Iskallt på Stäppen...

... med studenter från det internationella masterprogrammet i Sustainable Urban Planning. Bistert väder, tappra & engagerade studenter! Att missta ugnen på Stäppen för en igloo är helt begripligt i sammanhanget. (Den målade kuben i bild nedan är alltså inte ugnen/igloon, det är en soffa. Ugnen står längre österut, bortom parkeringen.)

Industrigatans förvandling

Industrigatan österut, mellan kvarteren Smedjan och Brännaren, december 2011.

I samma veva som detaljplanen för kvarteret Spårvägen klubbades i Stadsbyggnadsnämnden, fattade Tekniska nämnden beslut om den första etappen av ombyggnad av Industrigatan.

Industrigatan har under hela Norra Sorgenfri-projektets tillblivelse setts som en huvudaxel kring vilken livet i området ska kretsa. Omgjord från en ogästvänlig genomfartsled till ett trivsamt promenadstråk ska gatan ge dynamik och attraktivitet åt de nya bostadskvarteren längs den.

Den storskaliga strukturen av långa, parallella och korsande gator i området kommer att behållas (Industrigatan, Celsiusgatan och Agneslundsvägen i öst-västlig riktning och Zenithgatan, Nobelvägen och Östra Farmvägen i nord-sydlig. De idag jättelika kvarteren kommer att delas upp i mindre bostadskvarter med ett finmaskigare nät av lokalgator. Det man inte lagt någon större vikt vid under det övergripande planeringsarbetet är diagonala eller korsande stråk genom det nya kvarterssystemet - se en omfattande diskussion om stråk och attraktivitet hos YIMBY Malmö, apropå detaljplanen för Spårvägen, sist i den här posten.

Det kommer att bli en utmaning att göra Industrigatan till ett inbjudande och använt stråk. Intressenivån måste höjas rejält längs långa sträckor som idag är händelselösa och/eller avskräckande. Hur platserna längs gatan kommer att utformas blir förstås avgörande: från det planerade torget i fonden av St Knuts väg, via den stora öppna platsen runt Benzons gamla hus till korsningen vid Östra Farmvägen.

Det hela kommer alltså att ske etappvis och första etappen blir sträckningen från Föreningsgatan till Nobelvägen. Än så länge har inte Gatukontorets förslag kommit upp på Malmö stads hemsida. Enligt Norra Sorgenfri-projektets kommunikatör Lotta Hansson arbetas det nu på att samordna de inblandade förvaltningarnas kommunikation "och mer information om Industrigatan kommer att läggas upp tillsammans med information om kv Spårvägen snarast".  Det ser NSN-redaktionen förstås fram emot med spänning.

Under tiden är Gatukontoret sysselsatt med en parallell upphandling av projektering av gatorna i kvarteret Spårvägen och av Industrigatans första etapp. Gatukontorets projektledare Pernilla Theselius hoppas att det ska vara klart om ett par månader vem som får uppdragen. I upphandlingen ingår också åtgärdsförslag till sanering av Industrigatan. Det kan bli en stötesten där konsulten och Gatukontoret måste, som Pernilla säger, landa rätt. Men förutsatt att det lyckas kommer sen tidplan och konkreta ombyggnadsplaner att bli tydligare, förutspår Pernilla.

Väntans tider, alltså. Generellt beskriver Pernilla processen kring de framtida offentliga platserna i Spårvägen så här: "det verkliga arbetet med utformningen och programmeringen kan börja i och med att vi vet lite mer om vad som händer i Bussgaraget. Vi är ett team som jobbar med platserna, och det kommer även att ingå landskapsarkitekter från olika konsulter i gestaltningsarbetet. Variation, mångfald och småskalighet ska vara teman även i det offentliga rummet, och därför måste vi göra vad vi kan för att få in flera aktörer i gestaltningen" 

Industrigatan västerut, september 2009, med en lång siktlinje mot St Pauli kyrka och Turning Torso.

...

