tag:blogger.com,1999:blog-9112839252845677005.post6536972029155461100..comments2024-03-28T06:12:33.734+01:00Comments on Norra Sorgenfri Nu: Avstickare: förtätning Johanneslust eller Hur man får lov att riva ett mycket bevarandevärt lokstallJörgen Anderssonhttp://www.blogger.com/profile/06850270447646491908noreply@blogger.comBlogger7125tag:blogger.com,1999:blog-9112839252845677005.post-80930915577385325132011-06-28T16:21:30.621+02:002011-06-28T16:21:30.621+02:00Nu börjar det likna nåt. ;)
Man får dock inte glö...Nu börjar det likna nåt. ;)<br /><br />Man får dock inte glömma att Lugnet är ett välmående bostadsområde för tusentals människor idag och en väldigt risig överbefolkad slum igår. Retoriken var det inget fel på och gäller för alla städer, kvarter för kvarter, som har förvandlats genom århundradena. Däremot borde några av den tidens arkitekter och planerare få sina linjaler knäckta inför en häcklande allmänehet i ljuset av den potential av centrumnära mångsidighet och stad som socioekonomisk institution man slarvade bort. Vad du har för bild av miljöpartister gäckar mig men jag har ännu inte förordat rivning annat än på sakliga grunder, här eller annan stans. Dessa grunder bör dock innehålla ett klokt resonemang om vad ersättningen ska vara.<br /><br />Vad gäller gamla öster öser jag på med påståendet att byggnaden som idag utgör Caroli City med sin i förhållande till det samtida Lugnet radikalt bättre syn på urban integration har just en sådan socioekonomisk potential. Inte därmed sagt att det är så man ska bygga idag men med en tänkbar planering som väcker till liv gamla rörelseströmmar längs Baltzarsgatan och den ursprungliga huvudgatan Östergatan i kombination med faktiskt ganska intressanta utvecklingstankar hos den nuvarande förvaltaren väcker i alla fall min entusiasm. <br /><br />Och glöm inte att de finns de som ser ett kulturhistoriskt värde även i 60- och 70-talets arkitektur. Vem har rätt? De, du, Mp, jag?<br /><br />Kami Petersen - Mp<br />ers. StadsbyggnadsnämndenAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9112839252845677005.post-18511917111899875502011-06-27T17:20:38.770+02:002011-06-27T17:20:38.770+02:00Kami - fram för mer fantasi och romantik i stadspl...Kami - fram för mer fantasi och romantik i stadsplaneringen och byggandet! Förstås kombinerat med ett hållbart tillvaratagande av de resurser - inte minst befintliga byggnader - som finns i de områden som ska exploateras. Det borde du som miljöpartist väl tycka är en bättre idé än att riva och bygga nytt.<br /><br />Att tala om "ruiner som står som förargliga monument" och "degenererade industriområden" är en vansklig retorik i sammanhanget. Jag är nästan säker på att den tidens politiker och stadsplanerare pratade i samma ordalag om Lugnet och Gamla Öster innan de stadsdelarna revs. Idag är det väl få som skulle fattat samma beslut om de hade fått chansen. Skälen till rivningarna - att få bort fattigdom och smuts - var som så många gånger goda medan slutresultatet knappast gynnat staden i långa loppet. "The road to hell is paved with good intentions", som det står i visan.<br /><br />Dina idéer om att använda befintliga spår i Johanneslust/Kirsenberg i infrastrukturplaneringen är spännande, och det skulle ju verkligen vara att ta tillvara områdets historia och resurser. Då bör man också se till hur man kan bevara de järnvägsmiljöer som finns kvar, inte minst för att göra området attraktivt för en urban publik.Jörgen Anderssonhttps://www.blogger.com/profile/06850270447646491908noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9112839252845677005.post-56074144549975013802011-06-25T21:09:41.106+02:002011-06-25T21:09:41.106+02:00Jag tog själv en promenad till platsen för några m...Jag tog själv en promenad till platsen för några månader sedan, och jag vet inte om jag håller med dig i din analys av vare sig subaltern efterfrågan på projektytor eller mer kommersiellt behov av fordonsgarage. Det är hur som helst en orimlig planeringsprincip att fantisera in olika verksamheter utifrån romantiska föreställningar. <br /><br />Jag hade gladeligen gjort en annan bedömning om en grupp gatukonstnärer /verkligen/ hade annekterat någon av byggnaderna och åstadkommit en målinriktad och långsiktig yttring och på så sätt tillskansat sig någon slags moralisk rätt till platsen.<br /><br />Nu är området enligt mig emellertid bara en i raden av oräknliga ruiner som står som förargliga monument över inledningen till den tveksamma samhällsera vi nu försöker ta oss ur - dess blotta kvarstad en extrem konsekvens av det utgående samhällets syn på resurser.