Det är semestertider, och Norra Sorgenfri Nu-redaktionen turistar bland Malmös vackra industribyggnader. Färden går bland annat till Östra Hamnen. Där finns det mycket fint att titta på, bland annat några silosar vid Sydkajen och ett gulligt kontorshus liksom påhängt de höga betongkolosserna. Ursprungligen var detta foderfabriken Harald Fors & Co. Anläggningen ritades av Agriconsult 1963.
Det här huset ligger på Nubbgatan, i skuggan av Frihamnsviadukten/Västkustvägen. Inte heller här har det gått att få fram vem som är arkitekt. Skandistål, som håller till här nu, grundades 1999 och har alltså inte varit med från början. Också här har det lekts med fristående betongpelare, det ger ju fasaden en väldig lätthet i uttrycket. Hade jag varit tvungen att gissa hade det få bli på Jaenecke/Samuelson, men så enkelt kan det väl knappast vara?
Det här funkishuset intill Västkustvägen är dokumenterat i Merja Diaz' och Tyke Tykessons bok Funkis i Malmö. Där framgår det att det byggdes för AGA Faxius, men tyvärr inget om byggår eller arkitekt. På Wikipedia finns uppgiften att det ritats av Thorsten Roos - en mycket flitig arkitekt, enligt uppgift med uppemot 500 Malmö-byggnader på sitt CV. Bland annat ritade han Kronprinsen åt Hugo Åberg några decennier senare.
Det här är ett tidigt Roos-verk, från 1934. Mot Västkustvägen ser det ganska glatt ut med sin bevuxna fasad, men mot Borrgatan märks tydliga tecken på förfall. Dagsturens äldsta byggnad.
Här är det i alla fall Jaenecke/Samuelson som varit framme. Kontorshus ritat för Träbolaget i mitten av sextiotalet, beläget vid Borrgatan. Ett fräckt hus. Betong så klart, men också något så ovanligt i dessa trakter som trädetaljer i fasaden. Välhållet, vitt och snyggt. Verkar stå tomt för tillfället.
Från Sydkajen har man fin utsikt mot Öresundsverket, E-ons jättelika värmeverk vid Flintrännegatan. Enligt Tyke Tykesson och Björn Magnusson Staaf i Malmö i skimmer och skugga byggdes den äldsta delen av verket av Sydkraft i början av femtiotalet, kanske är det byggnaderna på bilderna ovan. I så fall är det Hans Westman som ritat dem. Det här är monumentalt så det förslår, dominerar till och med i ett landskap av andra kolosser till hus.
Enligt Malmö i skimmer och skugga togs verket ur drift 1993, men återstartades i mars 2009 efter ombyggnad och modernisering, nu med naturgas som bränsle.
Här är ett hus som däremot står tomt. Det är inget särskilt med det, egentligen, bara ett typiskt malmöitiskt kontorshus med horisontala rader av perspektivfönster och synliga betongkonstruktioner som eventuellt ska föra tankarna till korsvirkeslängor. Men det väcker Norra Sorgenfri Nu-redaktionens beskyddarinstinkter till liv. Tankarna går till Addo-högkvarteret intill Kontinentalbanan och till Ferrosans mest nybyggda del. Trotjänare som håller på att sjunka in i historiens mörker.
Från början var detta Allan Svenssons Färgfabriks kontor. Sent femtiotal, Thorsten Roos igen.
Översta bilden tagen från Öckerögatan, tvärs över en ödetomt, den undre från Brännögatan.
Här, granne med Frans Suell Tobaksfabrik vid Kosterögatan, har av allt att döma GlasLindberg hållit till. Företaget bildades 1904 och finns fortfarande, men har flyttat till en annan av stadens hamnar. Det verkar som om fabriken sedan övertogs av ett annat företag i glasbranschen, men nu är här inte mycket aktivitet. Kanske har de vett att hålla semesterstängt. En fin anläggning, även om man bytt ut de tidigare blå och gula understyckena till fönstren på (de blå finns kvar mot innergården, skymtas i bildens högerkant). Kontoret - där man enligt Tykesson/Magnusson Staaf utnyttjat företagets produkter - sitter ihop med en fabriksbyggnad i tegel. Återigen är Thorsten Roos arkitekten. Byggår ej uppsnokat - sent 60-tal i sitt ursprungliga utförande?
Nu har vi lämnat hamnen och hamnat på Sofielund. Detalj av fasaden på det som numera - och åtminstone sedan början av nittiotalet - är Musikhuset vid Västanforsgatan. Vad det var innan är höljt i dunkel. Västanforsgatan löper parallellt med Norra Grängesbergsgatan, som beskrivs såhär i Malmö i skimmer och skugga: "en av få platser i Malmö där man ännu 2009 kunde känna doften av stad, det vill säga en komplex blandning av olika lukter: nybakat bröd, bildäck, sågspån, kemikalier, stekos och avgaser". NGBG kan mycket väl bli föremål för en byggnadsspaning i framtiden.
Källor:
Malmö i skimmer och skugga. Tykesson, Tyke och Magnusson Staaf, Björn. Architectus Verborum, 2009.
Funkis i Malmö. Diaz, Merja och Tykesson, Tyke. Historiska Media, 2005.
Industri- och verksamhetsmiljöer i Malmö. En översiktlig inventering. Melchert, Daniel och Lund, Carola. Malmö Kulturmiljö, Malmö 2002.
Wikipedia, notis om Thorsten Roos.
onsdag 14 juli 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tack för den! Fina hus, fina bilder.
SvaraRadera/Kjell
Tack Kjell! Fler sådana här poster kan dyka upp, om läsekretsen önskar det. Tips på snygga industrifastigheter emottages också tacksamt!
SvaraRaderaNär jag flytt till Malmö cyklade jag ofta i hamnen i skiftet 80/90-tal och kikade efter fågel. Främst tofslärka som hade sin sista utpost nere på Borrgatan.
SvaraRaderaVill du få reda på arkitekter och tidigare brukare kan du gå till Byggnadsarkivet i stadshuset och be att få titta på ritningar för respektive fastighet. Där finns massor av material, stort som smått och på så pass nya byggnader ritningar från tiden för uppförandet.
Lycka till!
Johan
Johan - tack för tipset om Byggnadsarkivet! Jag ska gå dit och kolla.
SvaraRaderaJag har inte spanat efter fågel på mina utflykter, ser jag något som verkar intressant hör jag av mig. En industri- och ödetomtsflora/fauna hade varit användbar, om någon botaniskt och zoologiskt bevandrad skulle nappa på det projektet.