... i kvarteret Brännaren? Kanske det. Stäppen har något av allmänning över sig: en plats du tillfälligt kan ta i anspråk för ditt syfte så länge du inte går alltför långt, som att bosätta dig här - då kommer förr eller senare en bulldozer och skyfflar bort ditt hem. Nu är Stäppen som plats ganska exkluderande för den tillfällige besökaren, som lätt kan känna sig förvirrad och obehaglig till mods inför den till synes anarkistiska oordning som råder (fast egentligen finns det en ordning, bara annorlunda). Och dessutom är det ett manligt, för att inte säga grabbigt, präglat ställe. Men detta kanske inte skiljer Stäppen så mycket från andra allmänningar när allt kommer omkring. Allmänningen i byn är främst till för byborna - inte för den tillfällige besökaren - och det finns överenskomna, ofta oskrivna, regler för vad som gäller där.

En allmänning behöver inte utannonseras, de som ska känna till den gör det ändå. Att proklamera Stäppen som en fristad är ett statement ut mot Nobelvägen och omvärlden. Om det lockar fler besökare och användare hit återstår att se. Under tiden är det en fin och färgglad målning som lyser upp den just nu jämngrå staden. 

Idén om allmänningar och vad de skulle kunna vara får ständigt nya tillskott i den pågående diskussionen om den hållbara staden, till exempel här.

Ny detaljplan för kvarteret Spårvägen!

Källa: malmo.se

Så är den då till slut klubbad och klar, den nya detaljplanen för kvarteret Spårvägen (Dp 5102). Beslutet togs av stadsbyggnadsnämnden 17/10 och vann laga kraft 26/11 2013. Nu är den också länkad till från malmo.se.

Det är en stor händelse, inte bara för att den signalerar att den första utbyggnadsetappen av Norra Sorgenfri nu kan ta sin början. Själva ytan som detaljplanen omfattar, sju hektar, är respektingivande. Nio nya bostadskvarter ser det ut att kunna bli, med nya gator kors och tvärs samt nya torg och parker. Stadsbyggnadskontoret fick uppdraget att göra en ny detaljplan i november 2010, alltså tog det jämt tre år att få den färdig. Ett tjugotal byggherrar har under processen fått markanvisningar, efter ett ansökningsförfarande. Staden har under tiden gjort omfattande saneringsarbeten av marken i kvarteret.

Det har varit en hel del besvärliga hinder på vägen, varav de knepigaste förmodligen stavats Bussgaraget i planområdets nordöstra del. Ska det rivas? Ska det bli ett kulturellt center av något slag och hur ska det i så fall förvaltas? Och vem ska ta ansvar för att sanera byggnaderna? Fastighetskontoret har bedömt det hela som ekonomiskt oförsvarbart och har ansökt om rivningslov för hela den nyare delen av det som står kvar av garagen. Samtidigt har garagekomplexet ett stort kulturhistoriskt värde och spelar - i planprogrammet för hela Norra Sorgenfri - en central roll som katalysator för området.

Resultatet har blivit en kompromiss. Den nyare delen av garaget, ut mot Nobelvägen, rivs för att ge plats åt bostäder och park, medan båghallarna från trettiotalet och den tvärställda hallen från 1948, behålls.

Idéskiss Nyréns arkitektkontor. Källa: Dp 5102, Malmö stad

Volymskiss, Nyréns arkitektkontor. Källa: Dp 5102, Malmö stad.

I detaljplanen skyddas de resterande delarna från rivning. Båghallarna får det starkaste skyddet, både ut- och invändigt, medan Jaeneckes hall från 1948 kan komma att ändras rättså kraftigt vid sanering/renovering - men fasaden mot Celsiusgatan, pelarna och takbalkarna lyfts fram som särskilt viktiga att behålla.

I planen talas det om en kommande "kulturinkubator" i båghallarna, samt utrymmen för idrott och centrumverksamheter i hallen mot öster. Tanken är att verksamheten ska samspela med torg- och parkytorna kring bussgaraget och helst också med verksamheter i bottenvåningen i den låga byggnaden mot Nobelvägen: "Bussgaraget /.../ kan /.../ bli en kulturinkubator och mötesplats där allmänna och privata, ideella och kommersiella kulturverksamheter och kreativa näringar tillsammans blir en mötespunkt för människor i alla åldrar. En del av lokalerna skulle kunna samnyttjas av skolor, föreningar och andra med olika aktiviteter olika tider på dygnet. På så sätt kan olika grupper få tillgång till aktiviteter som passar dem vid olika tidpunkter. Här kan skapas en arena där gamla och unga, kvinnor och män som representanter för olika kulturintressen och olika kulturer i det mångkulturella Malmö möts".

