En avhyvling

Det schaktas och hyvlas på ödetomten. Något är på gång. De som bor och verkar där lever farligt.

Spåren från industrieran kommer i dagen.

Lite som Pompeji. Skillnad: spåren efter den försvunna bebyggelsen är bara i dagen tillfälligt, sedan kommer de att utplånas för alltid. De nya husen och kvarteren kommer inte att referera till den struktur och de byggnader som fanns här en gång.

Nå, sådan är utvecklingens gång. Värdefulla spår efter en betydelsefull epok i Malmös historia eller "ruiner som står som förargliga monument över inledningen till den tveksamma samhällsera vi nu försöker ta oss ur" och "dekadenta industriområden" (se kommentarstråd till denna post)? Frågan är fri.

Klarade sig den här gången (lågt krypande växtlighet).

Skejtramp i farozonen. Stod dock kvar 30/6. Kan klara industrisemestern, men sedan blir det nog tufft.

Avstickare: Kafé Lilla Sorg i Folkets Park

Henning och David sköter serveringen

Under trenne dagar hade det mobila etablissemanget Kafé Lilla Sorg förlagt sig till Folkets Park och bjöd där på krossade drömmar, nypressad flyktsoda och lågmälda yttringar i flyktighetens tecken.

Den grej som drömmar krossas med

Krossad dröm med vaniljglass och syrlig hallonsås

Banditteatern bjuder in besökarna till improviserad spontanteater

En plats och ett koncept som gjorda för varann. Kanske händer det igen?

Midsommarhälsning från ödetomten

Järnvägsverkstäderna på Johanneslust, innan förtätningen.

Avstickare: förtätning Johanneslust eller Hur man får lov att riva ett mycket bevarandevärt lokstall

Johanneslusts verksamhetsområde.

Den kvartscirkelformade byggnaden nordöst om Singelgatan är ett gammalt lokstall. Just nu kan du lätt hitta sju midsommarblomster att lägga under kudden om du tar en sväng runt kåken. Här är fin ängsmark med högt gräs och busksnår. Än mer lummigt är det om man knallar över asfaltplattan framför stallet till den del av fastigheten Kirseberg 2:1 som vetter mot Johanneslustgatan. Längs gatan - som ju är en esplanad - står det bland annat kastanj, men här finns också fläder, äppelträd, humle och syren.


Byggnadsantikvarie Olga Schlyter gjorde 2006 en kulturhistorisk utredning om stallet och de andra byggnaderna i närheten, bland annat den stora verkstadsbyggnad i fastigheten Kirseberg 2:2 som nu inrymmer Friskis&Svettis. Det är den stora gråa rektangeln norr om lokstallet på kartan ovan.

Järnvägsverkstäderna uppfördes 1914-15 av Malmö Simrishamns Järnväg. "[Stallet] hade då vid sin norra gavel", skriver Olga, "ett vattentorn i rött tegel, vars bas idag finns bevarad som en del av byggnaden. Från järnvägen i väster ledde ett spår in till en vändplatta med 15 meters diameter som betjänade stallet. De elva stallportarna var i trä och deras övre del var uppglasad med småspröjsade rutor. På taket fanns flera höga, smala ventilationshuvar i plåt.

Resterna av vattentornet i lokstallets högra del.

Lokstallet är uppfört med en i exteriören synlig betongstomme, vilket är ovanligt modernt med tanke på att stallet är uppfört på 1910-talet. Mellanväggar, samt byggnadens norra del, är uppförda i tegel. Blandkonstruktioner av detta slag, där betongstomme kombinerades med fullmurade tegelväggar som delvis var bärande, var vanliga i industribyggnader på 1910-talet. Det gängse var dock att man inte lämnade konstruktionen synlig i exteriören.

Vid lokstallets norra gavel där vattentornet fanns stod en vattenkastare, det vill säga en anordning för att fylla på vatten i pannan på ångloken. Väster om vattenkastaren fanns kolbryggan, en hög ramp på vilken tippvagnar lastade med kol kördes upp för att fylla på loken. Dessa anordningar försvann sannolikt på 1950-talet då man slutade använda ånglok."

