onsdag 26 december 2012

Blomqvist på arbetsinrättningen



Det här är familjen Blomqvist, förevigad någon gång i början av förra seklet. Kanske är bilden tagen vid arbetsinrättningen på Sallerupsvägen. Familjefadern var nämligen föreståndare där och familjen, med åtta barn, bodde i en tjänstebostad på området.

Bilden kommer från föreståndare Blomqvists barnbarn, Kim Teleman på Öland. Kim berättar att farfadern var trädgårdsmästarutbildad i Tyskland men född utanför Malmö. Han ska också ha varit trädgårdsmästare på ett slott innan han kom till arbetsinrättningen vid Värnhem. Kims pappa är alltså ett av barnen på bilden, måhända den stiligt klädde ynglingen stående längst till vänster.

När jag för några år sedan gjorde lite efterforskningar om arbetsinrättningen hittade jag inte särskilt mycket. Å andra sidan grävde jag inte djupt nog och besökte inte Malmö stadsarkiv, exempelvis. Så här skrev jag, i alla fall, i inlägget Fattiga och sjuka, danssugna och döda:

"Oscar Bjurling skriver i Stadens fattiga. En studie över fattigdom och fattigvård i Malmö, från 1956, att 'år 1899 kunde man äntligen ute på Värnhem flytta in i en stor och för sin tid mycket modärn anläggning'.

På Länsstyrelsens hemsida, avdelningen Vård och omsorgshistoria, står följande: 'I de större städerna blev försörjningsinrättningen fattiggårdens motsvarighet. Vid Värnhem i Malmö togs en försörjningsinrättning med plats för drygt 500 fattighjon i bruk 1899'.

Arbetsinrättning är också en benämning som ofta förekommer, och som säger vad det handlar om - de fattiga skulle göra skäl för brödfödan genom att utföra olika sysslor. Bjurling berättar om den unge pastorsadjunkten Hagbard Isberg, som upprörs över förhållandena på Värnhem:

'Fattigdomen i all fattigdom synes mig alltid vara, att de fattiga icke ha råd att ha känslor. Särskilt den vård, som beredes genom de större städernas anstalter, röjer mången gång bra liten respekt för de hederliga, fattiga gamlas känslor, när vi, sedan de tjänat ut, sammanföra dem i de stora anstalterna med vrak och spillror av människoliv? Visa vi oss ha respekt för de fattigas känslor, när vi låta en utarbetad, utpinad änka efter en drinkare, en kvinna, som hederligt försörjt sig och en stor barnaskara, på gamla dagar, när hon äntligen har utsikt att få lite ro, tillbringa sin levnadskväll med rumskamraters trätor och bannor till dagligt bröd?'

Pastorsadjunkt Isberg gör en tydlig åtskillnad mellan hederliga fattiga och andra grupper på arbetsinrättningen, exempelvis prostituerade kvinnor som kom från Landskrona tvångsarbetsanstalt. Ungefär som dagens socialtjänst och socialförsäkringssystem gärna gör skillnad mellan värdiga och ovärdiga klienter. Det som upprör Isberg mest, och det kan man förvisso förstå, är att de intagnas barn kunde få vistas månader och år på arbetsinrättningen innan de utackorderdes: 'Och veta vi inte, vilken betydelse även en kortare tids dåliga intryck kunna ha för ett helt människoliv?'

Så småningom blev arbetsinrättningen ålderdomshem, sedan en del av Värnhems sjukhus. Än idag står de röda tegelbyggnaderna kvar, nu är det en högstadieskola: Rönnenskolan."

Kim vill gärna ha mer information om arbetsinrättningen och om familjen Blomqvist. Hör av dig om du har något att berätta!

2 kommentarer:

  1. Hej Jörgen! Det blev bra. Hoppas att någon hör av sig nu!
    Syskonen på bilden hette (från vänster)Erik,Bertil,Edith,Anna Lisa,Ragnar,Annie,Inga och Gunnar. Min far hette Ragnar och var alltså inte den stilige unge mannen längst till vänster. Men visst är barnen fint klädda. De levde i en idyll mitt i allt det elände som måste ha utspelat sig på Värnhem. Samtidigt hade kanske tillvaron för alla dessa människor varit ännu värre om inte Värnhem funnits.

    Tror du att tjänstebostaden med fönster ut mot Sallerupsvägen fortfarande finns kvar? Den delades enligt min far av två familjer, varav den andra var en läkarfamilj Bauer.

    Ölandshälsningar / Kim

    SvaraRadera
  2. Hej Kim, Ragnar är också en stilig påg :) Jag ska vid tillfälle undersöka om tjänstebostaden finns kvar - eller om nån läsare vet. En hel del av arbetsinrättningens byggnader har rivits, men några finns kvar och är idag skola. Jag gör också en efterlysning i några facebook-grupper där det samlas mycket malmökunnigt folk.

    SvaraRadera