Hur detta ska åstadkommas, i vilka driftsformer och med vilka aktörer, framgår inte av planen. Frågan har under lång tid varit en stötesten. Ska Bussgaraget vara en kommunal angelägenhet, eller ska det överlåtas till privata intressen? Och hur skulle det i så fall gå att få någon ekonomi i det? Här finns en möjlighet att släppa loss all slags kreativitet och medborgerlig entreprenörsanda, men också en stor tvehågsenhet hos förvaltningarna. I bästa fall kan Bussgaraget bli en spännande, sjudande mix av olika initiativ. I värsta fall slutar det i en stelt byråkratisk driftsform, där föreningar ska boka in sig på bestämda tider enligt ett fastlagt schema, som i vilken kommunal anläggning som helst.

Bussgaragets framtid hänger i luften, som allt annat i detaljplanen. Men om planens intentioner förverkligas kan Spårvägen bli ett attraktivt nytt och socialt fungerande bostadsområde i centrala Malmö. Exempelvis låter skrivningen om de nya parkerna lovande:

"Två nya parker föreslås, en park mellan bussgaraget och nytt kvarter mot Nobelvägen och en park mellan bussgaragets äldre delar, båghallarna och radhusbebyggelsen. Parken mellan bussgaraget och det nya kvarteret ska ha en utformning med grönska, lek, gräsmattor och träd och dess utformning ska möjliggöra upplåtelse för uteservering. Den blir en ingång till området från Celsiusgatan, en grön koppling till koloniområdet i norr, och en gemensam yta för området och för boende och verksamma vid parken. Den ska gärna utformas tillsammans med konstnärer och spegla den kultur och kreativitet som ska prägla området. Barn, unga och genusperspektiv ska tas hänsyn till vid gestaltningen. Den ska innehålla grönska, lek, uteservering, gräsmattor och träd. Ny park vid båghallarna kommer att omges av lägre bebyggelse och ges en grön och lugn karaktär med varierad växtlighet och möjlighet till flexibel användning."

Ett nytt torg vid ingången till området från St Knuts väg, med arbetsnamnet Spårplatsen, och ett torg söder om bussgaraget med arbetsnamnet Bussplan ska också tillkomma som offentliga platser. 

Utmärkande för detaljplanen är hur man genomgående framhåller vikten av att i den oregelbundna kvartersstrukturen skapa platser för socialt liv: sittplatser, mikroparker, indragningar i fasaderna, siktlinjer från gatan in i kvarteren och så vidare. Det är intentioner som det ska bli intressant att följa hur de realiseras i den kommande byggda miljön - och vilka av dessa konstruerade platser som faktiskt blir sociala mötesplatser.

När det gäller trafik följer detaljplanen det rådande idealet att inte separera bil-, cykel- och gångtrafik. De nord-sydliga lokalgatorna ska bli så kallade gångfartsgator. Gångyta och körbana ska vara integrerade, tanken är att bilarna ska anpassa farten efter fotgängare och cyklister. Första tanken är: "Varför inte göra detta till en fredad zon för gående och cyklister?" Men vid närmre eftertanke finns det en poäng med att släppa in biltrafik i området. Inte främst för tillgängligheten, utan för att bilister skapar liv i den urbana miljön. Erfarenheterna från trafikseparerade bostadsområden visar att det 1) kan bli rätt ödsligt och 2) att bilar och andra motorfordon tar sig fram där i alla fall, vilket blir en trafikfara.

Till slut några saxade citat om den kommande bebyggelsen:

"Planen ger möjlighet att bygga cirka 715 bostäder. Omkring 380 av dessa avses bli hyresrättslägenheter och omkring 250 bostadsrätter. Planen möjliggör även uppförande av ett tjugotal radhus i form av äganderätter eller bostadsrätter samt ca 15 LSS-bostäder. Upplåtelseform kan inte regleras i en detaljplan utan är kopplat till det markanvisningsavtal som Malmö stad avser teckna med respektive byggherre."

"En av planområdets tomter har tilldelats via en markanvisningstävling kring att ta fram ett förslag till bostäder för unga. Tomten innehåller en byggrätt på cirka 700 kvm BTA, vilket kan ge mellan tio och tjugo bostäder. Tävlingen vände sig till Malmö Stads samarbetspartners i Ungbo12 och baseras på tävlingsförslag i Ungbo12 och vanns av Byggvesta med ett förslag av Utopia arkitekter. Kollektivboende, grönt boende, yteffektivitet och bostäder kombinerat med andra funktioner är fyra trender som kommit fram i Ungbo12."

"Parallellt med planarbetet har ett gestaltningsprogram tagits fram i dialog med byggherrarna.Gestaltningsprogrammet ska utgöra ett stöd i bygglovsskedet när intentionerna i detaljplanen ska utvecklas vidare i utformningen av byggnadernas arkitektur. Gestaltningsprogrammet föreskriver en småskalig och varierad arkitektur där varje byggnad får sitt eget uttryck och detaljering."

Nu är Malmö stads plan att sälja av marken till de byggherrar som fått markanvisning och sedan är det i princip bara för dem att börja bygga. Om det sker redan under 2014 återstår att se.

Edit: kommentarstråd om stråk - eller snarare frånvaron av sådana - på YIMBY MALMÖs facebook-sida:

Damien Marchese Lite för mycket avhuggna stråk för min smak, man kunde ju åtminstone låtit St Knuts väg gå igenom området. Är ganska positiv i övrigt dock, kul att man börjat dela upp fastigheterna så att det är fler byggnader i samma, slutna kvarter. Dock känns det lite onödigt med radhus så centralt såklart, men det verkar ju vara hyfsat urbant ändå.

Norra Sorgenfri Nu Damien, vilka stråk är det som huggs av (förutom St Knuts väg som ju slutar vid Industrigatan)?

Damien Marchese Nu vet jag att det inte (ännu) finns några stråk att koppla till, men syd-nordliga genomgående stråk fattas helt där St Knuts väg skulle kunnat blivit en bra kandidat och det stråk som kunde blivit igenom mitten av området i öst-västlig riktning har konstig krok på slutet precis innan Nobelvägen.
Nu kanske det inte känns så mycket, men tänk te.x om man promenerade på Möllevången och var tvungen att gå i snitt 3 kvarter innan du hitta en rak väg att gå längs med för att nå ditt mål. 

Gustav Svärd Det finns många möjliga stråk som stoppas av denna plan. Stadsplanering måste ju hålla ett längre perspektiv än bara husen som står idag. Så här skulle jag nog iaf börja min planering:
Orange = stråken i området
Gul = stråkens förlängning i angränsande delar av staden, att implementeras under kommande sekel.

Jon Cederberg Det hade varit bättre om St Knutsgatan fortsatte till Celsiusgatan eftersom den i sin tur leder till/från Slussplan. Det sambandet skulle bättre integrera stadsdelen med de centrala delarna, istället för att förknippas med det sunkiga industriområde det är idag.

Damien Marchese Jon Cederberg: tror du blandar ihop industrigatan och celsiusgatan. Däremot vore det nog fördelaktigt att nagga st:pauli norra kyrkogård lite i kanten för att få till en bättre korsning Celsiusgatan/Föreningsgatan.  Gustav Svärd: Intressant karta! Har skissat på en liknande själv för inte så länge sen. Ett problem jag oftast stöter på dock är samma som i korsningen sallerupsvägen/nobelvägen i din skiss, finns det något bra exempel på 5-vägskorsningar i sverige? har sätt vissa på manhattan i google maps men det vore intressant med exempel på en svensk modell.

Jon Cederberg Just ja, det är ju Industrigatan som blir Exercisgatan.

Norra Sorgenfri Nu Gustav det är intressant & ser fint ut med en förlängning av St Knuts väg ner till hörnet Nobelv./Sallerupsg. Det är en förlorad möjlighet iom planens utformning. Jag misstänker att man inte tänkt så mycket på kopplande stråk genom planområdet - det är ju Industrigatan som är tänkt att bli stråket genom Norra Sorgenfri. Men måste ett stråk vara rakt? Det finns ett möjligt stråk från torget i St Knuts vägs ände, via den öst-västliga lokalgatan till torget vid garaget och sen genom parken till Celsiusgatan/Nobelvägen. Damien jag tycker iofs att planen påminner en del om just Möllevången - där går jag ofta, exempelvis, ett kvarter syd, sen ett kvarter väst, sen syd igen och sen väst för att komma fram. Tyvärr har rivningar/nybyggen i kvarteret Dimman etc gjort att en del gator på Möllan försvunnit, så att man ibland finner sig behöva gå längre än man vill längs en gata innan man kan snedda. Ett finmaskigt gatunät ökar valmöjligheterna.

Gustav Svärd Jo, stråk måste i princip vara raka - annars uppfattas och används de inte som stråk.

Norra Sorgenfri Nu Då blir det ju svårt i Spårvägen med antagen plan... som sagt, jag tror man låst sig vid att det är Industrigatan som ska bli stråket, som ska koppla till Exercisgatan & Slussplan o korsa Nobelvägen & Ö Farmvägen österut. Men det blir förstås inte lätt att gör den gatan till ett stråk med levande fasader, med tanke på hur det ser ut i kv Verket mittemot Spårvägen. Och diagonaler saknas, absolut, för att koppla tex St Knuts väg med Nobelvägen på att bra sätt.

Jon Cederberg Man kan inte diktera stråk. Men man kan skapa så bra förutsättningar som möjligt att de etableras i så många riktningar som möjligt. Det bästa sättet är tydligt avläsbara och gena gator med tätt intervall.

Norra Sorgenfri Nu Ja. Jag antar att man kan göra en parallell till de som stad betraktat misslyckade miljonprogramsområdena, där det finns ett oändligt antal möjliga vägar att ta sig från A till B men samtidigt, oftast, inte någon tydligt avläsbar gata med intressanta fasader att färdas längs. Plus en otydlighet kring vad som är privat och offentlig mark. Därav, med tanke på Spårvägen, borde man alltså arbeta med att göra kopplingen mellan torgen/parkerna och gatorna tydliga - i de gränserna verkar det kunna uppstå en osäkerhet om vart man ska ta sig vidare mot sin destination.

Jon Cederberg Just miljonprogramsområdens eventuella rörelsefrihet är det lite si och så med. Jag ritade ett kontor år NPNS som jobbar med utsatta kvinnor i Paris förorter och de beskrev att de områden som män kan uppleva som öppna ofta blir labytintiska att ta sig fram i för kvinnor.

Jon Cederberg Malmös fotgängarplan har också uppmärksammat detta.
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10151756211586541&set=gm.661238727260008&type=1&theater

Gåendetrafik i staden

Utdrag från Malmö Stads program för fotgängare

Tillhörande: Jon Cederberg

Norra Sorgenfri Nu Intressant Jon, tack!

Jon Cederberg http://malmo.yimby.se/.../stadens-fordelar-sammanha_1196...

Stadens fördelar - Sammanhängande bebyggelse och stråk - YIMBY Malmö

malmo.yimby.se

Stadens fördelar - Sammanhängande bebyggelse och stråk

Damien Marchese Vill bara tillägga att stråk kan vara krokiga, Malmö har ju många bra exempel, tex södra förstadsgatan, men det är när det blir 90 graders svängar och T-korsningar som det blir svårt. Dock finns det ju sånna stråk som funkar och kämpar i motvind som liknar det öst-västliga i nuvarande plan, te.x södra förstadsgatan förbi triangel torget. Dock är det ett utav malmös starkaste stråk och det stråkets svagaste punkt.

Tomas Wikström Trafikmässigt tycks man (som vanligt) ha skapat en enklav - dvs det är inte naturligt att promenera, cykla eller köra bil genom stadsdelen om man inte bor där. Den kommer att fungera som Lugnet, ungefär. Det är svårt att föreställa sig att stråk uppstår som går genom detta område.

Jon Cederberg Precis Tomas, om man använder vändplaner och på andra sätt förhindrar genomfartstrafik är det snarare enklavmässighet än stadsmässighet man eftersträvar oavsett vad man skriver och säger. 

Gunilla Kronvall Hej! Det är toppen att läsa era idéer för kv Spårvägen. Ett inlägg från arkitekten som ägnade ett par år åt att tillsammans med input från olika kloka tänkare utforma planskisserna en gång i tiden, för bakgrundsinfo; tanken (rätt eller fel kan gärna diskuteras) var att skapa ett område med bra mikroklimat och utan blåsiga gator (vindar är främst från sydost), och samtidigt ett område där man kan promenera igenom med genvägar åt olika håll och med möjlighet att variera sin väg. Ett område som i bästa fall undviker att bli monotont eller förutsägbart. Det var ett riktigt spännande skissarbete, något av det mest intressanta jag gjort som planarkitekt. Nu som färdig dp ser den lite annorlunda ut, ska tilläggas. Har ni förresten sett planskissen från 90-talet för samma kvarter? Tre gigantiska lamellhus mitt i kvarteret, utan kontakt med gatorna runtom och omgivna av markparkering för bilar... Vi var sååå glada att vi fick möjlighet att göra ett nytt förslag.
På temat raka eller inte raka stråk i stadsmiljö (bland annat) kan jag rekommendera Richard Sennetts bok Conscience of The Eye. Mycket givande läsning och inspirerande tankar om urbana miljöer.

Tomas Wikström Naturligtvis är det orättvist att som jag skjuta in mig på den svaga punkten hos en plan som har många positiva egenskaper. Det som håller på att utvecklas i Norra Sorgenfri är ett av Sveriges mest intressanta och lovande stadsutvecklingsprojekt som utlovar variation, måttlig skala, intressanta gatu- och torgrum - och förhoppningsvis också verksamheter så det verkligen blir tal om en "blandstad". Jag är också glad för att vi slapp de tre lamellhusen enligt 90-talets skiss. Det kunde ha blivit som kv Oket i Möllevången.
Det är alltid intressant med förebilder. Vancouver har ett rutnät med grova och fina maskor där trafiken inom de grova rutorna är relativt gles, lugn och långsam. Detta helt utan någon ytterligare reglering. Se utsnittet:

Jon Cederberg Det är fokus på genomfartstrafik som lett till att man istället för denna exemplariska metod har infört förortselement som vändplaner på så många ställen i rutnätsstadäder. Ett tragiskt misstag som bör åtgärdas för att bättre flöde i trafiken, mindre flaskhalsar, bättre stadsliv, mm.

Mattias Eriksson Du har rätt som vanligt Jon, såg slaget om Stockholm häromdan på svtplay och det är samma tanke, när bilarna har tillgänglighet över hela rutnätet blir det just den stad dom många vill ha, lugn trafik utan stockningar, möjlighet för organisk framväxt av affärsverksamhet, liv och rörelse. Genomfartsleder som dirigerar om och runt verkar mot dessa idéer. Men hur många förslag kommer bygga med möjlighet till affärsverksamhet i gatuplan? Om planen inte inte tillåter trafik i rutnätet blir det ytterligare ett argument att inte bygga med möjlighet för kommersiella lokaler i gatuplan eller åtminstone hörn, såvida inte kommunen villkorar byggrätten.

Jon Cederberg Kommunen är de enda som kan kräva butikslokaler i bottenplanen. Arkitekter och lekmän kan inte påverka det och byggherrar får ut mer per kvadratmeter om de bygger bostadsrätter i bottenplanen, trots att de alltid kommer att ha persiennerna fördragna som bevis på missnöje med läget.

Tomas Wikström För varje säckad tvärgata förstärks den (inte längre) anslutande gatans karaktär av trafikled. Det är baksidan av att försöka skydda bostadsenklaven från biltrafik.

Martin Svensson Jag är inte heller förtjust i säckgator men hur många sådana finns det i kv. Spårvägen egentligen? När jag tittar på den faktiska plankartan (och även illustrationsplanen även om den i mitt tycke ibland är lite otydlig i gatukorsningarna) på Malmö stads hemsida http://bit.ly/19e6X8q så hittar jag 1 gågata och 1 gc-väg som båda ansluter till industrigatan. Övriga gator tillåter vad jag kan se biltrafik, även om vissa av dem är gångfartsgator (formerly known as gårdsgata). Även torgets norra del är en gångfartsgata. Jag kan i och för sig som en generell princip tycka att det kunde finnas en poäng i att torget hade 1-2 gator längs långsidorna också men det verkar vara lite ont om plats eftersom torget är så smalt.  

Damien Marchese 1 hade varit lagom, som i en obestämd framtid skulle kunna kopplas ihop med Bertrandsgatan. 

Tomas Wikström Martin har rätt. Tittar man noga på planen är ingen av gatorna säckade. Ett par av dem illustreras som avhuggna men kommer nog inte att fungera så. Det blir intressant att se om något stråk uppstår som kopplar Båghallarna och de kommande verksamheterna där till resten av staden. Kanske kan den öst-västliga lokalgatan tillsammans med torget bli ett sådant stråk, parallellt med Industrigatan.