Det här är familjen Blomqvist, förevigad någon gång i början av förra seklet. Kanske är bilden tagen vid arbetsinrättningen på Sallerupsvägen. Familjefadern var nämligen föreståndare där och familjen, med åtta barn, bodde i en tjänstebostad på området.
Bilden kommer från föreståndare Blomqvists barnbarn, Kim Teleman på Öland. Kim berättar att farfadern var trädgårdsmästarutbildad i Tyskland men född utanför Malmö. Han ska också ha varit trädgårdsmästare på ett slott innan han kom till arbetsinrättningen vid Värnhem. Kims pappa är alltså ett av barnen på bilden, måhända den stiligt klädde ynglingen stående längst till vänster.
När jag för några år sedan gjorde lite efterforskningar om arbetsinrättningen hittade jag inte särskilt mycket. Å andra sidan grävde jag inte djupt nog och besökte inte Malmö stadsarkiv, exempelvis. Så här skrev jag, i alla fall, i inlägget
Fattiga och sjuka, danssugna och döda:
"Oscar Bjurling skriver i
Stadens fattiga. En studie över fattigdom och fattigvård i Malmö,
från 1956, att 'år 1899 kunde man äntligen ute på Värnhem flytta in i
en stor och för sin tid mycket modärn anläggning'.
På Länsstyrelsens
hemsida, avdelningen Vård och omsorgshistoria, står följande: 'I de
större städerna blev försörjningsinrättningen fattiggårdens
motsvarighet. Vid Värnhem i Malmö togs en försörjningsinrättning med
plats för drygt 500 fattighjon i bruk 1899'.
Arbetsinrättning är också en benämning som ofta förekommer, och som
säger vad det handlar om - de fattiga skulle göra skäl för brödfödan
genom att utföra olika sysslor. Bjurling berättar om den unge
pastorsadjunkten Hagbard Isberg, som upprörs över förhållandena på
Värnhem:
'Fattigdomen i all fattigdom synes mig alltid vara, att de
fattiga icke ha råd att ha känslor. Särskilt den vård, som beredes genom
de större städernas anstalter, röjer mången gång bra liten respekt för
de hederliga, fattiga gamlas känslor, när vi, sedan de tjänat ut,
sammanföra dem i de stora anstalterna med vrak och spillror av
människoliv? Visa vi oss ha respekt för de fattigas känslor, när vi låta
en utarbetad, utpinad änka efter en drinkare, en kvinna, som hederligt
försörjt sig och en stor barnaskara, på gamla dagar, när hon äntligen
har utsikt att få lite ro, tillbringa sin levnadskväll med rumskamraters
trätor och bannor till dagligt bröd?'
Pastorsadjunkt Isberg gör
en tydlig åtskillnad mellan hederliga fattiga och andra grupper på
arbetsinrättningen, exempelvis prostituerade kvinnor som kom från
Landskrona tvångsarbetsanstalt. Ungefär som dagens socialtjänst och
socialförsäkringssystem gärna gör skillnad mellan värdiga och ovärdiga
klienter. Det som upprör Isberg mest, och det kan man förvisso förstå,
är att de intagnas barn kunde få vistas månader och år på
arbetsinrättningen innan de utackorderdes: 'Och veta vi inte, vilken
betydelse även en kortare tids dåliga intryck kunna ha för ett helt
människoliv?'
Så småningom blev arbetsinrättningen ålderdomshem,
sedan en del av Värnhems sjukhus. Än idag står de röda tegelbyggnaderna
kvar, nu är det en högstadieskola: Rönnenskolan."
Kim vill gärna ha mer information om arbetsinrättningen och om familjen Blomqvist. Hör av dig om du har något att berätta!
