Avstickare: H+, Helsingborg V

Fjärde och sista artikeln om H+ har publicerats i Helsingborgs Dagblad. Om hur projektorganisationen arbetar för att skapa dialog med medborgare och andra aktörer, bland annat genom tillfälliga konstnärliga yttringar på olika platser i området.

Oceanpiren, Magasin 405.

Reningsverket.

Från Oceanpiren österut, dockan.

Oslopiren med Osloterminalen, vy mot söder.

Pelletsladan, med bränsle till värmeverket.

Hamnen.

Före detta sockerbruk, numera IKEA-kontor, i förgrunden. Därbakom hamnkontoret.

Omvänt.

Containerhamn.

Lokverkstäder, Gåsebäck.

Här tar H+-projektet sin början, med nergrävandet av järnvägsspåren i en tunnel söderut från Knutpunkten. På sikt ska den hårt trafikerade genomfartsleden Järnvägsgatan bli en stadsgata med - hoppas man - spårvägstrafik.

Avstickare: H+, Helsingborg IV

Dags för tredje artikeln om H+ i Helsingborgs Dagblad. Den har fått rubriken Drömmen om den levande staden och handlar om Gåsebäck - ett industriområde med gamla anor som nu står inför gradvis och långsam utveckling och förnyelse. Det där känner vi ju igen och det känns onekligen hemtamt att röra sig i området. Tätare än Sorgenfri, småskaligt, vissa gator har en trevlig stadsmässighet som påminner om Norra Grängesbergsgatan.

Kvarnstensgatan.

Kvarnstensgatan, en gång i tiden inrymde dessa två byggnader Kärnkaffe.

Kärnkaffe på 40-talet - den först uppförda byggnaden, till höger på bilden från nutiden. Tornet är borta.

"Banankompaniet"

Elegant.

En del byggnader är nergångna och skulle behöva en kärleksfull hand, som det fina vita funkishuset som en gång hyste Svahns Tryckeri. Här och i några andra fastigheter fanns det en bostadsdel med några lägenheter, kanske för ägaren och verkmästaren, och en verksamhetsdel.

Den lummiga Motorgatan, Svahns Tryckeri i fräck men förfallen funkis.

Helsingborgstegel.

Lions fabriker. Den äldsta delen var från början en färgfabrik, sedan gick man över till att producera prydnadsblommor i siden. Som mest jobbade 280 personer här.

Bakgård, Lions fabriker.

Nu ligger Gåsebäck inklämt mellan motorlederna och järnvägen, men läget kommer på sikt att förändras när järnvägen grävs ner i en tunnel och de hårt trafikerade infartsvägarna görs om till stadsgator.

Lokverkstäder.

Lokverkstäderna på 40-talet. Det bör vara en vy mot nordväst. Den tegelbyggnad som skymtar bakom lokstallarna, lite till vänster om mitten av bilden, måste vara det hus som idag nästan touchas av Södergatsviadukten i höjd med takfoten.

Brandstation, byggd på 40-talet, i korsningen Malmöleden/Södergatsviadukten (trafiklösningar byggda på 60-talet)

Brandstationen nybyggd.

Brandstationen från Motorgatan.

Gåsebäck är ett undanskymt och till synes bortglömt område, men det visar sig när man nämner det att det har många vänner bland arkitektur- och kulturhistoriskt intresserade människor. Idag finns det inget bevarandeprogram för området, men tillförordnade stadsantikvarien Mia Jungskär hoppas att arbetet med att ta fram ett sådant kan starta till hösten.

Det ska bli spännande att se vad det arbetet resulterar i.

Karin Gustavsson, dåvarande stadsantikvarie i Helsingborg, skrev 2002 den mycket läsvärda rapporten Kulturmiljöer i Gåsebäck. De svartvita bilderna ovan är hämtade därifrån.

Avstickare: H+, Helsingborg III

Igår publicerades den andra i en serie artiklar om stadsförnyelsen i Helsingborgs södra delar, H+, i Helsingborgs Dagblad. Den handlar om ett planerat "blågrönt stråk" som - med hjälp av parker och kanaler - ska förbinda de olika delarna av området och sträcka sig från inlandet i sydost till kajerna i nordväst.

Ett av två värmeverk i hamnområdet. Detta är förmodligen det äldsta, som nu fungerar mest som reserv. Ligger nu i en motorvägskorsning, men kommer i framtiden att ligga i kanten av det blågröna stråket - om det inte rivs.