Idag råder stillhet och frid vid lokstallarna, ett slags urban pastoral i björkdungen. Så har det inte alltid varit. Olga igen:

"I järnvägsverkstäderna utfördes underhåll och reparationer på järnvägslinjens lok och vagnar. Ångloken putsades, smordes och tömdes på aska. De försågs med kol och vatten, för vilket ändamål det fanns vattentorn, vattenkastare och kolbrygga. På många järnvägsverkstäder tillverkades enklare godsvagnar, och det är troligt att det även gjordes här. Den stora verkstadsbyggnaden innehöll bland annat gjuteri och smedja.

Verkstadsområdet fungerade dock inte bara som verkstad, utan det var även den plats där åkande personal, såsom lokförare och eldare, var stationerade mellan sina pass. Verkstäderna bemannades också med personal som utförde underhåll ute på banan. Det fanns på MSJ:s område en villa med expeditionslokaler samt tjänstebostäder för maskiningenjör och lokmästare.

1950 var 86 personer verksamma på MSJ:s verkstäder samt på lokstationen vid Malmö Västra station. Det var bland annat en kontorist, 21 lokförare, 24 eldare och 13 lokbiträden. Sannolikt var större delen av dessa verksamma vid Johanneslust, eftersom lokstationen vid Västra station endast bestod av ett lokstall med tre platser."

Nu är det snart slut på områdets törnrosasömn. Vid stadsbyggnadsnämndens sammanträde i maj fanns ett ärende om bygglov för 40 radhus, och ett ärende om bygglov "för rivning av del av byggnad, återuppbyggnad samt ändring av lokstallar till bostäder" (22 stycken så kallade ateljélägenheter).

I en artikel i Skånska Dagbladet den 12:e april framgår det att det som ska rivas och byggas upp igen är 75 % av lokstallet, i stort sett allt utom tegeldelen i den norra änden. Anders Fransson, som är delägare i fastighetsbolaget Suell, menar i artikeln att betongen är i så dåligt skick att den inte går att rusta upp.

Fan tro't. När jag var där i oktober var det visserligen skräpigt och slitet, men på inget ställe kunde jag med mina amatörögon upptäcka rutten eller vittrad betong. Dessutom är mellanväggarna - varav vissa är bärande - av helmurat tegel, enligt Olgas utredning. Kanske blir det lättare att utforma lägenheterna som man vill, om man river och bygger upp ett skal som liknar originalet?

Alla handlingar hade inte inkommit vid nämndens möte, men den hade inget att erinra mot förslaget som sådant utan gav i uppdrag åt delegat vid stadsbyggnadskontoret att, då samtliga handlingar i ärendet inkommit, bevilja bygglov.


Trädraden mot Johanneslustgatan ska enligt skissen vara kvar, och det verkar som om en rund grön yta framför stallet kan påminna om den vändplatta som en gång fanns här. Takfönstren kanske faktiskt kommer att likna ventilationshuvarna på taket till den ursprungliga byggnaden - som dock alltså kommer att ersättas av en modifierad kopia. Men hur väl stämmer detaljplanen/bygglovet i sin helhet med de rekommendationer Olga Schlyter ger i sin utredning?

Sedan hon gjorde sin utredning har några byggnader redan rivits. Mellan lokstallet (6) och den stora verkstadsbyggnaden (2) fanns en dressinbod i rött tegel (4), som nu är borta. "Den är", skriver Olga, "ett exempel på hur verkstadsområdet var funktionsuppdelat med olika byggnader för olika ändamål. Med de röda tegelfasaderna och gjutjärnsfönstren har boden en industriell karaktär, och den knyter an till den teglade delen av lokstallet. Dressinboden ingår som en del i helhetsmiljön och är som sådan bevarandevärd".

Den lilla rektangeln invid Johanneslustgatan (5) var villan med expeditionslokaler och tjänstebostäder. Nu är här en stor grop. Det är här det fortfarande finns spår av en trädgård med fruktträd, syrener och annat.

