...

... i kvarteret Brännaren? Kanske det. Stäppen har något av allmänning över sig: en plats du tillfälligt kan ta i anspråk för ditt syfte så länge du inte går alltför långt, som att bosätta dig här - då kommer förr eller senare en bulldozer och skyfflar bort ditt hem. Nu är Stäppen som plats ganska exkluderande för den tillfällige besökaren, som lätt kan känna sig förvirrad och obehaglig till mods inför den till synes anarkistiska oordning som råder (fast egentligen finns det en ordning, bara annorlunda). Och dessutom är det ett manligt, för att inte säga grabbigt, präglat ställe. Men detta kanske inte skiljer Stäppen så mycket från andra allmänningar när allt kommer omkring. Allmänningen i byn är främst till för byborna - inte för den tillfällige besökaren - och det finns överenskomna, ofta oskrivna, regler för vad som gäller där.

En allmänning behöver inte utannonseras, de som ska känna till den gör det ändå. Att proklamera Stäppen som en fristad är ett statement ut mot Nobelvägen och omvärlden. Om det lockar fler besökare och användare hit återstår att se. Under tiden är det en fin och färgglad målning som lyser upp den just nu jämngrå staden. 

Idén om allmänningar och vad de skulle kunna vara får ständigt nya tillskott i den pågående diskussionen om den hållbara staden, till exempel här.