverket skvallrar om. Här träffade jag projektsamordnare Ulrika Lundquist, Clara Norell från ISU och kulturförvaltningens representanter, innan vi tidigt i våras gick och kollade på bussgaraget. Över huvud taget är inredningen i UBA:s kontorsdel välbevarad, bland annat med mönsterslipade glasdörrar med (om jag minns rätt) tidstypiska fågelmotiv.

Industrigatan då och nu

Foto (undre bilden): Robert Wahlström 

Jag har länge tänkt göra en serie då och nu-bilder från det gamla industriområdet. Ett försök i genren finns här, när ett gammalt vykort med Benco-verken gav inspiration.

Som väl är finns det andra som också gillar att dokumentera hur stadens gator förändras, till exempel Robert Wahlström. "Jag tar bilder när jag är ute och cyklar runt i Malmö", skriver han. Javisst - det där känner man ju igen. Resultatet av hans och andras efterforskningar och fotograferande finns att se på Facebook-gruppen Malmöbilder förr och nu. Robert menar att det tycks finnas ganska lite fotodokumentation från Malmös äldsta industriområde, men hälsar att han letar vidare.

Det framgår inte vem som tagit den äldre bilden eller när. Det är inte helt lätt att tidsbestämma den. Det är disigt och fuktigt som de flesta malmöitiska vinterdagar och i diset är alla gator grå. Benco-byggnaden - om den alls är på plats, den uppfördes på 40-talet - är utanför bilden till vänster om fotografen. I diset i bakgrunden skymtar en hög skorsten som kan ha tillhört MOHAB. Bortom Benzons kontorshus mot Industrigatan ligger det en nu riven byggand som kan ha varit en brädgård. Mittemot på andra sidan gatan skymtar i högerkanten Läderfabriken Skandia, som efter många olika användningsområden från tandborstfabrik till konstnärsateljéer till övningskåk för brandkåren brann ner på nittiotalet.

Benzon lade ner sin verksamhet på åttiotalet, så antagligen är bilden tagen ett bra tag innan dess. Rester av stickspåret ligger kvar i gatan. På den undre, nutida bilden kan man skymta ett annat stickspår som leder till Benzons fabriksgård. Här kom just färger, oljor och syror i stora cisterner - på specialtillverkade järnvägsvagnar - för att sedan tappas om i mindre tunnor inne på gården. Läs mer här.

Benco-verken

Då.

Nu.

Benco-verken.

Adressen är Industrigatan 13, byggnaden uppfördes på 40-talet. Den röda och den gröna jänkaren på vykortet står på Industrigatan, med nosarna vända västerut. Utanför vykortets nedre högra hörn, där de lummiga träden står, tog AB Benzons tomt vid.

Enligt Miljöförvaltningens rapport 7/93 av Karl-Gustav Möller, "Markundersökning i Kvarteret Brännaren, Malmö", var Benco-verken ett dotterbolag till Benzon. Bencos stora produkt var mjölkningsmaskiner. Kanske tog de över tillverkningen av den patenterade maskinen Benzona-Perfection från moderbolaget.

Den här skylten - förevigad på bloggen knegus - fanns säkert uppsatt på många lagårdsdörrar runtom i landet. Kanske finns det fortfarande någon maskin som är i bruk - eller åtminstone skulle kunna fungera om det fanns kor kvar att mjölka i stallet - men så småningom var det Alfa-Laval som tog över det mesta av marknaden för mjölkningsmaskiner och separatorer.

Tyvärr är det svårt att få fram mer ingående information om Benco-verken, till exempel när företaget grundades eller hur många anställda man hade. Inga bilder på mjölkningsmaskinerna står att finna på nätet. Det gjordes förstås bruksanvisningar och annonser, och de skulle nog gå att snoka upp om man gav sig tusan på det. En finsk näthandlare verkar ha en manual - på finska - så maskinerna var en exportartikel gångbar åtminstone i de nordiska länderna.

Benco-verken nämns inte i Rikard Smitts Malmöföretagen - förr och nu. Det var alltså bara ett av alla anonyma företag som kommit och gått i Malmös industrihistoria. Till skillnad från moderbolaget Benzon har man, enligt markundersökningen från 1993, inte ens lämnat några föroreningar att tala om efter sig. Det är ganska unikt i ett kvarter där marken är genomdränkt av kemikalier av allehanda slag.

Det finns en liten kuriös notis hos Pennspecialisten i Malmö. Här kan man läsa, i artikeln om Montblanc-pennan: "Efter krigsslutet fick Montblanc ändå svårt att leverera pennor fullt ut. /.../ Men tillverkningen i Tyskland återhämtade sig ändå rekordsnabbt. Mycket på grund av deras stora lager av reservdelar. 1951 kunde Malmöbaserade AB Benco-Verken informera alla Sveriges återförsäljare av pennor: Saknad i 10 år – nu åter i Sverige i en stor annonskampanj." Vad Benco hade för finger med i pennbranschen framgår inte.

I alla fall köptes företaget så småningom upp av Electrolux. Följande står att läsa på Tekniska Museets hemsida, avdelningen Tvättmaskiner, assistenter m. m.: "1968 köpte Electrolux Benco-verken i Malmö och kunde i och med detta presentera sin första egenproducerade golvdiskmaskin. BF 606 hette den och var en helautomatisk frontmatad golvdiskmaskin."

Då hade Benco-verken eventuellt redan flyttat från till Tygelsjö. Enligt uppgift i en uppsats vid sociologiska institutionen i Lund, Meningsskapande i det moderna arbetslivet av Petter Rudhe, 2002, ska Benco ha byggt i Tygelsjö 1966. Om hela eller bara delar av produktionen flyttades hit då framgår inte. Enligt samma källa lade Electrolux ner Benco-verken i slutet av 60-talet. De Sorgenfri-företag som prisgav sig åt de stora hajarna gick det alltså inte så bra för (jämför Addo, som under slutet av 60-talet slog sig ihop med Facit för att snart gå i putten).

Huset.

Om man jämför då och nu ser man att tiden och ombyggnaderna inte gjort Benco-byggnaden fagrare. Det bör väl vara ett hiss-schakt i underhållsfri plåt som byggts på gaveln, och så har man byggt på en våning i samma material. Likaså har man gjort praktiska vind- och regnskydd över de utbytta entrédörrarna. Någon gång, antagligen på 80-talet, har man dragit över fasaden med samma rosa färgkulör som den räknande elefanten i "Fem myror..." stoltserar med.

Med ledning av det gamla vykortet kan man tro att Bencos byggnader hade putsad fasad, men det var och är en tegelfasad. Så här ser den ut idag, från Industrigatan:

Flygeln in i kvarteret har kvar sitt typiska gula tegel omålat, och den har inte blivit påbyggd. Jämfört med vykortet verkar man ha kortat den, men det är svårt att avgöra. I mötet mellan huskropparna kan man fortfarande ana att det var en smäcker och stilren anläggning när det begav sig.

Huvudentrén. Det cirkelrunda Benco-emblemet är borta sedan länge. Men glaspartiet är kvar, och naturstensbården kring dörren har sluppit få rosa färg på sig. Idag finns Malmö Praktiska Gymnasium här.

Tack till entusiasterna som lägger upp gamla Malmöbilder på facebook. Nu har de kommit en bra bit in på Vykort från Malmö kapitel sex, och det var där jag hittade den gamla bilden med Benco-verken.