Olgas slutsatser från utredningen:

"Malmö-Simrishamns järnvägs verkstäder är en mycket välbevarad järnvägsindustrimiljö. Anmärkningsvärt är hur lite bebyggelsebeståndet på området har förändrats på de snart hundra år som gått sedan verkstäderna etablerades här. /.../

Verkstadsområdet utgör en kulturhistoriskt intressant och värdefull helhetsmiljö. De olika byggnaderna utgör alla delar av helheten. Om enskilda byggnader rivs blir den historiska miljön svårare att läsa av och de kvarvarande byggnaderna förlorar sitt sammanhang. En graderad värdering kan dock göras av de enskilda byggnaderna:

Mycket bevarandevärda byggnader
• Byggnad 1: Vagnbod
• Byggnad 2: Stora verkstadsbyggnaden
• Byggnad 6: Lokstall

Bevarandevärda byggnader
• Byggnad 4: Dressinbod
• Byggnad 5: Villan

Det gamla verkstadsområdet har värden som kan utgöra en stor resurs vid en utveckling av området. Med utgångspunkt i den historiska miljön med de vackra byggnaderna finns möjligheter att skapa något nytt och intressant. Byggnaderna på området är av en karaktär som gör att de är flexibla. De är anpassningsbara till olika ändamål och de ”tål” en del utan att deras industriella karaktär går förlorad.

Följande rekommendationer gäller hur man bör hantera området i detaljplanearbetet för att de kulturhistoriska värdena bäst ska tas tillvara.

• Samtliga byggnader utom verkstadshallen (Byggnad 3) bör förses med rivningsförbud genom skyddsbestämmelser.

• Vagnboden, stora verkstadsbyggnaden, dressinboden och lokstallet bör dessutom förses med skyddsbestämmelser som reglerar att deras karaktär inte får förvanskas och att fasader i tegel inte får putsas.

• Större träd i områdets sydöstra del bör skyddas och hänsyn bör också tas till trädgårdsvegetationen vid villan.

• För att verkstadsmiljön ska bibehållas som en enhet bör ingen förtätning tillåtas inom det på kartan markerade området:

• Vid nybyggnation i området bör hänsyn tas vad gäller höjd och volym till såväl verkstadsbebyggelsen som till bebyggelsen i de intilliggande områdena."

Det hela tycks vara ett praktexempel på hur man i detaljplanearbetet verkligen inte tagit hänsyn till den byggnadsantikvariska utredningen. När utredningen gjordes ägdes Kirseberg 2:1 av Banverket. Sedan har den med all sannolikhet sålts till byggherren som ansökt om bygglovet. Jag kan inte hitta gällande detaljplan för Kirseberg 2:1 på Malmö Stads hemsida.

Den stora verkstadsbyggnaden och vagnboden på fastigheten Kirseberg 2:2 är till sina exteriörer välbevarade. Men helhetsmiljön, som redan naggats i kanten då en del av byggnaderna rivits, kommer nästan helt att gå förlorad när området förtätas.

Avstickare: Johanneslust igen

Johanneslust ligger bra till för ständiga återbesök: beläget mellan Värnhem och Bulltofta rekreationsområde och en betydligt trevligare joggingmiljö än den hårt trafikerade Sallerupsvägen.

Det är också ett industriområde i behaglig skala och med välproportionerade tegelbyggnader i den stil jag kommit att uppskatta sedan jag fick upp ögonen för dem.

Vy från Singelgatan mot söder. På andra sidan Sallerupsvägen reser sig punkthuset på Katrinetorp

Johanneslustgatan är en aveny med djupt perspektiv. Till höger bakom trädraden egnahem, till vänster döljer sig de gamla lokverkstäderna och -stallarna. Bakom oss fortsätter gatan fram till Sallerupsvägen. Längs den västra sidan av gatan har man gjort en bit ny fin cykelväg fram till Sallerupsvägen och vidare på andra sidan längs Håkanstorpsvägen - ett tecken på att det är saker på gång i området.

Om vi vänder oss 90 grader österut får vi en av dessa värdiga gula tegelbyggnader i blickfånget:

Huset ritades av August Stoltz och byggdes 1948. Från början var det Gullviks Fabriks AB, som tillverkade bekämpningsmedel. Trädgården är ovanligt genomtänkt och ambitiös och planen gjordes av Birger Myllenberg.