Ett före detta husarregemente, numera Rönnowska yrkesskolan. Regementets byggnader ligger numera på båda sidor av Bredgatan, som någon gång på 60- eller 70-talet förlängdes genom husarområdet för att underlätta för biltrafiken. På sikt kommer Bredgatan att bli en bilfri kanal och Husarplatsen att bli centralpunkten i det blågröna stråket.

Fler husarbyggnader, på andra sidan Bredgatan från Rönnowska skolan sett. Fram tills helt nyligen var det slakteri här. I bakgrunden - på andra sidan Järnvägsgatan/Malmöleden - det höga HSB-huset på Söder.

De gamla husarkasernerna är till det yttre välbevarade, och tanken att använda dem och platsens historia för att ge området en ny identitet är bärande i H+-visionen.

Kraftiga barriärer: Södergatsviadukten och järnvägen. Här kommer järnvägen att gå i en tunnel, för att komma upp i dagen strax söder om denna punkt (vänsterut sett från kamerans position). Här kommer det blågröna stråket att etableras.

Södergatsviadukten.

Södergatsviadukten och Jutan, en gammal jutefabrik som numera fungerar som kombinerad boule- och skateboardarena i fritidsförvaltningens regi.

Södergatsviadukten och Jutan, mot norr (det vill säga Söder).

Jutefabriken på 40-talet. Bilden lånad ur en rapport från 2002, Kulturmiljöer i Gåsebäck, skriven av dåvarande stadsantikvarie Karin Gustavsson.


När järnvägen grävts ner och Järnvägsgatan rätats ut kommer Södergatsviadukten så småningom att bli överflödig. Vad ska hända med den då? Ska den rivas? Eller kanske bli en uppodlad park à la The High Line på Manhattan?

Avstickare: H+, Helsingborg II

Med början igår publicerades den första av mina artiklar om stadsförnyelseprojektet i södra delarna av Helsingborg, H+, i Helsingborgs Dagblad. Den handlar om planerna på att bebygga ett par pirer i hamnen med bostäder. Nedan några bilder från Oceanpiren och Oslopiren.

Oceanpiren norrut: här ska byggas bostäder. Det grå magasinet med valvbågarna är ritat av Sten Samuelsson. Det kommer med all sannolikhet att rivas. Den lilla tegelbyggnaden framför magasinet kommer att bevaras.

Oceanpiren: hamnmagasin som ska sparas.

Oceanpiren: till vänster magasin signerat Sten Samuelson, kommer att rivas. På andra sidan färjeinfarten - på en annan pir - ligger Parapeten, utställningsbyggnaden från H55.

Från Ocveanpiren österut: docka vid den inre bassängen, därbakom Gustav Adolfskyrkan på Söder.

Från Oceanpiren söderut (vänster till höger): Hamnkontoret, värmeverket, reningsverket.

Osloterminalen. Nu står den tom. Kanske kommer den att rivas, men tycks som gjord för framtida konserter och utställningar.

En bit brutalt skön öststatsestetik på den yttersta bastionen mot Öresund.

Från Oslopiren söderut: värmeverket och pelletsladan i form av en toblerone-ask.

Lager på lager från Oslopiren: på andra sidan hamnbassängen Magasin 405 på Oceanpiren, därbakom kran vid dockan, därbakom sjukhuset uppe på Landborgen.

Bakom containrarna: före detta Tretorn, numera Campus Helsingborg och H+ högkvarter SHIP. Gustav Adolfskyrkan på Söder i bakgrunden.

Avstickare: Gruvbygd II

Här, i Efter Arbetet, kan du läsa min artikel om det skånska gruvbältet.

Bjuv, Schakt III (också känt som Schakt Greve Strömfelt), nerlagt 1979:






Bostadsområdet Freden i Bjuv, gruvarbetarbostäder byggda 1916-20:

Det lilla uthuset mellan bostadshusen är en kolbod

Schakt Malmros i Risekatslösa:

I bakgrunden slagghögen, "Bonken" kallad

Utsikt från Bonken - landsbygd och industrilandskap (Billesholm) i ett

Nyvång, Schakt Cerwin och den imponerande slagghögen:

70 meter hög hög

Möte på toppen

Slagghögens branter är besvärliga

Lite till från Skrombergaverken: