Staden och naturen

Grannskapsodling, Drottninghög.

I några av Helsingborgs bostadsområden, bland annat Drottninghög och Planteringen, finns sedan ett par år grannskapsodlingar, som drivs av boende i samarbete med Helsingborgs stad. På Högaholmsskolan i Malmö finns projektet Bärfis – elever och pedagoger arbetar tillsammans med föreningen Permakultur med att odla upp skogsträdgården Mullbärsbacken i ett närbeläget parkområde. En del av skolgårdens asfalt har brutits upp och blivit en kuperad lekplats med träd och buskar.

Det här är bara några av en mängd småskaliga, lokala exempel på hur man för in odling och natur i det urbana landskapet. Dessa projekt kan utan tvekan ha stor betydelse för människors engagemang i sin närmiljö, för social hållbarhet och ökad kunskap. Men de har marginell eller ingen betydelse för stadens matförsörjning eller för dess ekologiska fotavtryck i ett globalt perspektiv.

Tvärtom lever vi i det stora hela kvar i en föreställning om att staden och landsbygden är väsensskilda. Industri, tjänsteproduktion och handel finns i den tätbefolkade och asfalterade staden, som är beroende av mat och råvaror som produceras på landsbygden och transporteras dit. På landet finns även naturen. I takt med att urbaniseringen fortsätter i oförminskad takt medför denna ordning dock en rad problem. Förutom städernas egna koldioxidutsläpp innebär en globaliserad landsbygd transporter med stor miljöpåverkan. Monokulturer i jord- och skogsbruk medför att jordar utarmas och den biologiska mångfalden minskar – det blir helt enkelt inte så mycket natur kvar på landet heller.

Ekologer och biologer har hittills ägnat staden relativt lite uppmärksamhet. Men allt tyder på att intresset för staden som ekosystem kommer att explodera. Ett aktuellt exempel är TV-serien Naturopolis, som nyligen sändes i SVT Kunskapskanalen. Serien handlar om hur städer blivit allt mer sårbara i takt med att de ”glömt bort sin geografi”, men också om hur exempelvis New York och Paris söker vägar för att jobba med naturen, istället för mot den, för att undvika naturkatastrofer.

Men vi behöver inte gå längre än till de skånska städerna. Höstens plötsliga skyfall med översvämningar i bland annat Malmö som följd och återkommande, extrema värmeböljor är exempel på utmaningar som måste tacklas. Det handlar inte längre om en diffus omsorg om planeten, utan mycket konkret om att vara en säker och attraktiv plats att leva på.

Nummer 2/2014 av klimatmagasinet Effekt har staden som tema. Här refereras till den FN-stödda rapporten Urbanization, Biodiversity and Ecosystem Services: Challenges and Opportunities (Elmqvist m fl, 2013), som är den första samlade forskarinsatsen kring hur den urbana tillväxten påverkar ekosystemen och hur städer kan och måste ställa om för att bli ekologiskt hållbara.

En av rapportens författare - Thomas Elmqvist, professor vid Stockholm Resilience centre – menar att en av de viktigaste, och också enklaste, åtgärder städer kan göra är att plantera träd. Genom att skapa gröna stråk och bryta upp asfalten vinner man många fördelar. Förutom att det ökar välbefinnandet hos invånarna minskas effekterna av temperaturökningar. En trädplantering med öppen jord kan leda bort vatten på ett helt annat sätt än hårdgjorda ytor och avloppsbrunnar.

Dessa och liknande så kallade ekosystemtjänster behöver, enligt rapporten, få en allt viktigare roll i städernas liv. På köpet kan komma en ökad biologisk mångfald och möjligen också en livsmedelsproduktion att räkna med på uppodlade ytor som tak, balkonger och spillytor. Kort sagt tycks stadens framtid ligga i att återta den funktionella naturen istället för att bygga bort den och försöka hålla den i schack med konstlade åtgärder.

Jag tippar att odlarna i Helsingborgs bostadsområden och eleverna på Högaholmsskolan kommer att sätta spadarna i jorden så snart tjälen gått ur den. Vi bör se dem som pionjärer, i väntan på att stadsplanerare och andra beslutsfattare hinner ifatt. Och kanske borde vi också fundera på att plantera ett träd på någon väl vald plats i staden.

En något kortare version av krönikan publicerades 16/1 i HD, se här.

Senaste avsnittet av podcasten Staden berörde samma ämne, lyssna här. 

Nyplantering av fruktträd under Skogens dagar 2014, Lindängelund.

Höstvete, odlingsterrasserna Lindängelund 2014