Nuvarande ägaren tycks också ha ett visst intresse för utemiljön. Fönstren är trevligt nog träoriginalen, fast nu börjar de bli ganska gistna på sina ställen. Här blickar vi mot Sallerupsvägen, den röda tegelbyggnaden är Hugo Åbergs industrihotell, ritat av ingenjör Carl Nordström och byggt 1953.

En bakgård att älska! Här kan man komma in till Arbetskollektivet, om man ska lämna möbler eller andra större saker till reparation.

Trapphuset i anslutning till huvudentrén är stiligt.

Tegel/kakel-detalj.

Den låga, långsträckta och lätt svängda fasaden mot Sallerupsvägen.

Singelgatan mot sydöst.

Speciellt för Johanneslust är att här finns en enklav med egnahem mellan Sallerupsvägen och Singelgatan. På bilden syns en radhuslänga till höger om gatan. Nu kommer det snart att byggas bostäder på andra sidan Singelgatan, vid lokstallarna som ligger bakom trädridån längst bort till vänster om gatan. Mer om det i nästa inlägg.

Ny översiktsplan för Malmö - ÖP2012

Dags för lite samhällsinformation på Norra Sorgenfri Nu.

Arbetet med ny översiktsplan för Malmö, ÖP2012, har startat. Översiktsplanen är ett viktigt styrdokument och blickar två decennier in i framtiden. Projektledare är Tyke Tykesson, arkitekt, författare och medarbetare på stadsbyggnadskontoret.

Enligt plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen ska fungera som vägvisare och stöd för kommunala beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Den ska också stimulera andra aktörer – offentliga, privata och ideella – i deras arbete med att utveckla Malmö.

Här finns identifierade utbyggnadsområden (Hyllie, Bunkeflostrand med flera) och omvandlingsområden: Västra Hamnen, Norra Sorgenfri, Limhamns industriområde, Järnvägsverkstäderna i Kirseberg samt Nyhamnen och Frihamnen.

Vintergatan, Nyhamnen mellan Carlsgatan och Jörgen Kocksgatan. Ett omvandlingsområde i ÖP2012...

När en ny ÖP utarbetas ska ett samråd ske med berörda parter, det vill säga myndigheter och organisationer men förstås också kommunens invånare. Syftet är att stimulera till en diskussion om stadens framtid och att alla ska få möjlighet att lämna sina synpunkter.

Samrådstiden för ÖP2012 är maj-november 2011, sedan ska ett förslag ställas ut under början av 2012 och det kommer man också att kunna lämna synpunkter på. På pappret ser planerna för dialog med kommuninvånarna bra ut. På ÖP2012's hemsida på malmo.se finns mycket information att hämta. Bland annat kan man läsa om tre temakvällar som kommer att anordnas i mitten av september.

13/9: Hur kan stadsplaneringen bidra till en socialt hållbar stad?

14/9: Hur gör vi Malmö till en tät och grön stad?

15/9: Vad gör Malmö till regionens motor?

Det går att anmäla sig redan nu på malmo.se, deltagarantalet är begränsat (följ länken till "temakvällar" ovan).

...liksom Järnvägsverkstäderna i Kirseberg.

Fler arrangemang hämtade från hemsidan:

"Stadsvandringar:
För dig som är intresserad av utvecklingen av Rosengård, Fosie och Hyllie arrangeras det stadsvandringar som kopplar aktuella projekt till den översiktliga planeringen. Datum för vandringarna är:

6/9 Fosie

19/9 Hyllie

27/9 Norra Sorgenfri - Emilstorp - Rosengård"

Glädjande nog ska det alltså vandras igen på Norra Sorgenfri! Det är inte Norra Sorgenfri Nu som arrangerar vandringen denna gång, men redaktionen hoppas förstås kunna vara på plats och rapportera om arrangemanget.

Ett omvandlingsområde vi känner väl. Här som plats för utebio sommaren 2010.

"Utställningar:
På Stadsbiblioteket, Medborgarkontoren, Form/Design Center och i Stadshusets foajé är det möjligt att ta del av kortfilmen "Hur ska framtidens Malmö se ut?" och information om översiktsplanen under sommaren och/eller hösten. Medborgarkontorens utställning går det att besöka redan från mitten av juni och under hela hösten (fram till slutet av november). På Form/Design center ingår information om översiktsplanen som en del i utställningen "Vadå Malmö" som visas under perioden 22 juni till 4 september. Mer information om övriga utställningar kommer snart."

Mycket på gång inom ramen för arbetet med ÖP2012, alltså.

Du kan ta del av gällande översiktsplan från 2000 här.

Dragörkajen och Saturnus-hörnan - en uppdatering

Som Norra Sorgenfri Nu rapporterat tidigare är detaljplanearbetet igång för Dragörkajen i Limhamn (DP 5134) och Kvarteret Intäkten på Sofielund (DP 5199). Tråden Malmö Projects på forumet Skyscraper City är som vanligt uppdaterad med mer information.

Först Dragörkajen. Det här är en skiss över tänkt framtida utformning, enligt den samrådshandling som lades fram för stadsbyggnadsnämnden i maj:

Den lilla bilden uppe till höger är mest intressant. Där ser vi, längst till vänster på kajens yttersta del mot havet, en kontorsbyggnad (den grå, triangelformade strukturen). I motsatt ände är ett höghus inritat. Det senare är förvånansvärt, för går man till hemsidan för projektet (Lars Asklund Arkitektkontor har ritat förslaget) kan man där läsa att stadsbyggnadskontoret sagt nej till ett höghus, och också till förslaget om så kallade bokaler längs kajkanten. Egentligen var det bara, enligt arkitektkontorets hemsida, kontorshuset i förslaget som vann gillande.

Men jämför man förslaget ovan med Lars Asklunds verkar det nu vara i stort överensstämmande. Den planerade byggstarten har dock blivit framskjuten, eftersom detaljplanearbetet tydligen har dragit ut på tiden. Man anar segdragna diskussioner och förhandlingar, och nu tycks alltså stadsbyggnadskontoret ha ändrat sig i frågan om ett höghus på kajen. Bra eller dåligt? Svårt att säga. Förmodligen är heller inte sista ordet sagt i frågan. Men det känns allt mer angeläget att göra en utflykt till Limhamn och se hur där ser ut idag.

Saxat från samrådshandlingen:

"Syftet med planen är att göra det möjligt att bygga bostäder med ett inslag av offentliga verksamheter på Dragörkajen i Limhamn. De allmänna kajytorna kommer iordningsställas så att ett sammanhängande stråk bildas längs med vattnet. I kajens möte med Strandgatan bildas en liten kajplats. I anslutning till kajplatsen ska det finnas centrumfunktioner. Planen möjliggör ca 140 st nya bostäder. Bostäderna utgörs av lägenheter i flerbostadshus samt parhus (12 st bostäder). Minst 30% av bostäderna ska utgöras av hyreslägenheter."

Så till Saturnus-hörnan. Malmö Projects-tråden länkar till en artikel i Skånska Dagbladet, Klassisk essensfabrik blir till nya bostäder, publicerad 22/5.

Citerat ur artikeln:

"Den klassiska essensfabriken Saturnus har stått tom länge. Men nu planeras för bostäder, kontor och affärslokaler i det klassiska kvarteret. Men den runda formen på huset skall vara kvar lovar ägarna Briggen Fastigheter AB.

– Den runda formen på huset har funnits sen fabriken byggdes på Lantmannagatan 1937 och den har vi ambitionen att försöka bevara. Sen har vi tänkt att göra området attraktivt med bostäder och olika verksamheter, säger Magnus Prochéus, fastighetschef på Briggen.

Man tänker sig att bygga cirka 40 lägenheter, troligtvis hyresrätter, med affärslokaler i bottenvåningen och kontor i delar av husen. Totalt handlar det om en yta på närmare 6000 kvadratmeter."

I artikeln kan man även läsa lite om Saturnus historia - intressant! Och intressant att se vad det blir av Briggens planer när ny detaljplan vunnit laga kraft (våren 2012 om allt går som planerat).