300 Park Avenue/45 East 49th Street

Regnet häller ner över East 49th Street, en anonym tvärgata till storslagna Park Avenue. På andra sidan avenyn tronar Waldorf-Astoria. På sätt och vis kan man säga att den lilla byggnaden jag ser tvärs över gatan, inklämd mellan Colgate-Palmolives imposanta skrapa och ett annat höghus på andra sidan, har adress 300 Park Avenue. Den är byggd på samma tomt som Colgate-Palmolives kontorskomplex. Men ingången är från 49:e gatan.

Det finns en anledning till att jag, bland New Yorks alla gator och hus, har stannat till just på denna plätt. Här öppnade nämligen Addo sitt kombinerade showroom och kontor 1957.

Vid det laget hade Addo varit verksamt i USA sedan början av 40-talet. Precis före Pearl Harbor och handelsblockaden lyckades det malmöitiska företaget få iväg en leverans på tusen räknemaskiner över Atlanten och kunde under hela kriget fortsätta en viss export till Amerika. Huvudkontoret för amerikanska dotterbolaget Addo Machine Company Inc. fanns sedan tidigare i New York. Addo-grundaren Hugo Agrells son Göran - eller George som han kallade sig over here - var chef.


Efter 1945 tog den transatlantiska handeln fart på allvar, när hjulen i industrin började snurra på allvar. Det var många räkneoperationer som skulle utföras och Addo var i frontlinjen vad gällde teknik och produktutveckling. Femtiotalet var Addos gyllene årtionde. Såväl den amerikanska krigsmakten som Disneyland räknade med företagets apparater. Men inte bara USA-marknaden blomstrade, hela världen låg för räknemaskinsjättens fötter. Addo-produkterna stod för svensk kvalitet. Man satsade också på fräck, modern design och på marknadsföring - nya strategier för att nå ut till kunderna. Tidningsannonser med Miss Sweden Anita Ekberg, ömt smekande multiplikationsapparaten Multo, var en anslående syn. Fotona togs av Georg Oddner.

Inte Anita Ekberg, men väl en av Malmö-flickorna med bollexercis

1957 fick Köln ett Addo-hus, där företagets produkter exponerades. Åren därefter tillkom Addo-hus i Mexico City, Chicago och Los Angeles. Addo ville att miljöerna skulle spegla modernitet och svenskhet, två begrepp som i mångt och mycket tycks ha varit synonyma vid denna tid.

Samma år som Addo-huset i Köln invigdes alltså i New York en egen kontorsbyggnad med showroom. Göran Agrell hade lyckats komma över ett stycke land vid prestigefyllda Park Avenue. Tidigare hade han engagerat den hete tjeckisk-amerikanske grafiske designern Ladislav Sutnar för att skapa The Addo House Style, "där alla former av kommunikation med omvärlden koordinerades" (Helena Kåberg i avhandlingen Rationell arkitektur). Sutnar var inspirerad av Bauhaus-skolan och maskinestetik, där den bärande idén var ett kontrollerat visuellt flöde. Uppdraget för Addo var att ge allt från Addo-X-loggan till brevhuvudena en enhetlig utformning. Addo-huset skulle genom sin design och möblering bli ett showcase för The Addo House Style och skandinavisk design. Som var inne då, liksom nu. Bland annat Bonniers och Orrefors hade också de utställningslokaler i New York vid den här tiden.

Vid utformningen av byggnaden på East 49th Street samarbetade Sutner med arkitekterna Hans Lindblom och tysk-schweiziske Oscar Nitzchke. Läget kunde heller inte varit mycket bättre. Kontorsskraporna längs Park Avenue sjöd av aktivitet och Addos försäljare - vilka utgick från kontoret - hade nära till de presumptiva kunderna.

Till slut blev kontoret för litet och Addo flyttade någon annanstans. Flygbolag som Aeroflot tog över, och på senare år har den kombinerade banken och caféet Ing Direct hållit till här. Och så trodde jag det var fortfarande. Men istället för en den kopp kaffe och de fina fotomöjligheter jag hoppats på möts jag av en stängd dörr. Ing Direct har stängt ner och ska öppna någon annanstans. Snopet, när jag kommit hela vägen från Sorgenfri för att dokumentera detta. Återstår bara att åka hem igen.

Man kan bara precis ana mezzanin-våningen i utställningslokalen. Fasaden täcktes av A-D-D-O i stiliserade jättebokstäver, fästade i fasaden med vajrar så att de tycktes sväva i fria luften.

Källa: Helena Kåberg. Rationell arkitektur. Acta Universitatis Upsaliensis, Ars Suetica 20. Taberg 2003.