Stenhuggaren på Stäppen

Ting!!! Ting!!! Ting!!! Ljudet från de tålmodiga mejselhuggen ekar över Stäppen. Det är tidig söndagsmorgon och Noel är i full gång med sitt arbete. Han har kommit hit de flesta dagar i sex veckors tid för att skulptera ett granitblock han funnit på ödetomten.

Noel kommer från Zimbabwe, där han först gick i lära hos äldre mästare och sedan arbetade som skulptör i sten och trä. Han brukade arbeta med mjukare sten. "Graniten är väldigt hård", säger han. "Ett hugg märks knappast i stenen". Så det har tagit mycket längre tid än han trodde att få statyn färdig. Men Noel hoppas att den ska bli klar i tid så att han kan visa den på Malmöfestivalen.

Noel använder enkla redskap för att mana fram modern och de två barnen ur stenen: en liten handslägga, en mejsel och en borste. Sedan han kom till Sverige för två år sedan har han inte haft möjligheter att skulptera - materialet är dyrt och det är svårt att hitta ett ställe att arbeta på om man inte har pengar och kontakter.

Noel har hållit utkik efter sten när han joggat genom Malmö. När ödetomten röjdes av fick han syn på det avlånga granitblocket som bara låg här och skräpade. Och så började han komma hit och mejsla på det.

Det är alltså nödvändigheten som gör att Noel står på Stäppen och hugger. Men det ger också fördelar. Många stannar till och pratar en stund, vilket ger honom kraft att fortsätta. Det är också ett sätt att visa sitt arbete för andra och kanske väcka intresse för det. Det fungerar: Sydsvenskan skrev om skulpturen för ett tag sedan och förra veckan gjorde Metro ett reportage.

Att ta skulpturen till Malmöfestivalen blir nästa steg. Men även om det går att skönja slutresultatet är det ännu många släggslag kvar innan den är helt färdig.

Noels värv har gamla anor i trakten och är verkligen i samklang med platsens historia. Bland de första företagen som etablerades i industriområdet fanns det stenhuggerier. Lite längre österut längs Industrigatan fanns det en kvarnstensfabrik, och på andra sidan järnvägen, i Emilstorp, finns det fortfarande ett stenhuggeri där man gör gravstenar.

Tack till två uppmärksamma Norra Sorgenfri Nu-läsare, Lovisa och Petra. Lovisa upptäckte statyn när hon passerade Stäppen för några veckor sedan (hoppas du ser detta och därigenom får svar på dina frågor). Petra såg en notis i pappersupplagan av Sydsvenskan och skickade den brevledes till redaktionen. Oldschool!