Kontinentalbanan

Sagan om Norra Sorgenfri som industriområde började med Kontinentalbanan. När denna nya järnvägsförbindelse mellan Malmö och Trelleborg invigdes 1898 gick den genom betes- och jordbruksmark. Bland annat gårdarna Sorgenfri och Agneslund låg här. Så småningom etablerades fler och fler industrier väster om den nya länken till kontinenten, Malmö oljeslageri i nuvarande Kvarteret Brännaren var tidigt ute och sedan fyllde det på. Stickspår drogs från järnvägen in i området, något som fortfarande är tydligt i den svängda formen på kvarteren Spiralen och Tangenten fastän spåren sedan länge är upprivna.
Kring sekelskiftet 1900 var det järnväg som gällde, och fler och fler svenskar ville ta tåget ut i världen. Det fanns redan, sedan 1886, en förbindelse mellan Malmö och Trelleborg men utvecklingen pressade på. 1897 sattes den moderna tyska post- och passagerarångaren Rex in på traden Trelleborg - Sassnitz. Kontinentalbanan var en supermodern skapelse som fick de bästa förutsättningar: skenorna vägde 40,5 kilo per meter - tyngst i Sverige, förstås! - och lades så gott som spikrakt i terrängen.
Det ånglok som sattes in här var också något alldeles extra, byggt 1897 och visat på Stockholmsutställningen. Det fick smeknamnet Glada Änkan och var snabbt som vinden. En legend säger att det en gång tog sig till Trelleborg på 14 minuter, vilket kräver en snitthastighet på 132,9 km/tim. Kanske hade man bråttom att hinna med den nya tågfärjan som började gå mellan Trelleborg och Sassnitz 1909. (Trots alla trainspotting-sidor på nätet har jag tyvärr inte kunnat hitta någon klockren bild på Glada Änkan.)
1933 elektrifierades Kontinentalbanan, kring sekelskiftet 2000 moderniserades den. Där den drar genom Norra Sorgenfri är den idag starkt trafikerad - alla tåg till Ystad, Trelleborg och Köpenhamn susar förbi. Lite längre söderut, i Fosieby, drar tågen till Ystad och Köpenhamn iväg på sitt håll och sen är det mest godståg som fortsätter mot Trelleborg. Men nattåget Malmö-Berlin för den stolta passagerartraditionen mot kontinenten vidare.

Källor:
"100 år med tåg till kontinenten!" av Börje Hallin. Artikel SJ-Nytt 12/1998.
järnväg.net