<br /><br />Samtidigt är det omöjligt att påstå att detaljplanen löser några egentliga problem. Tvärt emot vad du skriver är planerna påfallande otäta om man ser till ett samhällsbyggnadsperspektiv. Kontexten är en bilberoende tätortsmiljö utan fungerande urban infrastruktur. Utbyggnaden gör inget för att ändra på det och är som så ofta, stad definierad som icke-landsbyggd. På så sätt skapar man tyvärr fler problem än man löser.<br /><br />Jag håller dock med dig om du menar att man borde gjort något annat än att bygga radhus. Potentialen är nästan obegränsad om vi spekulerar vidare. Johanneslust skulle kunna kopplas ihop med Kirsebergsstaden och dess lika dekadenta industriområden och på så sätt vändas ifrån sin nuvarande dominatör, Sallerupsvägen. Det finns till och med ett järnvägsspår genom området, i sig en enorm ekonomisk tillgång.<br /><br />En fokuserad planeringsansträngning att göra denna stadsöken till en fungerande, tät och blandad stad för tusentals innevånare och verksamheter hade kanske i sig kunnat påskynda planerna på att trafikera Simrishamnsbanan som kanske kunde få sitt första stopp efter Centralen här. I det ingår långt mycket mer än bostäder, något jag tror att också våra stadsplanerare börjat inse. En sådan stad skulle utan tvekan kunna inrymma såväl graffitigallerier som fixarverkstäder.<br /><br />Kami Petersen - Mp<br />ers. StadsbyggnadsnämndenAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9112839252845677005.post-51380530773556481642011-06-23T23:07:44.233+02:002011-06-23T23:07:44.233+02:00Kami & Olga: hej, kul att ni vill diskutera de...Kami & Olga: hej, kul att ni vill diskutera detta. Idag kollade jag upp med handläggaren på stadsbyggnadskontoret och fick veta att det fanns ett underlag där en konsult dömt ut betongen - tydligen en irreversibel process som till slut skulle göra att lokstallet liksom förstörde sig själv. Så det hade jag kunnat kolla innan, men då hade det inte blivit nån diskussion :)<br /><br />Med detta sagt väcker ändå situationen en del funderingar. Tack Olga för klarlägganden om den antikvariska utredningens roll i detaljplanearbetet. Att inte alltid de värden en utredning pekar på kan bevaras börjar jag inse allt mer efter hand som jag håller på med den här bloggen. Det är lite ironiskt att området ska förtätas i så hög grad - anledningen till att detaljplanen stipulerar detta är att det skulle bli ekonomiskt hållbart för byggherren att bevara och rusta upp lokstallet. Nu blir det många radhus och ett nybyggt hus som liknar ett lokstall som stod där innan istället.<br />Kami: jag håller helt med om att arkitekter till ny eller omvandlad bebyggelse mycket mer borde inspireras av och ta till vara de kulturhistoriska spåren på platsen. Ditt resonemang grundar sig emellertid på att slutresultatet ska vara bostäder (en dominerande sanning i sådana här sammanhang). Med ett annat perspektiv skulle specialiserad arkitektur som denna kunna förbli just det, med bibehållande av sin unika karaktär. Det skulle inte nödvändigtvis behöva bli något enbart musealt, utan en funktion som speglar både eran som lokstall och hur det använts på senare år, nämligen som ett illegalt galleri för lokala graffitimålare. Jag menar inte att stallet skulle förbli detta, men här finns också spår att bevara som handlar om platsens historia och där man skulle kunna tillåta sig att tänka i andra banor när det gäller byggnadens framtid och funktion. Särskilt när man nu exploaterar den öppna ytan för bostäder till den milda grad som detaljplanen tillåter.<br /><br />Säkert är det så att lokstallet - om det fick stå kvar - sakta skulle korrodera och slutligen behöva rivas. Det är också historiens gång. Men jag är rätt säker på att det skulle kunna stå femton år till utan att det utgjorde någon överhängande risk att rasa samman. Under tiden skulle det kunna funka som fixarverkstäder för de boende, gemensamhetslokaler för fester, tillfälliga utställningslokaler eller - varför inte - helt enkelt som garage för olika slags fordon. Det är ju det det varit i snart hundra är redan.Jörgen Anderssonhttps://www.blogger.com/profile/06850270447646491908noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9112839252845677005.post-11782908096617371222011-06-23T20:12:12.650+02:002011-06-23T20:12:12.650+02:00Intressant! Själv tycker jag att rekonstruktion i ...Intressant! Själv tycker jag att rekonstruktion i de flesta fall är olyckligt. Jag kan dock förstå att i sammanhanget har byggnadens funktionella form och placering en betydelse för en historisk läsning. <br /><br />Jag tycker ändå att med den givna förutsättningen att byggnaden måste rivas borde man tillåta sig en större frihet än vad som nu är fallet i förhållande till en arkitektur som förlorat både bärighet och syfte.