Nej, det är inget vandaldåd. Skruvarna är antagligen till för att förankra travertinplattorna i husets stomme innan de ska putsas över.
Ty det är vad som sker. Förlagshusets fasad ska framöver vara klädd i ljus puts. Det är en irreversibel förändring - travertinplattorna förstörs i processen.
Före och efter. De snedställda travertinskivorna under fönstren har sågats av. De nya fönstren får vanliga fönsterbleck.
"Förlagshusets byggnad från 1937 har en utpräglad funkisarkitektur med sitt platta tak, ljusa fasader och fönsterband. Fasadmaterialet travertin är ovanligt och exklusivt", skriver Olga Schlyter i den byggnadsantikvariska utredningen för Norra Sorgenfri. Byggnaden anses i utredningen omistlig på grund av sina kulturhistoriska värden.
Nu rivs inte Förlagshuset, men förändringen blir minst sagt avgörande. "Den bevarandevärda bebyggelsen i Norra Sorgenfri är av varierande skick och status", skriver Olga. "Hanteras den på rätt sätt kan bebyggelsen utvecklas och anpassas efter nya behov samtidigt som de kulturhistoriska värdena beaktas och tas tillvara".
 |
| Mot Celsiusgatan, hösten 2009. |
 |
| Den ljusa funkisputsen tar över. |
Det är mycket tveksamt om renoveringen tar till vara byggnadens kulturhistoriska värden. Visst blir den nu mer renodlat funkis, när den klassicistiska flirten raderas bort. Men det var samtidigt en stor del av poängen med det hela och travertinfasaden var unik i sin omgivning. Putsade trettiotalshus finns det redan en uppsjö av i Malmö.
Det har beviljats bygglov för fasadförändringarna, så uppenbarligen har bygglovsenheten ansett att det är ok. Jag tycker det är sorgligt att se travertinhuset, ett så speciellt inslag i den malmöitiska gatubilden, försvinna.
Ett inlägg om Förlagshuset från oktober 2009.
 |
| Oktober 2009. |
 |
| Slutet av september 2012. |
Tråkigt att den som skrivit inte har klart för sig. Huset kommer inte att putsas utan kläs med kakelplattor med i stort sett samma mönstring som tidigare.
SvaraRaderaNär jag skrev det här första inlägget utgick jag från bygglovsansökan, där fastighetsägatren ansöker om att just få putsa fasaden. Malmö Museers yttrande, där ansökan avstyrks, utgår även det från att det är en putsning det handlar om. Sedermera har fastighetsägaren - i en muntlig ändring av sin ansökan, vad jag förstår - ändrat till en kakling med "travertinliknande" kakelplattor. Uppfattningen att kakelplattorna har ett liknande utseende beror nog i hög grad på vem man frågar - kaklet har enligt min mening inte på något sätt samma struktur, lyster, färg eller mönster som travertinet.
SvaraRaderaI det efterföljande inlägget beskriver jag hela beslutsgången och dess konsekvenser, när jag fått mer information i frågan: http://norrasorgenfri.blogspot.se/2012/10/travertinfasaden-putsas-over-del-2.html
SvaraRadera