Vad händer i kvarteret Spårvägen?

Illustration lånad från en presentation av Ulrika Lundquist (Malmö Stad)

Ovanstående skiss över kvarteret Spårvägen hittar NSN-redaktionen på byggemenskap.se. Den ingår i en presentation som Malmö Stads samordnare för Norra Sorgenfri-projektet, Ulrika Lundquist, höll under en konferens i Malmö den 16:e april anordnad av Föreningen för byggemenskaper. Skissen är förstås inte att betrakta som en sanning, men kvartersindelningen bör bli ungefär som bilden visar. De delar av Bussgaraget som finns kvar idag räknar man alltså med i de framtida planerna.

Jag räknar till åtta nya bostadskvarter (den helgråa fyrkanten ut mot Industrigatan i söder tror jag är ett parkeringshus), vart och ett fördelat på 2-4 fastigheter. I slutändan ska här bli cirka 650 bostäder fördelade på 20 aktörer. Småskaligt alltså, vilket enligt planarbetena är en av nycklarna till områdets utveckling. Syftet är - enligt Ulrikas presentation - att "skapa ett område med innerstadskaraktär och stor variation". Genomförandesättet är att många aktörer ska delta i utvecklingen av området: arkitekter, byggherrar med flera.

Det man hoppas på är att "uttrycket [ska bli] mer varierat och vertikalt snarare än horisontellt". Det ska kunna bli småföretagande i mindre lokaler i husens bottenvåningar. Det ska bli möjligt med ett "mer småskaligt ägande i området, på kort och på längre sikt kan ägandet variera".

Tidsplan: den nya detaljplanen för kvarteret - eller snarare för de nya kvarteren - beräknas kunna antas i februari 2013. Byggstarten beräknas till våren 2014. Processen ska präglas av dialog mellan markägaren kommunen och byggherrarna. Det ska bildas arbetsgrupper som sysslar med frågor om ekologi, social hållbarhet, genomförandefrågor och marknadsföring.

Byggemenskaper? Enligt byggemenskap.se är det när en grupp människor "i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad".

Byggemenskaper är hett just nu - ses av många som ett sätt att öka innovationsförmågan i byggandet och bidra till en hållbar stadsutveckling. Mycket av hajpen går förstås tillbaka till byggprojektet Urbana villor i Västra Hamnen, vilket fick Kasper Sahlin-priset 2009.

Också här, i kvarteret Spårvägen, har en markanvisning gått till en byggemenskap. Vi kommer med all säkerhet att återkomma till detta projekt framöver.

Tillägg 3/5:
Signaturen Smastad har kommenterat utvecklingsprojektet i kvarteret Spårvägen på ScyscraperCitys Norra Sorgenfri-tråd:

"Tanken bakom detta projekt är att dra ner skalan i byggandet och bygga en varierad stadsdel från början. Det finns en viss oenighet om vem som kläckt själva iden från början.

I stället för att ge stora markanvisningar till stora byggherrar som bygger stora hus vill man utnyttja det kapital som finns i många av Malmös mindre fastighetsbolag. Dessa är ofta välskötta och ytterst långsiktiga och har gott om kapital i förhållande till sin storlek. Med många mindre byggrätter får man en varierad stadsdel med hög kvalitet där husen åldras i olika takt vilket ger en sammantaget bättre stadsmiljö. Man får dessutom ett betydligt bättre fokus på detaljerna i byggena. Mer Bo01 än dockan.

Nackdelen är en (mycket) mer komplex planprocess.

En intressant detalj är att det är byggherrarna som i viss utsträckning skall komma fram till vad som skall ge området dess karaktär och som skall införlivas i detaljplanen. Offentliga miljöer skall då stödja denna inriktning."