Samma kväll planterar Rädda Barnens frivilligledare och en stor grupp barn växter i den bortglömda jordremsan framför entrén till Framtidens hus, där man brukar samlas inför sina olika aktiviteter. Växterna har kommit hit från olika håll, skänkta av tjänstemän som arbetar i Framtidens hus och boende i området. Den gryende rabatten kommer sedan att växa till sig, med många nytillskott, under sommaren. Till slut sponsrar också centrets ägare, det vill säga hyresvärden och ägaren till marken vi arbetar på, med lite pengar för inköp av rosor och andra perenner. Kanske som en följd av att Stadsområde Söders Områdesprogram Lindängen - i samarbete med Gatukontoret - installerat robusta granitbänkar av överblivna kantblock som kombinerade sittplatser och trafikhinder, för att hindra fyrhjuliga fordon från att köra in på det privatägda centrumtorget.
Allt detta möjliggörs av små men betydelsefulla ekonomiska bidrag från Malmö stad. Gatukraft har fått en summa från stadshusets avdelning för trygghet och säkerhet, för att med olika insatser främja trygghet och trivsel i Lindängen. Områdesprogrammet samarbetar med Stadsbyggnadskontorets projekt Levande Malmö, vilket syftar till att på olika sätt byta mentala och fysiska barriärer i enlighet med Malmökommissionens slutsatser och rekommendationer.
 |
| De målade SJ-pallarna blir en central del i det offentliga vardagsrum Gatukraft gör om Lindängsplan till för en dag, under gatufesten i slutet av maj 2015. Festen är resultatet av en lång planeringsprocess där Gatukraft knutit till sig en rad samskapande aktörer: Stadsområdesförvaltning Söder genom Områdesprogrammet och Allaktivitetshuset, Rädda Barnen, VASyd, Återskapa, fastighetsägarna Trianon och Willhem, kulturförvaltningen genom Konsthallen och förskoleförvaltningen genom områdets förskolor. |
 |
| Lindängestigen är en öst-västlig axel genom Lindängen centrum. Under gatufesten blir gång- och cykelvägen till ett färggrant stråk med konsthallens gatuworkshop och förskolornas handavtrycksinstallation på tegelväggarna. VASyd anordnar kast med liten soppåse i det vita tältet - och kommer kort efter gatufesten att återkomma till Områdesprogrammet med det glädjande beskedet att man beslutat att starta sin första bemannade kvartersnära återbrukscentral, ReTuren, i Lindängen. |
 | ||
| Resultat av Levande Malmö-projektet: Områdesprogrammet får genom samarbete med Gatukontoret ett antal uttjänta parkbänkar som skulle slängas. Bänkarna renoveras av Områdesprogrammet tillsammans med boende i området. En eftermiddag i juli ställs bänkarna på Lindängsplan och målas av barn som kommer förbi. Efter detta står bänkarna kvar på torget och börjar flytta runt i centret med hjälp av dem som använder platsen. I skrivande stund finns tre bänkar på varierande platser, medan en gått sönder och ytterligare en förvaras inlåst och tas fram vid speciella tillfällen. Bänkarna - och de tidigare nämnda granitbänkarna varav två också installerats på stadens mark invid Lindängestigen - används flitigt, inte minst av flickor och kvinnor. I en ofta extremt manligt präglad miljö, som känns otrygg eller i alla fall obekväm för många att vistas i, är det ett intressant resultat av ett tillfälligt experiment med det offentliga rummet. En återstående bänk har adopterats av den kommande återbrukscentralen ReTuren, vilken invigs i mötesplats Lindgårdens lokaler i november. Bänken kommer under höstlovet att dekoreras med framtidsbilder av barn i området. |
 |
| Lägg ut en fuskgräsmatta och några kuddar på asfalten och vips blir det - självklart - spontant kuddkrig. |
 |
| Passagearbeten: entrén till Framtiden hus är anonym och tråkig men platsen framför den har med enkla medel blivit mer inbjudande. |
Den 15:e oktober antog stadsbyggnadsnämnden förslag på ny detaljplan för Lindängen centrum (Dp 5404). Planen går ut på samråd under perioden 2 november - 31 december. Den är resultatet av en flerårig samverkansprocess, där Fosie Stadsdel och numera Stadsområdesförvaltning Söder varit drivande och där stadens tekniska förvaltningar, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, grund- och förskoleförvaltningarna och områdets fastighetsägare ingått en gemensam avsiktsförklaring att driva processen mot ett genomförande. Till grund för processen ligger många års plan- och dialogarbete.
Detaljplaneförslaget möjliggör nybyggnation - bland annat av ett nytt bibliotek/kulturhus och bostäder i centrum - och en välbehövlig ny version av Högaholmsskolan. Men fokus i detaljplanearbetet ligger på att skapa en tryggare och mer attraktiv miljö som ska locka än fler människor idag att besöka centret och dess utbud av handel och service. Stadsbyggnadskontoret har haft ett nära samarbete med lokala aktörer och övriga förvaltningar i framtagandet av såväl tekniska lösningar som värdeprogram. Mycket av det konkreta arbetet har skett på plats med bas på Framtidens hus.
Samtidigt är planen just en plan, spännande i sina olika delar men också abstrakt och öppen för tolkningar. Den innebär också, om den genomförs i alla delar, en radikal förändring. De flesta - boende, tjänstemän och näringsidkare - är överens om att en upprustning av det nergångna och på många sätt otrygga centret är nödvändig. Men det handlar också om en miljö som för många är uppskattad och hemvan och där det finns kvalitéer att bevara och vidareutveckla. Risken är förstås, som alltid, att de erfarenheter och sätt att använda platsen som boende och besökare har idag förringas eller negligeras - och i förlängningen att de inte längre har någon tillhörighet där när området börjar utvecklas.
I det senaste numret av tidskriften Arkitektur (6/2015) refererar chefredaktören Dan Hallemar i sin ledare till en ny bok av Catharina Thörn och Katarina Despotovic: Den urbana fronten. En dokumentation av makten över staden. Författarna har följt utvecklingen i Kvillebäcken, ett tidigare industriområde på Hisingen i Göteborg som nu ska bli ett nytt citynära bostadsområde. Av Hallemars text förstår man att författarna är mycket kritiska till hur de som varit verksamma i området behandlats och hur deras berättelser och verklighet tagits tillvara i utvecklingsprocessen - eller snarare inte. Han menar att de konfliktytor som blottas är giltiga för många urbana områden som står i begrepp att exploateras för att möta städers önskemål om nya, attraktiva lägen för bostäder och handel.
Lindängen har under minst tjugo år varit föremål för förstudier och dialogarbete om en fysisk förändring. Här är problemet inte en våldsam exploatering, utan snarare att inget alls hänt mer än att centret blivit mer nergånget. Det i sin tur har satt markanta spår i de boendes tillit till att det någonsin kommer att ske en förändring och genom åren har många boende, näringsidkare och samhällsaktörer dragit iväg, inte för att de blivit bortmotade utan på grund av vad de upplevt som en ständig negligering.
Kopplingar:
Nu, när en förändring i Lindängen centrum är om inte ett faktum så i alla fall närmre än någonsin, finns möjligheten för staden att göra något annorlunda än vad man tycks ha gjort i Kvillebäcken och på många andra ställen. Samrådet kommer förhoppningsvis - med draghjälp av uppstarten av ReTuren och fortsatta tillfälliga experiment i hur det offentliga rummet kan användas och skapas - att resultera i ett samtal mellan en rad aktörer och boende kring hur den fysiska miljön ska gestaltas. Planen lämnar ett utrymme för hur de offentliga platserna kan inredas på ett flexibelt sätt och tas i anspråk av olika grupper och tillfälliga installationer. I utformningen av det framtida Lindängen centrum finns stora chanser att koppla till och samarbeta med de medborgardrivna initiativ som redan finns i Lindängen och till de engagerade samhällsaktörer från olika sektorer som är verksamma här.
Vad talar för att chansen kommer att tas? Förutom att förutsättningarna redan finns på plats är det två saker, en trendspaning och en konkret lönsamhetskalkyl.
Nordic City Network, där Malmö ingår som en av ett drygt 15-tal städer och där vår stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson sitter som ordförande, ägnade sin senaste konferens åt nya urbana gemenskaper. Till grund för arbetet låg en inventering av en mängd sådana gemenskaper i medlemsstäderna. Ett av exemplen som lyftes fram från Malmö var Gatukraft Lindängen och deras trygghetsskapande arbete i sin närmiljö. Nätverket deltog också på konferensen, som hölls i Aarhus. Många av gemenskaperna utgår från en plats, till exempel sina kvarter, och arbetar på olika sätt för att förändra dem eller - i lika hög grad - synen på dem.
