Norra Sorgenfri - en vit fläck?

Sydsvenskan inledde lördag den 24/3 sin satsning Hur mår du Malmö?

Svaret på den frågan kan förstås inte besvaras med ett enkelt eller entydigt svar. Det ska bli spännande att följa serien. Rekommenderad läsning: Rakel Chukris text om den pågående kampen om vem som är Malmös främste uttolkare. Den kampen utkämpas mellan män som Kristian Lundberg och Fredrik Ekelund. Chukri pekar på att det finns flera kvinnliga uttolkare, som Ida Börjel och Caroline Ringskog Ferrada-Noli.

I seriens inledning handlar det annars mest om den uppdelade, segregerade staden. Här finns en del prov på den svarta poesi som Per-Markku Ristilammi skrev om i sin klassiska avhandling från 1994.

Malmö är en stad som, enligt huvudartikelns ingress, "slits isär". Så här inleds - förstås - avsnittet från bostadsområdet Törnrosen i Rosengård:

"Den grönvita markisen vid vårdcentralen är svartbränd. Fönstret till pizzerian mittemot källarmoskén är krossad och lagad med tejp. Över de gula tegelhusen hänger tunga moln."

Vilken tur för dramaturgin att det var en mulen dag reportageteamet var här. Det ger liksom mer lokalfärg - eller snarare brist på färg. Upplägget för artikeln är enkelt, eller kanske snarare förenklat, för att poängen ska gå hem: det fattiga Törnrosen ställs mot det rika Bellevue.

Men ändå. De personer som intervjuas i Törnrosen ger en nyanserad bild av sitt område och fattigdomsstämpeln på det. Och den genomgång av den genomsnittliga hushållsinkomsten i Malmös delområden ger en tydlig bild av stadens socioekonomiska geografi. Sydsvenskans genomgång visar att under en tjugoårsperiod har skillnaderna mellan olika områden ökat.

Källa: Sydsvenskan 24/3, 2012

Här är halva kartan, den med Norra Sorgenfri. Eftersom ingen bor där än är det en vit fläck på just den här kartan, omgiven av fattiga och halvfattiga områden. (Vi vet ju att inkomst inte säger allt. Stor andel ungdomar och studenter drar förstås ner medelinkomsten i en stadsdel, samtidigt som det kulturella och utbildningsmässiga kapitalet kan vara stort.)

Samtidigt är Norra Sorgenfri inte en tom yta, ett vitt pappersark. Inte minst är området laddat med förväntningar, ibland sammanfallande med varandra men lika ofta motstridiga. Vilka typer av bostäder kommer att byggas här och vilka kommer att bli nybyggarna som flyttar in? Det är frågor som fastighetsägarna och de blivande byggherrarna håller på att pejla. De kan naturligtvis också påverka genom hur de väljer att bygga och för vilka målgrupper.

En annan grafik i artikeln säger att fördelningen mellan hyresrätter och bostadsrätter sett till Malmö som helhet är ungefär fifty-fifty. Det ser förstås olika ut i olika områden. I Norra Sorgenfri är det förhållande som skissas i planprogrammet 20 % hyresrätter och 80 % bostadsrätter. Det behöver inte betyda något. Billiga bostadsrätter skulle teoretiskt sett kunna vara en bättre förutsättning för ett socialt hållbart samhälle än dyra hyresrätter. Men i praktiken, när marknadskrafterna får råda, fungerar det inte så.

Det skulle vara mycket intressant att kunna flytta sig tjugo år framåt i tiden och få reda på hur kartan ser ut då.