söndag 4 december 2011

Väck med Wangel

Östra Farmvägen, 2/9 2009
G. A. Wangels fasad 10/9 2009
10/9 2009
4/12 2011
G. A. Wangels färgeri & kemiska tvättanstalt etablerades vid Östra Farmvägen 1929. Kemtvätten var i bruk åtminstone till sextiotalet. Sedan dess har byggnaden använts för diverse ändamål, en del mer ljusskygga än andra. Nu har den blivit en del av det nya skolkomplexet i Kvarteret Grytan. Fasaden har fått en ansiktslyftning, med nya fönster och stuprör och - som synes - med ny text på den vita bården.

"Wangels kemtvätt vid Östra Farmvägen har en till karaktären mycket väl bevarad gatufasad", skriver byggnadsantikvarie Olga Schlyter i sin antikvariska utredning från 2006. "Den röda tegelfasaden har ett stort miljöskapande värde och den minner på ett tydligt sätt om Norra Sorgenfris långa historia som industriområde med många olika små verksamheter."

När jag pratade med Olga för kanske ett och ett halvt år sedan, nämnde hon att hon och fastighetsägaren hade olika uppfattningar om bevarandet av texten på fasaden. Olga ville att den skulle bevaras, medan fastighetsägaren ville ändra till Norra Sorgenfrigymnasiet. Om texten ändå ändrades ville Olga att den skulle ha samma typsnitt.

Nu har fastighetsägaren fått sin vilja igenom. Vad var det rätta att göra? Ingen helt enkel sak att reda ut. Varför ska det stå G.A. WANGEL AB. FÄRGERI & KEM. TVÄTT på huset när det är en skola? Det kan tyckas ologiskt och vore måhända toknostalgiskt. Den gamla texten var dessutom blekt och flagnad. Å andra sidan: den berättade något om byggnadens och platsens historia och var ett kulturhistoriskt spår som nu för alltid gått förlorat. Det finns dessutom inte många originalexempel på den här typen av fasadtextning kvar.

Klichéerna på "Sorgenfri" och "gymnasium" har inte tagits bort, så det går inte att se riktigt hur det kommer att se ut. Men det är inte samma typsnitt, och versalerna i den gamla texten har bytts ut mot gemena. Fasaden är prydlig nu och linjerna är lite rakare. Samtidigt har en hel del av karaktären har gått förlorad på grund av den okänsliga textningen och den övriga renoveringsivern.


Vägg i vägg med den gamla kemtvätten har det tillkommit en ny tegelfasad. Det är det nya särskolegymnasiet. Byggnadens proportioner gör att storleksförhållandena längs gatan kastas om. Det är kanske inte så mycket att orda om. Men att den nya fasaden är stum och sluten mot gatan är ett större problem. Visserligen är gult tegel ett kännetecken för området och i genren fantasilös industribyggnad korresponderar kåken väl med en del av Norra Sorgenfris tråkigare, modernare inslag. Man hade önskat sig något lättare, något mer karaktäristiskt, något som kunnat ge Wangels vackra fasad något intressant att spela mot.

Samtidigt hade det kunnat vara betydligt värre. Olga Schlyter skriver i sin utredning apropå Wangel-huset: "Byggnaden är i dåligt skick och ett bevarande där gatufasaden bibehålls och man bygger nytt bakom skulle i detta fallet vara motiverat". Visserligen är väl det mesta inom väggarna utrivet och byggt upp på nytt, men huset och det karaktäristiska gavelpartiet har - med vissa små ändringar och en nyputsning - fått vara kvar.
 
4/12 2011
2/9 2009




Den funkiga ruffigheten är borta. Hade det funnits ett egenvärde i att bevara den, som ett kulturminne och en kontrast mot allt det rätlinjigt välputsade nya som kommer att byggas runt om? Jag saknar huset så som det var när jag bekantade mig med det hösten 2009. Samtidigt, vilken fas i husets historia är det önskvärt att lyfta fram - när det var nytt och stiligt på trettiotalet, eller när det var på dekis under de senaste decennierna?

Hur som helst är det synd att känslan i den gamla fasadtexten gått förlorad.

7 kommentarer:

  1. Å så tråkigt och typiskt! Jag fick äntligen chansen i oktober att åka till Malmö och tvingade mina vänner att skjutsa runt mig på en sightseeing i alla områden som såg industriella ut, nere vid hamnen t.ex. Jag kommer absolut tillbaka! Blir också avis på er aktiva Industrihistoria i Skåne som fixar studiebesök på roliga ställen som Fryshuset t.ex. Gillar att du lär mig mer och mer om en stad jag inte känner än...

    SvaraRadera
  2. Hej,
    Ta gärna del av vårt examensarbete om ni är nyfikna. http://www.lantm.lth.se/fileadmin/fastighetsvetenskap/utbildning/Examensarbete/10_5219_Mats_Blomqvist__C_J_Martin_Ivarsson.pdf

    Hälsningar Mats o Martin

    SvaraRadera
  3. @Ida: det är nog ganska typiskt, har jag förstått nu när jag intresserat mig för dessa frågor ett tag. I slutändan tycks byggnadsantikvariska och kulturhistoriska aspekter väga lätt, i förhållande till "förnuftiga", "praktiska", "billiga" eller "enkla" lösningar. Tack för intressanta inlägg på din blogg - ett av dem blev inspiration till en artikel i Efter Arbetet om lämningarna efter den skånska gruvindustrin. Och nu Åbo, väldigt trevligt! Kul att du upptäckt Malmö, hör gärna av dig när du är i faggorna. Har du besökt Kirsebergs järnvägsverkstäder? Värt en exkursion!

    SvaraRadera
  4. @Mats & Martin: tack för länken! Verkar vara ett mycket intressant arbete, ska ta itu med det när tillfälle ges.

    SvaraRadera
  5. Intressant läsning. Visst kan man deppa lite och jag förstår att du som har fått ett så starkt förhållande till området lider. Men jag tror att du ska vara glad att huset fortfarande står kvar. De flesta "förnuftiga" människor hade helt säkert vela riva det och bygga något nytt funktionellt som den tillbyggda delen. Den verkar ju ha överträffat sig själv i att förklä sig som anonym industribyggnad. Trist bara att den ska innehålla elever, men det är ju bara sära sådana, så...

    SvaraRadera
  6. http://blogg.sydsvenskan.se/forsvunnamalmo/2016/09/10/kemtvatten-som-blev-bortvaskad/
    Halv brodern Axel Israel Wangel var verksam i Hässleholm som färgmästare. Norra Skånes lägg 2007-08-16 C15, son och sedan sonson tog över verksamheten.

    SvaraRadera
  7. Wangels var igång som färgeri längre än sextiotalet. Jag blev permitterad därifrån 1981. Kort senare lade Wangels ner.

    SvaraRadera