Benco-verken

Då.

Nu.

Benco-verken.

Adressen är Industrigatan 13, byggnaden uppfördes på 40-talet. Den röda och den gröna jänkaren på vykortet står på Industrigatan, med nosarna vända västerut. Utanför vykortets nedre högra hörn, där de lummiga träden står, tog AB Benzons tomt vid.

Enligt Miljöförvaltningens rapport 7/93 av Karl-Gustav Möller, "Markundersökning i Kvarteret Brännaren, Malmö", var Benco-verken ett dotterbolag till Benzon. Bencos stora produkt var mjölkningsmaskiner. Kanske tog de över tillverkningen av den patenterade maskinen Benzona-Perfection från moderbolaget.

Den här skylten - förevigad på bloggen knegus - fanns säkert uppsatt på många lagårdsdörrar runtom i landet. Kanske finns det fortfarande någon maskin som är i bruk - eller åtminstone skulle kunna fungera om det fanns kor kvar att mjölka i stallet - men så småningom var det Alfa-Laval som tog över det mesta av marknaden för mjölkningsmaskiner och separatorer.

Tyvärr är det svårt att få fram mer ingående information om Benco-verken, till exempel när företaget grundades eller hur många anställda man hade. Inga bilder på mjölkningsmaskinerna står att finna på nätet. Det gjordes förstås bruksanvisningar och annonser, och de skulle nog gå att snoka upp om man gav sig tusan på det. En finsk näthandlare verkar ha en manual - på finska - så maskinerna var en exportartikel gångbar åtminstone i de nordiska länderna.

Benco-verken nämns inte i Rikard Smitts Malmöföretagen - förr och nu. Det var alltså bara ett av alla anonyma företag som kommit och gått i Malmös industrihistoria. Till skillnad från moderbolaget Benzon har man, enligt markundersökningen från 1993, inte ens lämnat några föroreningar att tala om efter sig. Det är ganska unikt i ett kvarter där marken är genomdränkt av kemikalier av allehanda slag.

Det finns en liten kuriös notis hos Pennspecialisten i Malmö. Här kan man läsa, i artikeln om Montblanc-pennan: "Efter krigsslutet fick Montblanc ändå svårt att leverera pennor fullt ut. /.../ Men tillverkningen i Tyskland återhämtade sig ändå rekordsnabbt. Mycket på grund av deras stora lager av reservdelar. 1951 kunde Malmöbaserade AB Benco-Verken informera alla Sveriges återförsäljare av pennor: Saknad i 10 år – nu åter i Sverige i en stor annonskampanj." Vad Benco hade för finger med i pennbranschen framgår inte.

I alla fall köptes företaget så småningom upp av Electrolux. Följande står att läsa på Tekniska Museets hemsida, avdelningen Tvättmaskiner, assistenter m. m.: "1968 köpte Electrolux Benco-verken i Malmö och kunde i och med detta presentera sin första egenproducerade golvdiskmaskin. BF 606 hette den och var en helautomatisk frontmatad golvdiskmaskin."

Då hade Benco-verken eventuellt redan flyttat från till Tygelsjö. Enligt uppgift i en uppsats vid sociologiska institutionen i Lund, Meningsskapande i det moderna arbetslivet av Petter Rudhe, 2002, ska Benco ha byggt i Tygelsjö 1966. Om hela eller bara delar av produktionen flyttades hit då framgår inte. Enligt samma källa lade Electrolux ner Benco-verken i slutet av 60-talet. De Sorgenfri-företag som prisgav sig åt de stora hajarna gick det alltså inte så bra för (jämför Addo, som under slutet av 60-talet slog sig ihop med Facit för att snart gå i putten).

Huset.

Om man jämför då och nu ser man att tiden och ombyggnaderna inte gjort Benco-byggnaden fagrare. Det bör väl vara ett hiss-schakt i underhållsfri plåt som byggts på gaveln, och så har man byggt på en våning i samma material. Likaså har man gjort praktiska vind- och regnskydd över de utbytta entrédörrarna. Någon gång, antagligen på 80-talet, har man dragit över fasaden med samma rosa färgkulör som den räknande elefanten i "Fem myror..." stoltserar med.

Med ledning av det gamla vykortet kan man tro att Bencos byggnader hade putsad fasad, men det var och är en tegelfasad. Så här ser den ut idag, från Industrigatan:

Flygeln in i kvarteret har kvar sitt typiska gula tegel omålat, och den har inte blivit påbyggd. Jämfört med vykortet verkar man ha kortat den, men det är svårt att avgöra. I mötet mellan huskropparna kan man fortfarande ana att det var en smäcker och stilren anläggning när det begav sig.

Huvudentrén. Det cirkelrunda Benco-emblemet är borta sedan länge. Men glaspartiet är kvar, och naturstensbården kring dörren har sluppit få rosa färg på sig. Idag finns Malmö Praktiska Gymnasium här.

Tack till entusiasterna som lägger upp gamla Malmöbilder på facebook. Nu har de kommit en bra bit in på Vykort från Malmö kapitel sex, och det var där jag hittade den gamla bilden med Benco-verken.