Konsulterna

Mattias och Olof har kommit hela vägen från Stockholm till Norra Sorgenfri. De är konsulter och har anlitats av fastighetsbolaget Granen. Deras uppdrag är att luska ut vilka som kan tänkas vilja köpa lägenhet i de nya bostadskomplex som planeras i kvarteren Brännaren och Smedjan. Deras rön kan komma att påverka själva utformningen av husen - lägenhetsstorlekar och så vidare - men framför allt hur man ska utforma marknadsföringen.

Mattias har hört av sig och vi har stämt möte på Lilla Kafferosteriet. Över en kopp julblend berättar han och Olof att de haft uppdraget en månads tid och att de nu tyckte det var dags att besöka Sorgenfri IRL. De vet inte mycket om Malmö i allmänhet och Sorgenfri i synnerhet och är nu här för att, som de säger, lyssna. De har varit på Addo och träffat konstnärerna Pia Hansson och Björn Carnemalm, drivande krafter i nätverket Kzon. De har pratat med mäklare om vilka områden i Malmö som är heta.

Mattias funderar på om inte Lundabefolkningen kan vara ett intressant segment att kika på. I Lund är det svårt att hitta bostad och skulle inte folk kunna tänka sig att flytta därifrån till Malmö och fortsätta jobba i Lund? För tjugo år sedan hade svaret på den frågan blivit nej, men idag är det väl inte omöjligt. Redan är det tusentals människor som pendlar åt båda hållen varje dag. Frågan är dock vad som skulle få spekulanter att vända blicken mot Norra Sorgenfri, istället för mot områden som ligger närmre Citytunnelens stationer. Det framtida rika kulturliv som planerarna ser framför sig i sin vision? Ett sådant finns emellertid fixt och färdigt längs stråket Bergsgatan/Möllan/Ystadgatan/Sofielund.

Men att närheten till allmänna kommunikationer och andra attraktiva områden i staden blir avgörande bör vara en riktig iakttagelse. I utgångsläget är Norra Sorgenfri en rätt tom plats. Den industribebyggelse som finns kvar och är intressant för hippa verksamheter och boende är rätt sparsmakad och utspridd, inte som exempelvis längs Norra Grängesbergsgatan där det finns en sammanhållen och karaktärsfull bebyggelse. Men från Norra Sorgenfri är det nära till uppåtsträvande och livaktiga områden som S:t Knuts Torg/Folkets Park och Värnhem/Ellstorp i kvarteren runt Nobelvägen/Sallerupsvägen. I planerna för utvecklingen av Malmös infrastruktur finns en nära förestående återupplivning av stationen vid Östervärn, samt en ny lokalstation i Rosengård vid Amiralsgatan. På sikt är det inte omöjligt att det blir spårvägstrafik längs Nobelvägen, och det är inte särskilt långt till Centralstationen och högskolan.

Brännaren 19 ägs av fastighetsbolaget Granen. Här finns idag en skejtpark och en vildvuxen flora. Snart blir det bostadshus. Bilden tagen 2/9 2009.

Till priset av en kopp kaffe och en croissant vill förstås de båda konsulterna veta vad jag tror. Tja. Jag tror - som jag väl skrivit någonstans i ett tidigare inlägg - att de nya kvarteren i det som nu är kvarteret Spårvägen kan bli intressanta, medan resten riskerar att bli väldigt konventionella, storskaliga bostadsrättskvarter. Det jag sett av Granens och Riksbyggens planer motsäger inte detta. De består av fyrkantiga, rätlinjiga block: skrivbordsprodukter utförda enligt en inte alltför innovativ mall. Särskilt gäller det fastigheten Brännaren 19 i hörnet Nobelvägen/Industrigatan. Det är som om arkitekten har försökt fjärma sig så långt som möjligt från den vildvuxna, skräpiga men också organiskt levande ödetomt som finns där idag. Att Mattias och Olof först nu blivit engagerade för att sticka upp fingret i luften och ta reda på åt vilket håll vinden blåser tyder också på att man börjat i fel ände i projekteringsarbetet. Vi är långt från den baramade bygga-bo-dialog som det talas så mycket om i stadsbyggnadskontorets förarbeten.

Ruderatmark i Kvarteret Smedjan. I fonden Rönnens studentbostäder. Kanske en framtida rekryteringsbas för nybyggare i Norra Sorgenfri? Eller inte. Bilden tagen 6/9 2009.

Det är populärt att prata om berättelser. Vilken berättelse finns det om en plats, en stad, ett bostadsområde? Hur förändras berättelsen? Det är det - menar kulturgeografer såväl som mäklare - som avgör vilka som vill bo där, inte i första hand att det är nära till jobbet eller närmsta livsmedelsaffär. Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson talar mycket om att påbörja en Malmö-berättelse som handlar om social hållbarhet, nu när berättelsen om Malmö som en ekologiskt hållbar stad är på banan och sprids över världen. Att privata byggherrar skulle börja skriva berättelsen om social hållbarhet är emellertid föga troligt, och det är nog på förhand kört när det gäller Norra Sorgenfri.

Däremot borde det vara möjligt, och inte minst marknadsföringsmässigt smart, att hoppa på berättelsen om ekologisk hållbarhet. Ett nytt kapitel i den storyn kommer troligen att skrivas i före detta Kvarteret Spårvägen. Inget tyder i dagsläget på att Granen och Riksbyggen tänker i termer av gröna tak, gröna väggar, gynnsamt mikroklimat och så vidare. Det tycker jag Mattias och Olof borde ta ett snack med sin uppdragsgivare om ganska snart.