Jimmy har spårat Mustangens tidigare ägare. Bilen exporterades som ny över Atlanten och registrerades den 26.e mars 1965 på Malmö Wienerkorvfabrik, som tjänstebil åt fabrikschefen Gunnar Lundin.
Inte Gunnar Lundin vid sitt nyförvärv, men en samtida reklambild. Publicerad med tillstånd av Jimmy Nilsson. |
Så där gled han omkring i Malmö i sin nya bil, Gunnar. "Han körde förmodligen med hatt", skriver Jimmy, "att döma av innertaket som byttes ut tjugo år senare". Bilen på bilden ovan är krämfärgad, men Gunnars exemplar var Wimbledon White. Hans Mustang måste ha synts ofta på Östra Farmvägen.
Det var nämligen här, på nummer 7 i kvarteret Smedjan, som Malmö Wienerkorvfabrik låg. Jimmy har gjort efterforskningar, bland annat hos Malmö Stadsarkiv, i en anda som NSN-redaktionen bara ödmjukt kan lyfta på kepsen för. Firman grundades 1929 och höll då till i Fosieby. Ganska snart behövde man expandera och då köptes tomten i Sorgenfri. Här byggdes en modern anläggning, som stod färdig 1937:
Malmö Wienerkorvfabrik vid Östra Farmvägen. |
Av bilden att döma var den här delen av industriområdet jungfrulig mark när wienerkorvfabriken byggdes. Det sena trettiotalet var en intensiv etableringsperiod: Addo var på plats snett över Östra Farmvägen, Tripasin byggde sin korvskinnsfabrik i kvarteret Grytan. På granntomten mot Celsiusgatan kan läkemedelsföretaget Ferrosan ha startat sin verksamhet vid den här tiden.
"Alla medel ha vid inredningen tagits till hjälp för att tillfredsställa tidens hygieniska krav och fabriken kan numera räkna sig till en av de modernaste inom branschen", står det att läsa i ett utdrag ur en skrift som Jimmy fått från Stadsarkivet. "Firman har specialiserat sig på tillverkning av wienerkorv och lunchkorv (nattkorv), vilka varor blivit mycket omtyckta".
Den hygieniska tillverkningen. |
Än idag har lokala korvtillverkare försäljningsställen mot gatan, så också Malmö Wienerkorvfabrik. Men Em-We, som butiken kallades, låg på Davidshallsgatan. Enligt Jimmy skymtar korvaluckan förbi i volym 5 av Mitt hjärtas Malmö, kapitlet I öppen bil genom Malmö från 1966.
Robert Dahlström, skribent i Ystads Allehanda, har kåserat om sin tid som lärling på fabriken:
"Jag har ett lite speciellt förhållande till saltkött och saltrulle av flera skäl. Ett är minnena från tiden då jag jobbade som styckarlärling på Malmö Wienerkorvfabrik, EmWe, i Malmö. Det var några år direkt efter grundskolan och jag slet som en hund men lärde mig mycket om livet.
Bland styckarna fanns sådana färgstarka personligheter som "Dansken", som varit motståndsman i Köpenhamn som ung och "Josef", en jugoslav som flytt till Sverige av oklara skäl som han aldrig ville prata om. Men han sjöng märkliga sånger så det kryllade sig på ryggraden.
"Dansken" var för övrigt en av de starkaste människor jag mött. Han klöv hundra grisar längs ryggraden med en bila på en dag. När han var riktigt uppvärmd högg han med bilan i enbart en hand.
Längst ner i fabriken låg saltkällaren. Där nere var det trångt, lågt i taket och fullt med skräckinjagande, stora kar som var fastgjutna i golvet. I de karen staplade man saltköttet och där fick de sedan ligga en tid i saltlake. Det doftade inte blommor där nere i saltkällaren.
I saltkällaren härskade två finnar iförda stora gummiförkläden och gummistövlar. De kom aldrig upp till matsalen utan hade ett eget krypin i källaren. De var fruktade och mytomspunna och det sades bland annat att de var på flykt undan rättvisan i Finland på grund av knivdråp. Men deras saltrulle var det inget fel på. Det låg alltid en stor bit i matsalen som vi fick skära av själva. Där lärde jag mig älska en bra saltrulle."
I artikeln Korven - en ändlös historia skriver Martin Andersson att Malmö Wienerkorvfabrik till slut gick upp i korvjätten Lars Jönsson, som sedermera blev Samfood och numera Atria. Jimmy menar att korvfabriken i början av sjuttiotalet köptes upp av Aritmos, som tidigare var Pellerin/Zenith - ett företag som ju också hade en stark närvaro i räjongerna. Hur som helst kan vi se att även korvens storkapital konglomererats över tid.
Fabriken vid Östra Farmvägen är sedan länge riven och nu är det en parkeringsplats på den del av fastigheten Smedjan 8 där den stod. EmWe-korven levde ändå vidare, som EmWe Kalaswienerkorv med flera EmWe-produkter i Lars Jönssons sortiment. Men nu kan dess historia ändå ha nått sin ände. När Lars Jönsson gick upp i Atria flyttade tillverkningen från Fosie till Lithells fabrik i Sköllersta i närheten av Kumla. EmWe Kalas King Size blev Kalas King Size och så vidare.
Gunnars Ford Mustang då? Jo, den köptes 1976 av William som hade ihop det med Margareta som var Gunnars frus brorsdotter. Sent 80-tal och tidigt 90-tal blev bilen något av en kändis i kännarkretsar och syns i flera reportage, bland annat i tidskrifterna Bilsport och Power.
Stort tack Jimmy, för att du delade med dig av historien om EmWe, Gunnar och din Ford Mustang!
Jimmy och Mustangen, i skick som ny vad det verkar, under träffen Sverigeklassikern 2010. Bilden publicerad med tillstånd av Jimmy Nilsson. |