Vårtecken

Det är sparsmakat med vårtecken på ödetomterna. Det borde kunna finnas lite vårlökar i jorden här och var, åtminstone, men det är väl för tidigt för dem denna långa och kalla vinter. På Stäppen har en odling anlagts av Mykorrhiza - det måste ha varit förra säsongen - men där syns ännu inga tecken på liv.

Jag beger mig istället till Ellstorp och det demolerade koloniområdet invid järnvägen. Det är fortfarande isigt på sina ställen och vinden biter i ansiktet, men solen är framme. Till sist hittar jag några spirande skott:

Om jag inte tar alldeles fel är det kirskål, denna tåliga och levnadsglada växt som är så god att göra pesto på. Den är alltid tidigt framme, för att hinna växa till sig ordentligt innan andra onyttiga varelser som liljekonvalj och gullviva stuckit fram nosen.

På en plätt som röjts av finns också här början på en odling. Några bäddar har kultiverats och här har det börjat gro. Vem är det då som vill odla upp Östervärn? Jo, självklart är det trädgårdsmästargerillan som varit framme igen:


Något slags vårlök - eller kanske snarare vitlök om man ska tro odlarbloggen på Mykorrhizas hemsida - har nyss brutit sig fram ur jorden. Här finns även annat på gång:

Det är - än så länge i alla fall - en mycket lågmäld och försynt odling. Och det är kanske bäst, med tanke på uttalandet från markägaren Jernhusens representant Thomas Franzon i en Sydsvenskan-artikel september 2009: "Jag har varit ute och tittat på området. Det ser väldigt fint ut. Vi skulle kunna köra bort människorna utan vidare. Det har vi gjort med uteliggare och narkomaner i flera år. Nu är det en annan typ av människor. Så visst, odla ni. Men det får inte anta för stora proportioner. Så småningom måste de maka på sig, så enkelt är det."

Klart man blir sugen på att följa Mykorrhizas uppmaning att utöka odlingarna. Man får bara se upp för Jernhusens utsända spejare, vilkas uppdrag det är att värna äganderätten och skydda även de mest outnyttjade markbitarna från intränglingar som skumblomst och andra försåtliga växter. Men kirskålen lär de i alla fall inte rå på.