Att konferensen hölls i Aarhus var kongenialt. Här finns många exempel på hur platser upplåtits för grupper och enskilda att ta i anspråk för tillfälliga aktiviteter och verksamheter, såväl kommersiella som icke-kommersiella. Det var också tydligt att staden inte bara uppmuntrade detta utan också på olika sätt var en aktiv aktör och medskapare i processerna - även ibland finansieringsmässigt vilket ju ofta kan vara en förutsättning. Godsbanen. Institut for (X). Sager der samler
Gatukraft fann bland annat Institut for (X) och ett av boende målat kvarter i Stavanger mycket inspirerande. Vid flera tillfällen fälldes kommentarer från andra svenska deltagare i konferensen om att den här öppenheten för det tillfälliga, delvis självorganiserande och till synes anarkistiska, nog är typiskt dansk och att en liknande vilja att ta offentligheten i anspråk inte finns i Sverige. Det stämmer förstås inte. Däremot kan det i Danmark - och i många andra länder - finnas en starkare tradition av att ta makten i egna händer. Och framför allt en beredskap från maktens sida att överlåta en del av sagda makt till medborgarna, eller åtminstone underlätta för dem att utöva sitt aktiva medborgarskap.
Nästa Nordic City Network-arrangemang hölls i Malmö, en förkonferens till nästa års UNHabitat- konferens på temat Liveability. Även här handlade en stor del av exemplen och diskussionen om medborgarnas möjlighet att ta det offentliga rummet i anspråk, utforska dess möjligheter och påverka dess användande, som en viktig del i kapacitetsskapande och utövande av ett aktivt medborgarskap. Ett nyckelord här är co-creation, det vill säga att urbana gemenskaper och företrädare för det offentliga inte bara samarbetar utan faktiskt samskapar platser på lika villkor. Detta för att undvika att staden lämnar över ansvaret för viktiga samhällsfunktioner åt civilsamhället och också för att minska risken att starka grupperingar exkluderar andra. En slutsats från konferensens moderator Christer Larssons var att vi - Malmö stad - måste bli mycket bättre på att våga involvera medborgare för att de med sitt engagemang, sin kunskap och sina erfarenheter ska vara med och påverka det offentliga rummet och dess gestaltning.
Det var trenden. Den krassa ekonomiska kalkylen för oss tillbaka till Lindängen. Här bygger fastighetsägaren Trianon nya bostäder, det första som byggs i området på nära fyrtio år. I nämnda nummer av Arkitektur skriver Trianons vd Olof Andersson om projektet. I sitt lägenhetsbestånd på Vårsången har Trianon länge haft filosofin att anställa personal bland de boende, vilket bland annat lett till att skadegörelsen minskar. Samma princip gäller för nybygget: att i samarbete med Områdesprogrammet och Arbetsförmedlingen Bryggan, som finns lokalt i Framtidens hus, boende i området ska får arbete genom projektet.
Det handlar förstås om att få en värdeökning på sina fastigheter och investeringar, men Olof Andersson är mycket tydlig i vad som är framgångsfaktorer: "Arbetet har skett i samverkan med Malmö stad på olika nivåer: projektarbete, rekryteringar och markpriser. /.../ Men för att åstadkomma riktig förändring måste man också samverka med boende i området och deras organisationer och föreningar."
I experimenterandet och utprovandet finns förstås alltid risken för misslyckande och besvikelse. Men om det finns en grund av tillit och förtroende, mellan individer och organisationer, blir också toleransen och tåligheten för misslyckanden större. Tänk om samskapande och kapacitetsskapande, två komponenter i det som gör staden levbar, skulle få råda i det framtida Lindängen centrum och för människorna som befolkar det - visst hade det varit kul?
Hållpunkter under samrådstiden:
19/11 på eftermiddagen: dialogmöte på Lindgården med berörda förvaltningar
25/11 på eftermiddagen: invigning av återbrukscentralen ReTuren, Lindgården
11/12 på eftermiddagen: Jul på Lindängen