<br /><br />Det här är alltså ingen bevarandefråga längre.<br /><br />Finns det inte en rent musealt intresse att visa byggnadens urprungliga form såväl som funktion tycker jag man kan nöja sig som arkitekt med att låta sig inspireras av det som varit med syfte att just ge en ledtråd till varför resten av området ser ut som det gör. <br /><br />Det finns inget självklart i att en specialiserad arkitektur som denna går att konvertera till bästa möjliga bostäder. Huvudfokus borde då övergå till att uppföra så bra nya byggnader som möjligt utifrån aktuella och framtida behov. <br /><br />Om det är Stadsbyggnadskontorets handläggare, byggherrens ängslan, en arkitekts principlöshet eller Malmö Museers utlåtande som gett upphov till det aktuella autenticitetsdilemmat är en intressant fråga. Det vore olyckligt om detta blir 'prejudicerande'.<br /><br />Och trevlig midsommar!<br /><br />Kami Petersen - Mp<br />ers. StadsbyggnadsnämndenAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9112839252845677005.post-82314945028757056672011-06-23T17:17:58.481+02:002011-06-23T17:17:58.481+02:00Vad kul att få en sådan uppföljning på jobb man gj...Vad kul att få en sådan uppföljning på jobb man gjort för länge sedan! Det händer inte så ofta. Mindre kul är förstås det du skriver om, även om jag inte ser det lika svart som du. Men jag håller med om att helhetsmiljön kommer gå förlorad och beklagar att vissa byggnader redan rivits och att alla radhusen ska byggas på platsen. <br /><br />Att den antikvariska utredningen inte följts till punkt och pricka är kanske inte så förvånande. När vi antikvarier gör våra utredningar utgår vi helt och hållet från de kulturhistoriska och antikvariska aspekterna, det är det vi kan och det som är vårt jobb. Vi tittar inte på till exempel byggnaders tekniska egenskaper eller vilka ekonomiska förutsättningar fastigheten har. I planarbetet ska sedan de antikvariska frågorna vägas samman med dessa faktorer, och med annat som exempelvis säkerhet och miljöfrågor. Som antikvarie är detta en verklighet man får vänja sig vid och arbeta utifrån. Vi på Malmö museer deltar aktivt i framtagandet av nya detaljplaner och våra insatser gör skillnad, även om vi inte får igenom allt. I det fallet här hade man absolut kunnat få till stånd ett bättre bevarande och mer hänsyn i planen om man inte tillåtit så tät exploatering. <br /><br />När det gäller lokstallet stämmer det som står i föregående kommentar. Den tekniska undersökningen dömde ut betongstommen. Det är naturligtvis oerhört synd att den autentiska byggnaden inte går att bevara. Som näst bästa lösning får det bli en rekonstruktion. <br /><br />Värdet av ett rekonstruerat lokstall är en intressant antikvarisk frågeställning i sig. En rekonstruktion är en kopia som saknar autenticitet. Det är långt ifrån alltid som rekonstruktioner är ett okej alternativ eller ens önskvärt som ersättning. Men i vissa fall, som i detta, kan det vara motiverat. Lokstallet är en så pass särpräglad byggnad och form, och den sätter sin prägel på området. Med sin rundade form och stora portar är det tydligt vad det har varit för typ av byggnad, och på så vis berättar den något om områdets förflutna. Det är också en förhållandevis enkel byggnad, i princip ett tomt skal, en stomme. Portar och fönster är till exempel utbytta sedan länge. Denna brist på autentiska originaldetaljer gör att det blir lättare att acceptera en rekonstruktion. <br /><br />Glad midsommar!<br />Olga Schlyter <br />Malmö MuseerAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-9112839252845677005.post-81621828647939665552011-06-23T13:47:09.351+02:002011-06-23T13:47:09.351+02:00Nej, det stämmer inte.
Den tekniska utredningen ...Nej, det stämmer inte. <br /><br />Den tekniska utredningen som sammanfattas i beslutsunderlaget att låta delegat besluta om lov visar att stommen är slut. Betongen kan i sig verka fin, men det är armeringsjärnen som är problemet. Man har tyvärr använt salt som accelerator när man göt, och detta gör att korrosionen av järnet inte går att stoppa.<br /><br />Även Malmö Museer har ställt sig bakom detta, men krävt att byggnaden ska mätas upp noga för att kunna återuppföras så troget förlagan som möjligt.<br /><br />Tack för en trevlig artikel ändå.<br /><br />Detaljplanen (Dp 4958) hittar du enkelt på Stadsatlas. (http://xyz.malmo.se/stadsatlas/webcontent/index.html)<br /><br />Kami Petersen - Mp<br />ers. StadsbyggnadsnämndenAnonymousnoreply@blogger.com